Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Korsholm.
ftorssbyn. 241
I socknen finnas följande byar och hemman:
l/4 Björkåsen, V2 Ekhsen, 1 jA Ellmedalen,
3 4 Gunnarstorp, 1/4 Klinten, 1/4 Kyrkeskogen,
*/4 Lar sakullen, 1/4 Baggedammen, ’/•>
Lilla Säiineryd, 3/4 Löpareskogen, 1 Munckebo,
V4 il/åsen, 1 Mölebo, V2 -S<ora Ställer hult, V4
Stenbolet, 2 Solberga, 1 /2 Sämeryd, V4 Söran,
’/4 Torsbo, V2 HWened, alla skatte, 13/4 sk.
P/4 f’’- Ifamrum, V2 mant. häruti har varit
krono-säteri, men blef skatteköpt 1853.
Aors-berga, prestgårdsstom 1 mant. kr. f/4
Kopparkulla, 1/4 Ruder, 1/4 Stenbacken, 2
Dannemar-ka, tax. till 27,000 rdr; 2 Karstorp, 1 Styrshult,
tax. till 10,600 rdr egas af J. C. von Strokirck,
tillhörde år 1816 öfverjägm. Gyllensvärd; de tre |
sistnämde äro säterier. J/4 Rosand, Ledsäng,
alla frälse. — Adress: Hjo.
Korsholm. Ett fäste med detta namn
skall hafva blifvit af Engelbrecht
förstördt. Några lemningar efter murar
hafva blifvit funna på en holme hörande
till Segerstad socken i Warmland, hvilka
hafva blifvit ansedda af en kyrkoherde
i församlingen för qvarlefvor af nämda
slott; men troligare är, att det varit
samma Korsholm som Birger Jarl lät
anlägga på Finska kusten, på det ställe,
der han landsteg under sitt krigståg mot
Tavasterna. Namnet erhöll fästet af det
träkors han lät der uppresa till tecken,
att han kommit dit endast för att
utbreda kristna läran.
Korslüthc. Borg i Köpings socken af
Westmaiiland, höjer sig vid gräusen mot
Odensvi, öfver mörka granar på en bergshöjd, der
Wahlsta å bryter sig genom en väldig sandås.
Trakten är nordiskt skön. I det lugna vattnet
ofvan fallet spegla sig rika flockar af alar och
på asen ä motstående stranden, i skuggen af
gamla furor, träffas grafhögar, stensättningar och
högresta bautastenar. Borgmuren, omgifvande
bergets öfra del med undantag af dess sydvestra
sida, hvars branter erbjuda tillräckligt skydd,
eger 12 till 20 alnars sluttningshöjd. samt 6 till
8 alnars bredd. Från hörnen af muren i öster
utlöper en yttre murkrets, omfattande nästan
enahanda vidd med sjelfva borgens. Hela fästets
omkrets uppgår till 520 alnar. Af borgens
trenne ingångar löper en genom de tvänne i
öster varande murarne, en annan genom den
vestra muren, samt den tredje, knappt 2 alnar
bred, mellau tvänne klippor, der, å nordöstra
sidan, utanmuren utgår från ringmuren.
Härförutan finnes å södra sidan en uppgång till
fästet genom de derstädes befintlige, synbarligeu
af menniskohänder vidgade remnorna i berget.
Deuna kallas trollstigen. Utanför norra muren
äro anbringade tvänne trapplika försvarsverk, af
hvilka dfct ena slutar sig i en nästan trekantig
stensättning på något afstånd nordvest ifrån den
yttre murkretsen. — En vattenrik källa har i
mannaminne funnits inom fästet. Ett svärd af
jern, äfvensom en stor oformlig "hästsko» äro
för få år sedan härstädes anträffade. Utefier
inre sidorua af muren finnas en mvckenhet
IY.
mindre stenar, af de kringboende kallade
slung-stenar. Sjelfva muren röjer å vestra sidan mot
ån spår efter våld. I närheten ligger den
skogiga åsen med sina grafminnen. Bautastenarne
följa höjdens sträckning. Af de 9 à 10 här
finnas, äro numera endast tre upprättstående.
Den högsta af dem är två alnar hög. I de
många grafhögarne, hvilka likaledes sträcka sig
efler åsen emot Ryaby, och af hvilka en
omgifves af en fyrkantig sammanlagd fotkedja,
äro tid efler annan funne urnor och prydnader,
samt mer eller mindre skadade svärd. Fältet
vidgar sig norr ut mot Wahlsta och Busta.
Det är en sägen, att för långliga tider tillbaka,
ett slag förefallit på detta fäll; och man
berättar, att vid dikning härstädes, blod skall
fram-stiga ur jorden. Särskildt förtjenar
uppmärksamhet den mängd stridshamrar, hvilka i sednare
tider, på spridda delar af fältet, icke djupt
under jordytan anträffats. Det kända antalet
uppgår till 14. De gamla tala eljest om fordna
drabbningar mellan Skoffsta-kungen och
Kors-löth-kungen. Den förstnämde skall varit så
»närgången,» att han fastgjort sina skepp vid
berget, på hvilket Korslölhsborg är belägen; och
är det allmogens öfvertygelse, att jernringarne,
i hvilka farkosterna fästats, ännu qvarsitta i
berget. Den sänkning, som nu skiljer Korslöth
från Matan eller Köpingsån, såsom segelbar,
innefattar Korslöth, Köpingslöth och
Skepslö-then, samt är omkring en half mil lång. Söderut
från Korslöth, på asen, finnes ett rör —
förmodligen en lemning efter en vård.
Korslöths-daleu har en stark växtlighet, härrörande till
stor del af den gyttja, hvilken vårfloden årligen
afsatt. På 1750-talet skall i den på botten af
ån befintliga dyen funnits äkta perlor,
inneslutna i sina ljusröda snäckor. (Dvbeck, l:a
häftet 1842 sid. 6).
Korssbyil. Egendom uti Gustaf Adolfs
socken, Wäne härad af Elfsborgs län,
i den del som fordom utgjorde
Nag-lums socken, 7/16 mant. skatte, deraf J/4
mant. Korssbvn, tills. tax. till 5,550 rdr,
är belägen 3/4 mil från Wenersborg, i
en naturskön trakt, 500 alnar från
landsvägen, på vestra sidan om Göta elf, */4
mil från elfven och en knapp V2 mil
från Trollhättans vattenfall.
Manbyggnaden, innehållande 7 rum, jemte andra
byggnader undergingo 1857 total
repera-tion. Till gården hörer trädgård och en
vacker park. Arealen är 320 tunnl.
deraf 70 tunnl. åker. Utsädet är 503/4
t:r säd, 12 t:r potates, 2 tunnl. besås
med rofvor. Skog finnes till husbehof.
o °
Ärliga onera utgöra cirka 135 rdr rmt.
Enligt anteckningar i jordeboken köpte
grefve Lennart Torstensson år 1692
hemmanet Korssbyn, som hade blifvit
indraget till kronan. Egare 1859 var kapten
Natt och Dag.
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
