Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
214 Rolmordeu.
Kolmorilen.
hemman varit 37/8 mant. med 957 tunnl.
åker och äng, 1,196 tunnl. skog; men
taxeringsvärdet var till följd af den
mindre tillverkningen blott 96,000 rdr rmt.
Mangårdsbyggnaden innehåller 8 rum
och kök, dessutom finnas tvänne
flygelbyggnader ; till gården höra en större
och eu mindre trädgård.
Koimorden. En betydlig bergs- och
skogstrakt, öfver hvilken gränsen går
mellan Södermanland och Östergötland. Med
breda ryggar sträcker den sig åt höger
till hafvet samt åt venster genom norra
delen af Östergötland, genom
Södermanland, öfver gränsen af Nerike till
Westergötland, der denna landtrygg
sammanstöter med skogs- och bergsryggen
Tiveden. På Kolmordens ås omvexla
höjder, dalar och bergssjöar, men
skogen fortgår nästan oafbrutet; midt uti
densamma ligger Krokeks kyrka. Den
resande, som på ångbåt färdas mellan
Stockholm och Norrköping samt
betraktar Kolmordens till utseendet ofruktbara
berg, anar ej, att dessa berg, hvilkas
vulkaniska ursprung tydligen röjer sig
för en geologs öga, i sitt sköte
innesluta en nationalrikedom, som vårt land
ännu ej förstått uppskatta eller rätt göra
sig till godo. Utåt hela bergåsen finner
man ofta under ett i allmänhet ganska
tunnt jordlager eller till och med i det
nakna bergets yta jernmalmsådror;
nästan öfver allt stöter man på gångar af
qvarts, ypperlig till glastillverkning,
koppar, kobolt, nickel, antimonium, bly och
silfver. Det är midt ibland denna mängd
af geologiska alster, som vid sidan af
outtömliga kalkstensberg ett ofantligt
lager af marmor, sedan gammalt känd
under namn af Kolmordsmarmor,
befinner sig. Man kan med skäl säga
ofantligt, ty de båda kända gångarne, hvilka
i form af en halfcirkel följa
Kolmords-bergens båda motsatta sluttningar på en
sträcka af 3/4 mil, äro på norra sidan
ända till 400 famnar breda, och på
södra sidan gå de mer än 180 fot på
djupet. Marmorlagren ligga i
perpen-dikulärt sned ställning och diametralt
motsatta bergens centrum, hvilket
otvifvelaktigt bevisar, att deras ställning före
formationen af dessa berg och vid den
vulkaniska höjningen varit horisontal. I
Svintunabygden, vid norra stranden af
Bråviken, inom Konungssunds socken,
ligger marmorbruket. Man vet ej med
visshet, när marmorn först började
arbetas; det är troligt, att det skett af den
om Svenska bergsrörelsen och
manufakturerna högst förtjente Louis de Geer;
men då han funnit de af honom
anlagda jern- och messingsbruk, jemte
andra verk och manufakturer, nyttigare,
har marmorarbetet upphört omkring år
1680. I kongl, bergs-kollegium är
marmorbruket på Kolmorden antecknadt för
år 1668; men vidare upplysning
saknas. Ar 1722 blef det ånyo
bearbe-tadt af dåvarande kanslirådet E.
Wrangel och kommerserådet Gabr.
Gyllen-qvist, hvilka då erhöllo Kongl. Maj-.ts
privilegium d. 17 Mars s. år och
in-förskrefvo kunniga marmorarbetare fråp
Italien. Dessa herrar antogo flera
intressenter. Under deras tid blefvo flera
betydliga arbeten förfärdigade, så väl för
Stockholms slott som för höga personer
i riket och äfven för utrikes orter.
Derefter råkade marmorbruket i lägervall,
och man finner inga spår till någon
verksamhet förr än under Carl XIV Johan.
Den dåvarande egaren, brukspatron J. N.
Ekerman, hvilken köpte bruket 1812,
hugnades med beställningar af konungen
och utförde stora arbeten samt uppförde
byggnader och efterlemnade
tillverkningsredskap af för sin tid bästa slag. Med
konungens död afstannade arbetet å en
mängd pjeser, som voro ämnade för det
tilltänkta muséet vid Rosendal, och dä
verket öfvergick i andra händer, hölls
det i drift endast genom privata
personers beställningar. Ar 1856 uppgick
tillverkningsvärdet, enl. uppgift till
komm.-kollegium, till blott 5,696 rdr bco. Men
år 1858 bosatte sig en utlänning,
brukspatronen grefve Arthur Bozycki, här i
landet och köpte marmorbruket. Han
har åter bragt upp bruket till dess förra
betydenhet. Vid ett besök på stället
öfverraskas man öfver allt af machinerier
af nyaste konstruktion, verkstäder,
marmorsågar, drifna medelst vattenkraft, samt
förbättrade och utvidgade
arbetarebostäder. Hvad som mest förvånar, är dock
arbetet med lösbrytandet af de kolossala
marmorblocken. Arbetarne bestå
uteslutande af svenskar; ingen annan
utlänning än egaren sjelf finnes vid bruket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
