Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
194 Klostret.
Klyftamon.
ker utsigt öfver Wenern och en del af
Wadsbo härad; hemmanet köptes till
skatte 1758 af bonden Jöns Svensson för
49 dal. s:mt; egdes 1857 af kapiten
U. F. Scheffer, år 1860 af hr Ivar
Scheffer på Hög. — Gården har ett
utsäde af 4 t:r råg, 5 t:r hafra 5 t:r
vicker, 12 t:r potates.
Klostret. Egendom, se Skarke socken.
Klotens jernverk uti Ramsbergs
socken af Örebro län och i Söderberkes
socken i Dalarne, består af Klotens hytta
med en jordegendom af 12g-yjjj mant.,
tax. till 39,830 rdr rmt, i förstnämnda
socken, samt Nyfors smedja med 4Vi6
mant. samt en stångjernstillverkning (år
1859) af 2,307 skU 19 \U 15 U, allts.
tax. till 165,564 rdr rmt, i sistnämnda.
Dessa verk lära först blifvit anlagda af en
inspektor Geijer och rustmästare Kohl,
hvilka 1677 erhållit tillstånd att inrätta
klingsmide, hvilket 1687 förändrades
till stångjernsverk, hvartill
recognitions-skogar anslogos. År 1679 egdes verken
af assessor Marcus Kronström. Den 26
Oktober 1680 erhöll kammarrådet Petter
Snack bergskollegii privilegium härå. På
1750-talet tillhörde de Malingsboverket
och Lagermarkska arfvingarne, sedan
slägten Meurling och hr P. L. Eneström,
hvarefter det en kort tid innehades af
en Wetterdahl, som 1822 sålde det till
bergsrådet Heijkenskjöld och eges nu af
brukspatron Selim Heijkenskjöld . . y^delar,
» Thor D:o . . tj d:o
kapten-löjtn. Wiliam D:o . . ^ d:o
bergsrådet C. W. D:o . . ^ d.o
v. häradshöfding Posse.....T’H d:o
afl. prosten Ramstens barn . . . . d:o
apoth. J. E. Lubeck del . 3
dennes barn . . . ^yV d:o ’ * " ’ T8
Masugnen eger Holmgrens blåsmachin
med 2 cylindrar, 3 formar, krossverk,
gasrostugn, malmuppfordring, samt äfven
bana för masugnsslaggens bortskaffande.
Jernmalm finnes ej på brukets område,
utan hemtas till större delen från
Grän-gesberget. Tackjernstillverkningen vid
denna masugn företer ett betydelsefullt
stigande. År 1851 blåstes der på 154
dygn, 5,086 skUt år 1852 på 145 dygn
5,250 skU och år 1859 uppgick
tillverkningen till 7,901 skU. Klotens
manufakturverk är privil. d. 8 Mars 1824 i
ändamål, att med erforderligt behof af naf-
varjern, spik och annat smide förse
Håkansbo kopparverk, jemte Klotens och
Granhults jernverk; det består af en
ässja med en knipp- och spikhammare.
— En ångbåt af 8 hästars kraft
transporterar sommartiden stångjernet från
Nyfors och Korslångssmedjorna på sjön
Långvattnet till hyttegården, och fråga
är att genom slussar sammanbinda denna
sjö med stora Korslången och Bresjön.
Klubbfjärden. Ett vattendrag i
Stockholms län, sammanhänger med
Ulfsunda-fjärden genom Tranebergs-sund i söder,
och i öster genom Carlbergs-kanalen med
Carlbergs- och Rörstrands-sjöarne.
Klumshög. Mellan Vestra Rickeby
och Trostabyen, i Gottröra socken af
Stockholms län, befinnes en stor hög
med detta namn, liknande forntidens
ättehögar, på hvilken är upprest en hög,
konstig sten som tyckes utvisa, att någon
betydande man här blifvit jordad.
Klnnkhyttan, belägen i Örebro län,
Lekebergs härad och Hidinge socken,
2V2 från Örebro, är
Bergsmansmasugn af mulltimmer och sten, med
2:ne formar, varmapparat, blåsmachin
af tackjern och rostugn för stybb.
Brukspatron P. Hinnersson på Garphytte bruk
har andelar häruti, dels egna och dels
mot lega af Bergsmännen, till något
öfver och ibland under hälften af hela
blåsningslaget, och tillverkar derå
årligen öfver 2,000 skU tackjern af
utmärkt godhet, hvartill malmen hemtas
från egna grufvor i Nora Bergslag på 2
à 3 mils afstånd från hyttan. År 1846
uppgick tillverkningen till 3,266 skU.
Kolen dragas till hyttan af
hemmansbrukare, som bruka och bebo 3Via
hemman lydande under denna hytteandel.
På egorna är anlagd en husbehofssåg.
Klyftamon. Bergstrakt, till en del
hörande under Lerdala socken i
Westergötland. Den är ganska märkvärdig i
geologiskt hänseende; den synes vara
en vulkanisk produkt och består af yngre
granit, samt har således till
formationen alldeles ingen öfverensstämmelse med
de Öfriga Westgöta öfvergångsbergen,
såsom Kinnekulle, Hunne- och
Halleberg, Billingen m. fi. Oaktadt
Klyftamon ligger blott på V4 mils afstånd
från Billingen, eger den dock icke
flöts-bergens beståndsdelar och är således i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
