Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kohlboden.
Kollerö.
213
och sågar, tillhöra dels enskilda, dels Uppsala
Akademi, dels Strömsholms kanalbolag, som
har kontor nära derintill vid Skansen. — 11V32
mant. Sörstafors jemte dithörande vattenverk
och inrättningar samt tegelbruk; */2 mant. Näs,
tax. till 7,065 rdr rmt, eges af Sörstafors
bolag, och är nu bortarrenderadt. — 11 /g mant.
sk. Wiby, tax. till 5,040 rdr rmt. — V2 mant.
Frössevi, 1 Yllesta, 1 Ustersta, äro
militiae-bo-ställen. — Adress: Strömsholm.
Kohlbodeil. Skeppsvarf i Kalmar län.
För år 1860 uppgifvas här 2 fartyg om
110 läster blifvit byggda och 4 fartyg
reparerade; 31 arbetare sysselsattes här
samma år. Tillverkningsvärdet var 46,500
rdr rmt.
Kohlsva, Vestra. Bruksegendom uti
Bro socken af Westerås län, på östra
sidan om Hedströmmen, af 1 mant. sk.
Kohlsva jemte andra 7 mant. samt qvarn,
såg och tegelbruk, tax. till 55,883 rdr
rmt, och jernbruk från 1641, anlagdt
af O. Hising, med 2 härdar och 990
sktt priv. stångjernssmide af köpt
tackjern, men nu med oinskränkt smide;
tillhörde Gyllenhök på 1680-talet,
Djurklou omkring 1750, af Forselles på
1820-talet och 1849, år 1860
brukspatron L. Lindberg; år 1859 utsmiddes
6,227 sktt 14 Itt lö tt stång-&
ämnes-jern, tax. till 294,531 rdr rmt, hvartill
blifvit använda 1000 sktt köpt
tackjern och resten eget från Dalkarlshytte
masugn.
Kohlsva, Östra. Posthemmall af 1
mant. uti Malma socken af Westerås
län, vid Hedströmmen, tax. till 10,035
rdr rmt; häraf eges hälften af
brukspatron Lars Lindberg och hälften under
Gisslarbo af brukspatron C. Olsson på
Riddarhyttan. På hemmanets egor
anlades 1691 ett jernbruk med 2 härdar
och 1,075 sktt stångjernssmide;
tillhörde en Djurklou omkring 1750, af
Forselles på 1820-talet, 1849 af Lorichs
och Monténs arfvingar. På senare åren
har smidet blifvit nedlagdt och flyttadt
till Gisslarbo.
Kohult. Gästgifvaregård uti
Svenarums socken af Westra härad och
Jönköpings län; härifrån skjutsas i norr till
Svenarum 3/4 mil, i sydvest till
Hem-menshult 21/4 mil, i sydost till Wrigsta
1 mil.
Kolbäck (Kålbeck). Två mantal
säteri uti Bergstena socken, Kullings
härad af Elfsborgs län, har tillhört assessor
M. Simmingsköld 1747, 1816 majoren
A. von Mentzer och 1860 kap it. C. von
Mentzer, hvilken tillika egde underl.
3V4 mant., jemte qvarn och såg, allts.
tax. till 27,400 rdr rmt. Egendomen
har svagt höbol, hjelplig skog af björk
och gran.
Kollerö. Manufakturverk och
landtegendom uti Södra Ryrs socken, Wäne
härad och Elfsborgs län, är belägen vid
den s. k. Risån, i en vacker trakt midt
imellan städerna Wenersborg och
Uddevalla, på gränsen af Bohus län. Från
manbyggnaden, som ligger på en höjd
nära 3:ne vattenfall, har man en
behaglig utsigt öfver hela den
omkringliggande dalen, hvarigenom vattendraget
löper. Manufakturverket anlades 1724
af rådmannen J. Kock och direktör J.
Dassau samt kallades Kuller ed, efter
sitt läge på den s. k. Kullen, der
förut-nämda manbyggnad uppfördes; verket
består af 3 stälugnar, 7
manufakturstockar med 4 knipp- och 2:iie spikhamrar
och är privilegieradt på obestämd
smi-desförädling af köpt ämnesjern till
in-och utrikes försäljning; ämnesjernet
köpes från Wärmland och levereras vid
Wenersborg, 1V2 mil härifrån.
Lastage-platser äro Åkerström vid Göta elf, 1l/2
mil, och Uddevalla, 1 Vg mü från verket.
Kol köpas ej, utan fås hela behofvet af
brukets rekognitionsskog och öfriga
hemman, likaledes veden för stålbränningen.
Utsmidningen verkställes med stenkol,
hvilka kosta från 1l/2 till 2 rdr rmt
pr t:a, vid bruket levererade. Det stål,
som här tillverkas, anses vara utmärkt
och efterfrågas af utlänningen; på vissa
handelsplatser är det ensamt eftersökt.
Brukspatron J. Wikström, egare år 1816,
utvidgade brukets tillverkning, som år
1828^ steg till 1,350 sktt- — sedan
ett jernnianufakturverk blifvit hitflyttadt
från Ryrs socken, Walbo härad på Dal,
manufakturerades 1860: 4,325 sktt.
Hela godset, med en jordegendom af
3/g mant. Sillerud, 15/i28 Skattened, 1/2
Kollerö recognitionsskog, bestående af
1,500 tunnl., Gjettereds qvarn med 2
par stenar (qvarnverket består af gjutna
tackjernshjul), är taxeradt jemte
tillverkningen till 399,500 rdr rmt och eges
af brukspatron Wahlstedt i Uddevalla.
På 1840-talet uppgifvas underlydande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
