Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
Kila.
Kila.
aftappande af kärr och mossar, såsom |
Bysjön o. a. Äfven skogsbrukets
afkastning går något öfver egna behofvet, till
kolning för Ramnäs bruk och till
vedförsäljning på städerna. Dessutom är
Sätra helsobrunn (se den artikeln), som
ligger inom socknen, en vigtig
afsätt-ningsort om somrarne. Socknen, som
år 1805 beboddes äf 1,171 och 1860
af 1,514 personer, består af 3411/16
mant., hvaraf 28Vg mant. skatte, l15/i6
krono, 45/8 frälse, skiftade i 164 delar,
taxerade, jemte 1 fabrik, 6 qvarnar och
sågar, till 310,167 rdr rmt. # De förra
tidernas tarflighet är försvunnen, och
allmogen vill i allt täfla med
ståndspersonerna. Barnen här få alltför snart
komma till väldet, hvaraf ofta
händer, att föräldrarne blifva nådehjon hos
dem. Kila nämnes 1312, bredvid Kumla,
såsom eget gäll, men skall förut ha
varit annex till något af de kringliggande,
och då haft sitt kapell vid Lånsta i
sydost. Kyrkan är gammal men tillbyggd
1780 och 1798; i henne förvaras från
katholska tiden en dopfunt af metall
och en altartafla, bägge med
munkstils-inskrifter och den senare med årtalet
1450. Af kyrkoherdarne är en och
annan känd från 1300-talet; kaplanerne
från 1621. Barnundervisningen
bestrides i både fast och ambulatorisk skola
af en examinerad och 2 oexaminerade
lärare för (år 1859) 58 barn, medan 56
undervisades i hemmet. Af fornminnen
nämnas en bautasten, V4 mil i söder
från kyrkan på Grällsta bys gärde,
hvarpå läses en inskrift som- betyder:
Thor-björn och Igifaster läto resa denna sten *
efter sin fader Sigdorn, som dödde i
härnadståg. — Littli ristade runorna, — er
befalde göra bron. Ett stycke af stenen
är borta. Äfven finns en runsten vid
Westerby i norr. Uppå Lånsta egor
finnas begrafningsplatsen
Största gården är Limsta, se den artikeln;
Ljumsebo, vid den derefter benämnda sjö, ^
mant. frälse, ined obetydligt qvarn- och sågverk,
har en tid tillhört grefve G. Adlersparre, lyder
nn, med ®/16 mant. tax. till 11,647 rdr rmt,
under Ramnäs bruk; Prestgården, invid kyrkan,
l’/4 mant., tax. till 11,378 rdr rmt; kaplanen
besitter i/iG mant. i Klockaregården, tax. till
648 rdr rmt; V4 Tyskebo, tax. till 750 rdr
rmt, är kronolänsmansboställe. För öfrigt äro:
V4 Gullvalla, tax. till 2,569 rdr rmt, V4
Sörbo, tax. till 3,431 rdr rmt, och 1/2 Kif sta, |
tax. till 3,410 rdr rmt, de största; och */32
Gubbvad, tax. till 240 rdr rmt, V4 Åsbo, tax. till
900 rdr, VS4 Grällsta, tax. till 277 rdr rmt, de
minsta brukningsdelarne. Största delen af
skattehemmantalet är reduceradt från kammarrådet H.
Gripenstjerna och, enligt 1825 års jordebok, under
arrende af Sala bergslag. — Adress: Sala.
Kila (lÄlila eller Kyla). Annex-socken
till Lunda pastorat (men enl. Kongl,
bref d. 7 Juni 1860, komma
församlingarne att vid nästinträffande
kyrkoherde-och komministersledighet utgöra särskilda
pastorat), ligger i Jönåkers härad och
Nyköpings län, 3 mil vester från
Nyköping — vid 130 fots höjd öfver* hafvet
— mellan Lunda i öster, Stigtomta och
Björkvik i norr och nordost, Simonstorp,
Krokek och Qvarsebo, alla tre af
Linköpings län, i sydvest och söder, samt
upptager med 1V2 mils längd och 1
mils bredd, en areal af 31,937 tunnl.,
af hvilka 1,180 äro insjöar (36,473
tunnl. efter Forsell). Det minsta hör
till Jäders- eller Weråns flodområde, och
består af vidsträckta, mer eller mindre
bergländiga skogsmarker, hörande till
Kolmorden, och 250 till 300 fot höga.
Norr om Jädersån, mot Björkvik och
Stigtomta är mindre högländ skogs- och
bergmark, med små dalgångar och
slätter. Rådande jordmån är i stora
dalgången, upp till trakten af Wreta,
bördig lera, men i skogstrakterna omvexlande
lermylla, sand-, mo- och torfjord;
näringarne äro åkerbruk, ängsbruk med
boskapsskötsel, skogsbruk med kolning,
bergsbruk, ringa fiske m. m. Socknen,
som år 1805 beboddes af 1,590 och
1860 af 1,968 personer, består af 29n/i6
mantal, hvaraf 135/8 sk., 511/iß ^ 10%
fr., taxerade, jemte Stafsjö och Ålberga
bruk samt andra vattenverk och
inrättningar, till 484,780 rdr rmt; V4 mant.
Norrtorp och V4 mant. Hällfallet
tillhörande Lunda socken, föras i
jordeboken under Kila socken. — Killæ eller
Kila förekommer 1303 och 1402.
Kap-laner nämnas från 1593. Kyrkan är af
trä, utan torn, ombyggd 1750. En
äldre af sten har legat närmare östra
gränsen. Barnundervisningen bestrides i
fast skola af en examinerad och en
oexaminerad lärare för (år 1859) 103
barn, medan 113 erhöllo undervisning
hemma. En särskild folkskola finnes
dessutom vid Stafsjö bruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
