- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
243

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Korttorp.

Krabbelund. 243

byggdes omkring 1740 af direktör
Luth-man. Bruksegendomen, hvartill hörer
Kortforss mjölqvarn, tax. till 1000 rdr,
V4 mant. Carlsdahl samt 3 j|{|[j mant. i
andra hemman, och Carlsdahls enbladiga
såg, allts. tax. till 18,790 rdr rmt, eges
af hr C. Lindberg.

Korttorp. Grufva i Östra Husby
socken i Östergötland, lemnade 18G0: 1,720
skU jernmalm.

Kosta. Glasbruk i Ekebergs socken
ochUppviddinge härad af Kronobergs län,
anlagdt 1741—1743 å
Dävedshullt-Her-regårdens egor af landsh. i Kronobergs
län baron Koskull och landsh. i Kalmar
län baron Stael von Holstein och
upp-nämndt efter begynnelsestafvelserna i
deras namn. Bruket egdes sedan af Er.
Wickenberg, dennes svåger mag.
Anger-stein och hofrättsr. Dufva, derefter af
dessas arfvingar och 1858 af enkefru
An-gersteins, protok.sekreteraren Borgs och
hofrättsråd et Heermans arfvingar.
Arbetarnes antal 1858 uppgifves till 123
och tillverkningsvärdet till 151,607 rdr
rmt, år 1809 var det sednare 27,000
rdr rmt; här tillverkas fönsterglas och
hvitt glas, hvarjemte pressning, slipning
och ritning äfven verkställes. Byggnader
för brukets arbetare finnas uppförda, och
hyttan är i sednare tider ombyggd på
ny plan. Vid Kosta finnas äfven
stamp-qvarn, såg o. s. v.

Kosteröarne. De märkligaste af de
öar, som ligga i Skee pastorats
skärgård, hörande till Tjernö socken, Wette
härad och Bohus län, äro belägna
omkring en mil uti hafvet och åtskilda af
ett smalt sund, Nordkostersund. På
östra sidan af södra ön finnes en
ypperlig hamn för större skepp. Denna
ö är bevuxen med löfträd och träffas
här, med undantag af bok och
afven-bok, alla i Sverige vildt växande
allmänna trädslag; men Nordkoster är
nästan naken. Öboerna äro, såsom
fiskare betraktade, de mest välmående i
länet. Med hummerfiske sysselsätta de
sig mest. Ostrontägten är ock
lönande, men drifves icke i större skala.
Makrillfånget är näst hummerfisket det,
som mest idkas, och användes dertill
både drif- och sättgarn. Det salt, som
hafvet, hvilket vid dessa öar är det
saltaste i Sverige, uppvräker i bergs-cavi-

teter, begagnas här ofta vid fiskens
saltning. Dessa öar ega ock namnkunnighet
för de båtar, som här byggas och
allmänt äro bekanta under namnet
Koster-båtar. De byggas af ek, som vanligen
hemtas från Norige, och anses för de
mest snällseglande af alla rikets
farkoster, och de starkaste att hålla sjön.
Öboarne hafva ock namn för att vara
de skickligaste sjömän. Norr Koster 1/2
mant. tax. till 3,300 rdr, i 8 delar med
76 inbyggare, har varit frälse och 1666
förbytt till kronan af gouvernören Stake,
skatteköpt 1741. Vid södra stranden
ligga många små stenrösen, hvilka
sägas gömma en hop Danskar, som fallit
i »stora ofreden» eller Gyldenlöwsfejden.
Måhända blefvo de, som stupade vid en
misslyckad landstigning vid Saltkällan,
hitförda och begrafna. Dessa öar
besöktes en gång af Carl XII, men besöket
blef kort, emedan man varseblef några
danska galerer, som styrde kosan till ön.
Följande år 1719 låg danska flottan,
under konungens eget befäl, i härvarande
hamn en månads tid.

Koutokemo. Församling i Torneå
lappmark 1674, inrättades af kon. Carl
XI, men underlades Norge genom
gränsreglerings-traktaten 1751.

Kovik (Stora). Ett mantal
frälsesäteri i Wermdö socken och Orminge
fjerding af Stockholms län, innehades
1646—1683 jemte 6 andra närbelägna
gårdar af slägten Oxenstjerna, egdes
1772 af fru Hamilton, 1849—1860 af

o

hr Erik Åkerlund; tax.värdet var 6,230
rdr. (Lilla) i samma socken, 1/2 mant.
skatte tax. till 2,290 rdr, vid en vik af
Långholmsfjärden, lyder under
Wilhelmssund eller Welamssund, efter Tham, i
Bo socken, innehades 1641 af
Sölfver-stjerna, 1772 af riksrådet gr.
Hamiltons enka.

Krabbelund. Ett mantal
skatte-säteri uti Hellestad socken, Gäseneds
hä-rad och Elfsborgs län, beläget nära
gränsen af Skaraborgs län, har ymnigt höbol
och tillräcklig skog. Gården har varit
frälse-säteri, reducerades 1690, såsom
gammal kronodonation, från major
Johan Ericsson Hård, broder till
kammarherren Axel Christopher, som blef af
våda ilijälskjuten vid en exercis af kon.
Carl XII, af hvilken han var mycket af-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:48:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/4/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free