Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konga.
förening med samma Uppviddinge första
domsagan af Tiohärads lagsagan.
Tingsstället är uti Ingelstad af Östra Thorsås
socken. Häradet består af 57/8 mant.
af G är åsby, 16% mant. af Tfemmesjö,
107/ri mant. af Weæjö landsförsamling,
6% mant. af Algutsboda, I8V2 mant.
af Wissefjerda, samt Tegnaby,
Hofman-torp, Furuby, Nöbbeled, Östra Thorsås,
Wäckelsång, Uråsa, Tingsås, Linneryd,
Sandsjö, Elmeboda, Långasjö och Ljuder
socknar, med 5417/8 mant., 39
lägenheter, 8 bergverk, 40 manufakturier,
87 qvarnar och sågar, tax. till 3,430,760
rdr. Medeltaxeringsvärdet för 1
hemman var 1860: 5,110 rdr, en lägenhet
1253 rdr, ett bergverk 23,720 rdr, en
fabriksinrättning 4093 rdr, en qvarn och
såg 2285 rdr. Inbyggarnes antal, som
år 1855 var 29,827, uppgick 1859 till
30,935, hvaraf 1157 beväringsmanskap,
573 backstugusittare. Häradets
inbyggare voro under en Joel Andersson, år
1535 och 1537, upproriske mot kon.
Gustaf I, röfvade, plundrade och slogo
sig till Dackes parti qch måste då
betala sakören. På det att småländska
krigsfolket under kriget år 1565 skulle
begifva sig till deras landsort och ej
komma Warberg till undsättning, drog
Göran Bilde, en dansk adelsman,
samma år, med en fana ryttare och fem
fenikor knektar in uti Konga och Albo
härader, för att härja hela Småland; men
d. 24 Sept. blefvo Danskarne slagne af
knekte-höfvidsmannen Lasse von Skara,
så att af 1000 man knappt 20
undkommo ; han förlorade deremot några få
man, fick 4 fanor, förutan hästar och
rustningar, och allt som Danskarne
röfvat i Småland. — Häradets areal är
327,141 tunnl., af hvilka 296,276 tunnl.
äro fast land, deraf 14,538 tunnl. odlad
jord, 36,217 tunnl. naturlig äng, 30,873
tunnl. äro insjöar. Bland dessa sjöar
märkas: Rottnen, Angelsjön, Låen,
Wirén m. fl., och bland åar märkas
Agga-ån, som faller i Åsnen, samt en af
Ronneby-åns källgrenar. Märkligaste ställen
äro Åryd, Lessebo och Stenfors bruk;
Häradets namn är tvifvelsutan af
konungasätet vid Ingelstad. I sigillet ser man
ock en kung med 2 spiror i handen.
Kongelfs socken, se Rödebo socken.
Kongelf. Stapelstad i Göteborgs
IV.
Kongelf. 217
län, 49V2 mil från Stockholm och 2%
från Marstrand, leder sitt ursprung från
det fordna frejdstora Kongahell,
konungamötenas och slagtningarnes stad, en
af Nordens äldsta köpstäder, fordom
stolt och mäktigt utbredande sig på
Castellegårdens rika slätter, nu, ringa och
hopträngd under Fontins stela
klippväggar. — Alla häfdatecknare
öfverenskom-ma deruti, att Kongahell erhållit sitt
namn, som efter orden betyder
Konungars sal eller tillhåll, utaf de många
konunga-möten, som här höllos i äldsta
tider. De skriftliga traditionerna visa.
att det varit en sed eller till och med
lag, att angränsande trakters höfdingar
borde hvart tredje år mötas vid elfven,
här i Kongahell, för att sluta fred för
sitt land och bilägga uppkomna tvister.
Första gången stället omtalas i våra
fornsagor är vid pass år 650, med
anledning af det möte konungen på
Ro-galand, Hjorleif den qvinnokäre, då höll
på detta ställe med den Seländske
konungen Hividar. Mera tillförlitlig är dock
den underrättelse vi hafva i Nialasagan
— en af våra säkraste urkunder —, att
Kongahell florerade såsom stad i
första hälften af 900-talet. Det var då
tidtals residens för Gunhildsönerne och
deras moder, som der bebodde ett hus
af sten. Staden var då belägen % mil
söder om sin nuvarande plats, eller vid
Castellegården, der den låg utsträckt
längs elfstranden ända till år 1612;
angående minnesmärken efter det gamla
Konungahell hänvisas till »Castellgården».
Af mötena som här blifvit hållna äro
o
följande de märkligaste: Ar 997 mellan
konung Olof Tryggvason i Norge och
Svenska drottningen Sigrid Storråda,
rörande ett dem emellen af politiska
skäl föreslaget giftermål, hvilket dock
omintetgjordes genom drottningens
vägran att antaga kristna läran, hvaröfver
konung Olof, som när fråga var om
trossaker, alltid glömde billighet och
höf-viskt skick, vred slog drottningen i
ansigtet med sin handske, under utropet:
»Hvi skulle jag taga dig till hustru, du
hedna hund!» »Detta månde en gång
vålla din död», genmälte den djupt
förolämpade qvinnan. Hotelsen gick inom
kort i fullbordan, då den oberedde Olof
Tryggvason angreps vid ön Svoldern
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
