Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kulinbo.
Kulla-Gunnarstorp. 275
Men säg honom det för sanningen så,
Att oro och tvedrägt skola de få;
Dock skola de alla konungar blifve.
Kullen har ock fordom blifvit kallad
Blå-jungfrun, eller Blåkullan, och deraf, att i
hafs-svallet nedanföre klipphöjden äro farliga skär,
der mången olycklig sjöman lidit skeppsbrott
och sjunkit i djupet, kallades en sådan
olycks-färd, att fara till Blåkulla.
KllüabO. Ett fjerdedels hemman och
gästgifvaregård i Alingsås socken,
Kul-lings härad och Elfborgs län, tax. till
2,550 rdr rmt. Härifrån skjutsas till
Allingsås i nordvest, 7/8 mil; till
Tolle-sjöholm i söder, ll/4 mil; till Hedared
i sydost, 1 V’2 mil.
Kuliagåréeil Ett halft mant. skatte
uti Weddige socken, Wessige härad och
Halmstads län, är ett enstaka hemman,
omgifvet på den ena sidan af ett berg,
och på den andra af ån "VYiskan, har
jordmån dels af sandblandad mylla, dels
af lera, eger tullqvarn med 4 par
stenar (tax. till 16,000 rdr rmt), och
tillgång på bränsle. Eges af hr O.
Björkman. Taxeringsvärdet af sjelfva
hemmanet är 4,500 rdr rmt Då konung
Carl XI år 1676 hade sitt läger vid
Syllinge i samma socken, skall han ofta
gått ut åt Wiska- ån till de på
skansarne arbetande trupperna, besökt den
vackra nejden vid Kullagården, och då
han passerat qvarnen, der säd förmalts
för arméen, sagt till folket: »Mal väl åt
mina bussar.»
Kulla-Gunaarstcrp. Herregård, förut
omnämnd under Gunnarstorp. Här må
tilläggas. Stället kallas i äldre tider
Gundestrup, under hvilket namn det
ock stundom förekommer långt in under
17:de århundradet, äfven »Gundestrup i
Kulden», hvaraf sedan blifvit
Kulla-Gun-narstorp. Äldste kände egaren är
riddaren Johannes Olofsson Lunge i slutet
af 1300-talet; mot slutet af följande
århundradet befinnes Gunnarstorp i
familjen Parsbergs händer, från hvilken slägt
det skall genom gifte med Ingeborg
Parsberg öfvergått till Görgen Ottesson
Brahe, som enligt det å örtra flygeln
utskurna årtalet 1562, då antages hafva
låtit uppföra hufvudbyggnaden med
flyg-larne. Men dermed står i strid en
uppgift i en förteckning på jordegare i
Luggude härad, förekommande uti ett
kungligt bref af den 21 Juli 1578.
Der säges nemligen, att «jungfru Inge-
borg Parsberg» då innehade
Gunnarstorp. Ingeborg skulle sålunda då ännu
icke vara gift. I en dylik förteckning
af år 1581 nämnes åter Jörgen Brahe
som egare, hvadan han således först
mellan åren 1578—1581 skulle hafva
blifvit gift med jungfru Ingeborg och
alltså icke kunnat bygga gården 1562.
Både han och hans hustru dogo på
Tosterup af pesten 1601. Tvåtredjedelar
af egendomen köptes omkring 1680 af
kamereraren Henrik Hildebrand. Han
var född i Wolfenbüttel och ankom 1660
till Stockholm, var då redare för flera
skepp och dref en vidsträckt handel.
Redan förut hade han visat svenska
regeringen stora tjenster, såsom då han
under krigsåren 1658 och 1659 med
fara för, sig sjelf och sin egendom från
Hamburg provianterade svenska lägret.
Efter ankomsten till Sverige blef han,
1673, kamererare i
general-commerce-kollegium och 1698 adlad. Då kriget
med Danmark 1675 utbröt, försträckte
han svenska kronan ansenliga
pennin-geförskotter och detta utan pant. I
Finnmarken vid Grythytte bergslag har
han låtit upptaga Rotkaps grufva, samt
der inrättat en masugn, härigenom han
bidragit till denna ödetraktens
befolkning och uppodling. Han dog i Stock*
holm 1715. Överceremonimästaren Joh.
G. Sparfvenfelt, gift med Antoinette
Hildebrand, köpte 1720 Rosencrant.zska
tredjedelen och blef sålunda den förste
kände svenske egare till hela gården,
hvilken han snart sålde till major von
Conowen, hvars son, hofjunkaren Didrik
C., som ännu lefver i välsignadt minne
genom en af honom i Malmö stiftad
och rikt donerad fattiginrättning,
innehade fäderneegendomen i 40 år, men
sålde den 1775 till grefve G. A. Sparre,
hvars moder var en dotter till den rike
direktören vid Ostindiska kompaniet,
^Niclas Sahlgren i Göteborg. Han var
begåfvad med mycket sinne för de sköna
konsterna och en fin smak, som blifvit
ytterligare uppodlad under de utrikes
resor han företog i Frankrike och
Italien under sina yngre år. Det är han,
som samlat det galleri af utmärkta taf*
lor, som länge förvarades på
Kulla-Gunnarstorp och för icke så länge sedan
gjorde denna egendom ryktbar. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
