Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
242
Korsnäs.
Kortforss.
Korsnäs Koppar-, svafvel- och
sågverksegendomar, samt jernvägsstatioii på
Gefle-Dala jernväg, vid sjön Runa och
stora landsvägen till Falun, på gränsen af
Kopparbergs och Wika socknar i Dalarne.
Koppar- och svafvelverket, hvarvid 1859
tillverkades 224 koppar af To/ntbo
malm, samt 132 Ctr., svafvel, taxerades
jemte en qvarn till 15,893 rdr rmt, och
egdes af kommisions-landtm. Jakob
Staf-fenborg. Slaggbruksbolaget var påfördt
ett taxeringsvärde af 8,295 rdr för 265
KS: garkoppar; garmakeribolaget ett
taxeringsvärde af 8,915 rdr för garade
1,437 ’étr. koppar. Sågverket med 8
dubbelramar, drifna af 180 hästkrafters
maskin, och medelst hvilka kan
afver-kas 8 à 900 stockar i dygnet; till
verket hörer en jordegendom, af 6 spanl.
8 snäsl. i Korsnäs, tax. jemte ångsågen
till 754,500 rdr rmt, eges af ett
bolag med löjtn. G. de Lavel till disponent.
Stället nämnes i historien. Sedan Gustaf
Eriksson flygtat ifrån Ornäs i Torsångs
socken, skall han gått in i Korsnäs
hyttor, för att fråga efter vägen, men då
han här blifvit varse en bergsman, Nils
Hansson på Främsbacka, sittande på
härdlagret, den han visste vara utaf
konung Christians anhängare, gick han
fram till den derintill belägna
Sandvikshyttan, och bad smältaren visa sig
genaste vägen till Svärdsjö: hvarefter han
skall gifvit smältaren en silfverslant, med
yttrande: Om Gud hjelper mig, så kom
titi mig, skall jag betala dig.
Korsa. Jernbruk, beläget i
Sund-borns socken af Falu län på gränsen
af Gefleborgs län vid vattendraget
emellan sjöarne Hinsen och Hyen, 3 mil
ifrån Falun, ö1/^ mil ifrån Gefle samt
V2 mil ifrån Gefle-Dala jernväg,
anlades 1838 och 1839, efter erhållne
privilegier af Falu Bergslag, som fortfarande
är dess egare. Bruket bestod 1856
af 4 Lancashire smälthärdar med 1
smälthammare samt 1 gasvällugn med
3 räckhamrar, med en tillverkning af
2,636 skU stångjern; år 1855 var
tillverkningen 4,441 skU stångjern och
år 1858: 3,941 skU, då bruket
uppgifves haft 6 härdar. Tackjernet
hemtas ifrån den på 1V2 müs afstånd
belägne Ägs masugn och Brukets effecter
sändas till Gefle. Brukets underlydande
hemman och skogar, äro belägne i
Sund-borns och Svärdsjö socknar. Arealen
torde vara 10,000 tunnl. Egendomarne
äro till en del under storskifte. Bruket
har sedan 1852 oinskränkt
tillverkningsrätt. Vid bruket finnes qvarn samt såg
för 2:ne ramar. Taxeringsvärdet för
brukets tillverkning och jordegendom år
1860 uppgick till 182,477 rdr rmt.
Från Korsån går nu väg, 2V4 mil lång,
till allmänna landsvägen vid Starvik i
Ofvansjö socken.
Korsäter (Kårsäter). Ett mantal
frälse uti Westra Husby socken,
Hammarkinds härad af Linköpings län, har
ett ganska vackert läge på ett näs uti
Hällerstadsjön, 1/2 mil från kyrkan.
Egendomen, med underlydande 5/6 mant.
i samma socken belägna, samt tegelbruk
tax. 1860 till 13,920 rdr och tillhörde
då notarien A. IT. Fries. Egendomens
utsäde, som uppgifves 1828 varit 10
t:r var år 1857: 50 t:r; ymnigt
hö-bol, godt mulbete, tillräcklig skog och
fiske finnas. Korsäter donerades 1648
till Salomon v. d. Osten gen. Socken,
egdes som säteri 1683 af O. J. v.
Säcken, utbyttes från reduktionen af
Salo-mons son, landshöfdingen friherre Gustaf
Adolf (död 1716), egdes 1726 af dennes
enka, såldes 1745 af dennas frände
C. G. Gyllencreutz till ryttmästaren J.
Adelsvärd, tillhörde på 1750-talet Jör.
Gripenweldt, 1783 assessor Hem. Braads
fru, 1825 öfverstelöjtnant grefve Horn,
1852 öfverste M. Almström, sedan dess
i arfvingar.
Korsön, i Wermdö socken af
Stoc-holms län, vid Sandhamn, har en
kän-ningsbåk med lampfyr under norra
lots-distriktet och Stockholms fördelning,
hvilken underhålles af enskilda; den är
fyrkantig och af 36 alnars höjd samt uppsattes
1746. Biskop Bengt Folkunge skänkte
1288 Korsö till S:t Clara kloster.
Kortforss. Jernbruk uti Carlskoga
socken och Carlskoga bergslags härad af
Örebro län, nära Svartelfven, med 2
härdar, 1 hammare och fri smidesrätt,
men utan tillverkning år 1859. Pä
1840-talet uppgifves bruket haft 1066 skit
13 lit privilegierad årligt stångjernsmide
af eget tackjern från masugnen vid
Carlsdahl, som ligger något nordligare,
och skall vara den första af sten; upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
