Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kloster.
Klosterholmen. 193
rad af Nyköpings län, mellan Thorshälla
landsförsamling i nordvest, Wallby och
Hammarby i nordost, Kjula i öster,
Stenqvista och Husby i söder, samt
Eskilstuna å och stad i vester, mellan Forss och
Thorshälla socknar i söder och vester —
vid 30 fots höjd öfver hafvet — och
omfattar på en längd af högst 1 mil
och en bredd från 1/8 till 1/2 mil, en
areal af 10,530 tunnl., af hvilka 648
äro insjöar. Ån åtföljes i socknens
sydligaste del, under östligt och nordligt
lopp, af ganska betydliga bergshöjder,
af ända till 185 fot öfver hafvet. I
allmänhet är norra trakten ett slättland,
men ej utan afbrott af åsar och kullar,
steniga såsom vanligt i Rekarne; östra
delen upptages till stor del af
skogs-och bergmark, ännu mer den södra, der
höjderna stiga ända till 288 fot. Inga
vattendrag af betydenhet finnas utom
sjelfva stora ån. Rådande jordmån å
slätterna är lera; näringar äro åker-,
ängs- och föga skogsbruk, fiske m. m.,
allt under inflytelse af belägenheten
omkring en stad med ej obetydlig rörelse.
Socknen, som år 1855 beboddes af
1,151 och 1860 af 1,325 personer,
består af 43 ll/24 mant., hvaraf 1 1/8 kr.,
och taxerad, jemte verk, till 392,145
rdr rmt. Barnundervisningen bestrides
i fast skola af en examinerad lärare för
(1859) 73 barn, medan 37 erhöllo
undervisning i hemmet. Eskilstuna var
socknens gamla namn, under hvilket
den omkring 1314 förekommer jemte
Forss såsom hörande till præpositura
Strengnensis; se vidare Fors. Huruvida
några mindre kapeller fordom funnits i
nejden, är ovisst; en backe vid vägen till
Thorshälla kallas Kapellsbacken. Inom
det för ej så länge sedan till stadens
utvidgande upplåtna utrymme af
kungsladugårdens egor, invid nya
begrafningsplatsen, har klostret legat och på dess
plats sedermera det af kon. Gustaf I
anlagda slottet, hvars återstående egor
räknas till socknen. Både dessa, och
nästan alla gårdarna lyda under klostret.
För öfrigt nämnas af fornminnen några
runstenar i östra bygden. — G.
Litho-vius skrifver 1686: På Willesta egor,
gent emot Skjulesta ström (blott några
famnar från ån), ligger ett berg, hvarpå
finnes en ringmur af gråsten, hvilken
säges vara en lemning efter en skans.
På Grönsta egor och utom dess hagar
finnes ett högt berg, kalladt Ringhåll,
hvaruppå en ringmur af gråsten; i
densamma finnas 2:ne rämnor, liksom till
portar. — Landsvägen från Stockholm
kommer hit in från Kjula, och går
nästan vestligt till staden; derifrån utgår
en väg åt norr till Thorshälla, en åt
söder och sydost till Stenqvista.
Gårdar och verk: Eskilstuna kungsladugård
9 mant. med 1/8 mant., tax. till 82,141 rdr
rmt, se den artikeln. I ett n:r af Eskilstuna
Allehanda för år 1861 läses: Ett
jerumalmsstreck, hvilket synes vara ganska lofvande, är
för ett par år sedan upptäckt å
Kungsladugårdens egor, helt nära staden; sprängning har
derstädes företagits till 11 alnars djuplek, och
malmstrecket visar redan 5 fots bredd samt
cirka 60 alnars längd; vid anställd
profsmältning af malmen från ofvannämnde streck ha
äfven de bästa resultater vunnits, i det att 60
proc. jern erhållits, då deremot i vanliga fall
ej mer än 30, högst 40 proc. vid
jernmalms-brotten här på orten kan erhållas. Egaren, som
sjelf upptäckt detta malmstreck, och gifvit det
namnet »Kärrgrufvan», hyser de bästa
förhoppningar om god framgång, ithy att köp om flere
tusen skeppund malm redan är afslutadt med
Finspångs styckebruk. Upptäckten gifver hopp
om, att man i stadens grannskap snart får se
en masugn anlagd. Wallby, 3/4 mant., tax. till
4,525 rdr rmt, kaplansbol från 1724; Årby, 3/4
mant., tax. till 4,526 rdr rmt,
kronofogdeboställe; 1/4 Hugnesta, 1/2 Svista, indragna
militiæ-boställe; 1 mant. sk. Djursta, skatte från
1722, tillhörde 1859 rådman Schotte, jemte 3/4
mant. tax. till 12,972 rdr rmt; Grönsta tillhörde
herrar Bruce, Thermenius och Blomqvist i
Eskilstuna, se vidare den artikeln. Hugelsta, se den
artikeln. Gertre (Gärträ), 1 mant. skatte, jemte
1 mant. Hättersta, V4 Lönnsta, tax. till 11,250
rdr rmt, egas af hr L. Tirén. Stensborg,
lägenhet tax. till 3,000 rdr rmt, tillhörig
mamsell Skogsborg. Forss mjöl- och sågqvarnar,
invid stadens södra ända, innehades näst före
reduktionen af Löfves arfvingar, 1728 köptes
de till skatte af Köhler och kommo sedan
under Tunafors bruk, på andra sidan strömmen;
Wilsta eller Uvilsta, se det senare. 3/4
Gårskäl, 1/2 Skiftinge, 3/l6 Wallby, tax. till 12,327
rd rrmt, egas af brukspatron M. Wågstrand. 3/4
Gredby, 3/4 Qvinnersta, tax. till 10,522 rdr rmt,
egas af rev.sekret. Rothoffs sterbhus. Fru
Noreus egde Tunafors qvarn och såg, taxerade till
52,448 rdr rmt. — Adress: Eskilstuna.
Klosterholmen. Gård af v8 mant.
skatte (af x/2 mant. efter enskild
uppgift). uti Bergs socken, Wadsbo härad
och Skaraborgs län, belägen 3 V* mil
från Mariestad, l3/4 mil från Sköfde och
och 3 mil från Skara, vid sjön Waller,
bebyggdes på 1820-talet på höjden af
Billingen, hvarifrån erbjuder sig en vac-
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
