Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222 Konsjplf.
rika handelsflotta fordom besökte
Medelhafvets yppiga kuster. Kriget utbröt
ånyo 1675 med Danmark, och vid den
Gyldenlöwska arméens annalkande den
20 Juli 1676 uppbrändes Kongelf, på
landshöfdingen Harald Stakes befallning,
af underkommendanten på fästningen,
Börje Nilsson, emedan staden ansågs
kunna lemna fienden skydd. Två år
derefter, under den långvariga belägring
slottet utstod, hade detta steg varit af
behofvet påkalladt; nu var det, snart
sagdt, en onyttig grymhet. Härmed
försvann Kongelf från sin dåvarande plats
såsom fullkomligt otjenlig, då man
insåg att, vid alla fästningens belägringar,
den antingen skulle vara första målet
för fiendens eller, såsom vi sett, egna
landsmäns af strategiska skäl framkallade
utrotningsbegär. Så länge kriget
fortfor, var ej att tänka på något
återuppbyggande af Kongelf. Detta skedde
först 1680. Det utstakades då på den
plats, der det nu är beläget, eller
mellen elfven och Fontinsberget.
Fästningsholmen fick icke bebyggas, men väl de
der liggande gamla tomter begagnas af
borgrarna till kålgårdar. Till hjelp
beviljades frihet under 3 år från alla
kon-tributioner, lindring i
inqvarteringsskyl-digheten, fritt skogshygge i kronskogar
samt publikt understöd till kyrkans
uppbyggande. Antingen måste den nya
staden med stora steg tagit upp sig eller
också betraktade Göteborg den lilla
nykomlingen med afuiidssjuka ögon, ty
redan 1693 ingick nämnde stad med
klagomål att Kongelf dragit i synnerhet
en god del af jernhandeln till sig. För
ögonblicket lände des^a klagomål icke
till någon åtgärd, men grunderna för
den år 1718 ingångna begäran om
erhållande af stapelfrihet antyda, att
staden befann sig uti ett framskridande
tillstånd. För denna gång erhöll den
väl icke sådan, men deremot, och hvad
nästan icke lände till mindre fördel,
tillåtelse att besöka alla Wärmlands
marknader och ensam drifva handel med
träeffekter från de skogiga trakterna kring
Göta elf. Den allmänna rörelse, som
blef en naturlig följd af det för städerna
i detta län så fördelaktiga, fast för
landsbygden skadliga, sillfisket 1747—1808
kom äfven Kongelf till godo. De stora
Kongelf.
förhoppningar man gjorde sig af detta
fiske medverkade hufvudsakligen till den
åt staden den 30 April 1762 förlänade
stapelstadsrätten, och denna, äfvensom
befrielsen 1770 från inqvartering af
besättning och arbetsmanskap på Bohus,
bidrog något till stadens förkofran; dock
betogo Göteborgs och Marstrands närhet
henne ali egentlig kraft till uppkomst.
Tullintraderna voro en tid väl ej så
ringa, mest derigenom att tolagen, som
här var mindre än i andra städer,
inbringade ej så obetydligt, såsom bland
annat 1833, då tullinkomsterna bestego
sig till 11,586 rdr b:co. Men då
nedsatte Göteborg tolagen till nästan
densamma, som i Kongelf, och nu var
staden beröfvad äfven denna måttliga
inkomstkälla. Ar 1850 uppgick
tulluppbörden till 1661, men har sedermera
än förminskats, så att den, enligt
Lands-höf.Emb. fem års-berättelse 1855 utgjorde
655 rdr, men enligt kommerce-kollegii
uppgift för samma år till endast 76 rdr,
år 1860 åter till 2710 rdr. Spannmål,
trävaror, tegel och skiffersten hafva
utgjort de hufvudsakligare utförselsvarorna.
Föremålen för införsel hafva förnämligast
varit fisk, salt och stenkol.
Handlan-dernas antal, som på 1760-talet var 6,
uppgick 1856 till 17 med 21 biträden
och 1860 till 17 med blott 18 biträden.
Nordre-elfs grunda utlopp har
fortfarande varit hinder för en större liflighet i
skeppsfarten, hvarföre staden till inrikes
sjöfart ej heller eger mer än ett
fartyg-om 70 läster; men på utländska platser
bedrefs handeln 1856 med 39 utländska
fartyg om 1,312 läster. Exporten af
spannmål, mest hvete, uppgifves till
463,000 kubikfot. Handeln med
landsbygden, som förut varit högst ringa, har
på sednaste år uppblomstrat till verklig
betydenhet. Den utgör det ena för
stadens bestånd. Det andra är
borgerskapets stora och lönande jordbruk;
stadsjorden, fördelad i 5 mant., består af
tillsammans 1381 tunnl., inber. 19 tunnl.
impedimenter med ett taxeringsvärde af
75,000 rdr. Ibland binäringar böra
handtverkerierna räknas, jemte någon
trädgårdsskötsel och obetydligt fiske i
elfven m. m. Pepparkakstillverkningen
icke förglömmandes. Hela statsbidraget
uppgår till 10,219 rdr 24 sk. För när-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
