Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
. Kalmar.
Kalmar.
munk Claus Hvid, hvilken efter att hafva
försökt att öfvertyga Luther om hans
förmenta villomeningar, återkom såsom
rätt-färdighetens genom tron mest nitiske
försvarare och blef den förste evangeliske
superintendent i stiftet. Derefter utbrast
Dackefejden, och i början af 1543 visade
sig bondekonungen Nils Dacke utanför
Kalmar, men blef af slottshöfdingen
Germund Svensson Slätte så afvisad, att han
först måste förändra belägringen till
blo-kad och sedan måste med förlust begifva
sig derifrån. Anda till Gustafs död hade
nu Kalmar lugn, och på dess slott
residerade »Sveriges arfkonung» Erik, såsom
hertig af Småland (Kalmar och
Kronobergs län) och Oland, hvilket hertigdöme
lian tillträdde år 1558. Under Eriks
regering som konung låg en stor del af
flottan i Kalmar, hvarifrån sjöexpeditioner
företogos. Konung Johan vistades gerna
i Kalmar, utvidgade stadens privilegier
och höll derstädes ett riksmöte 1587.
Sigismund försökte allt för att åt sig
bibehålla Kalmar, för att der kunna
hafva en öppen port till sitt svenska rike,
och under hans korta och oroliga
regering var staden stundom konungens,
stundom hertigens tillhörighet, tilldess efter
slaget vid Stångebro, Kalmar ändtligen
år 1599 föll i händerna på hertig Carl,
som, när han d. 12 Maj s. å. tvungit
slottet att gifva sig på nåd och onåd,
här höll en fruktansvärd räfst och lät
på slottets borggård halshugga icke
mindre än 22 personer, deribland de tre
förnämsta befälhafvarne Sparre,
Gvllen-grip och Rålamb. Detta var det andra
blodbadet i Kalmar. Som konung höll
Carl år 1605 riksdag i Kalmar. Redan
1611 blef, som bekant, freden med
Danmark åter bruten, och Christian IV anförde
personligen belägringshären för Kalmar,
hvilken stad togs med storm d. 25 Maj,
ehuru slottet ännu fortfor att försvara
sig. Sedan kon. Carl hunnit fram med
sin här och fått förstärkningar, angrep
han Danskarne d. 17 Juli; men i
samma ögonblick, som lian företog anfallet
på deras läger, inträngde äfven en del
af slottets befästning i staden, och nu
skyndade bägge konungarne att hjelpa de
sina i staden. Denna stod i lågor och
derinne rasade den hårdaste strid, så att
ännu i dag sägnen vet att förtälja att
staden på ett dygn varit tre gånger svensk
och tre gånger dansk. Danskarne behöllo
till slut öfverhanden, och sedan Carl
dragit sig tillbaka till Ryssby samt tillsatt
Christopher Some till höfding på Kalmar
Slott, uppgaf denne förrädiskt d. 3 Aug.,
slottet åt Christian, som der bekom ett
rikt förråd af vapen och lifsmedel och
dessutom, säges det, 3000 t-.r spannmål.
Some lär äfven hafva, utom ett par
gårdar, fått en tämligen ansenlig kontant
belöning för sitt förräderi. Kalmars fall
påskyndade Carl IX:s död, och först
genom freden i Knäred 1613 återkom
staden och slottet under Sverige. Den
förstörda staden återuppbyggdes efter en
ny plan, uppgjord af en ingeniör vid
namn Andreas Sersander och gillad af
den unge kon. Gustaf Adolf. Ar 1616
hölls här ett möte med småländska
ständerna, och år 1620 mottog Gustaf
A-dolf här sin gemål Maria Eleonora med
stora högtidligheter. Gustaf Adolf
utvidgade Kalmars privilegier och lät der
inrätta myntverk och boktryckeri m. m.
I Kalmar sjöngs äfven d. 17 Aug. 1645
Te Deum öfver den 4 dagar förut
afslutade freden i Brömsebro, men detta
är också ett bland de sista minnena
från det gamla Kalmar, ty redan 1647 d.
9 Sept. ödelades staden genom en
fruktansvärd eldsvåda, som, uppkommen
genom oförsigtighet, inom några timmar
lade i aska kyrkan, skolan, rådhuset och
trefjerdedelar af stadens bästa byggnader.
På släckning var icke att tänka, emedan
en våldsam blåst rasade och vatten
saknades i stadens brunnar. Regeringen
hade redan förut varit påtänkt att flytta
staden till en tjenligare plats och den
densamma öfvergångna olyckan
påskyndade verkställigheten af detta beslut.
Det gamla, genom denna eldsvåda
förstörda Kalmar låg på stranden af
Östersjön, ett par hundrade steg från
en holme, der det n. v. Kalmar står,
och var cirkelrund till formen. I den
tiden sannolikt oregelbundet byggd, blef
staden efter förstöringen 1611
ordentligen återuppförd, hvarjemte stadsmuren
iståndsattes och försågs med 6 nya.
bastioner. De gamla tornen nedrefvos då,
och af stadsportarne åt landssidan
bibehölls endast Yesterport med sitt torn.
Staden hade, utom kapell på slottet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
