Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kummelön.
Kungsberg.
283
grosshandl. Palmstedt anlagd
ättiksfa-brik, af ett bolag. År 1860 egdes
Kummelnäs 3/4 mant. frälse-säteri, jemte 1
mant. Rensätter (Rensätra), V4 mant.
Skarpnäs och Löfberga qvarn, allis. tax.
till 46,410 rdr rmt, af enkefrn C. Smith.
— Här finnes en telegrafstation.
Kummølön, belägen öster om
Saxholmen i Wenern, hörer till Ölme härad
af Carlstads län, har varit ladugård under
Saxholms slott och förenad med holmen
medelst en bro, som skall hafva synts
ännu på 1700-talet vid lågt vatten. Carl IX
fattade mycket behag för denna ö, samt
lade äfven en del af fisket derstädes
under Bro kungsgård. En fiskarebod i
hvilken hertigen hvilat, har ända till
våra dagar af Kummelöns egare blifvit
till åminnelse häraf bibehållen. Ön har
1 mant., tax. till 5,850 rdr rmt och
eges under Södra Sjöstad.
Kungsberg. By uti Jäderbo
kapellförsamling af Gestriklands fögderi och
Gefleborgs län, vid foten af det
ansenliga Kongsberget, hvilket från högsta
toppen till sin bas har en höjd af 700
fot, och som under flera dagar Jultiden
bortskymmer solen för byns befolkning.
Byn på 4 mr, l3/- mantal, och taxerad
1860 med såg tül 7,576 rdr rmt, har
öfver 200 invånare.
Kungseken. En stor ek, på grän
sen mellan Småland och Blekinge, nu
omgifven af en hög stenmur i fyrkant,
förvarar minnet af Carl IX, som skall
på sin sista härnadsfärd mot Danmark
1611 hafva hvilat under denna ek och
der intagit sin måltid.
Kungsberg. *) Kungsgård om43/8
mantal krono i Fogdö socken, Åkers
härad och Nyköpings län, har vackert
läge invid Mälarens strand och den
del deraf som kallas Norrfjärden, 1 mil
från Strengnäs och 9 mil från Stockholm.
Detta ställe har stor märkvärdighet af
det der fordom belägna namnkunniga
och rika nunneklostret Wårfruberga
kalladt. Att detta kloster varit beläget i
närheten af kungsgårdens
mangårdsbyggnad, var bekant af den uppgift derom,
som finnes i Rhyzelii i Monasteriologia
Sviogothica, hvari uppgifves längden till
148 alnar och bredden till 32 alnar, men
dels synas spåren af kyrkans och klostrets
*) Meddeladt af kammarherren A. Stjernstedt.
murar blifvit vid mätningen
sammanblandade, dels hade under det derefter
förflutna seklet spåren af ruinerna
ytterligare blifvit öfvervuxne, intill dess
händelsevis under året 1840, vid
gräfning i den med sekelgamla löfträd
bevuxna backen, invid ett af
boningshusen, man påträffade ett hvalf. Detta gaf
anledning till ytterligare
efterforskningar, så att, sedan anmälan till
Antiqvi-tets-Akademien blifvit gjord och derifrån,
efter af Riks-Antiqvarien Hildebrand på
stället gjorde undersökningar, tillstånd
med bestämd arbetsplan blifvit lemnad
för ruinernas uppgräfning, desse efter
några års förlopp, sedan många tusende
lass kalkgrus årligen blifvit å åkern som
gödningsämne utförde, blefvo så mycket
blottade, att mätningar kunde företagas
för utrönande af kloster-kyrkans samt en
del af klostrets läge och storlek. Den
öfriga delen af klostrets murar befanns
sträcka sig under gårdens boningshus och
bilda dertill hörande källrar. Som
resultaten af de gjorda undersökningarne och
mätningarne endast finnas förvarade i
Akademiens arkif, torde ett kort sammandrag
deraf här vara af intresse att anföra.
Ruinerna visa: 1:o en Göthisk kyrka med
tvänne rader pelare, 6 par i skeppet och 2 par
i choret samt en regelbunden korsarm på norra
och en dylik på södra sidan, kyrkans hela längd
inom murarne utgör 60 alnar och bredden 30
alnar, chorarmens bredd i öster och vester
omkring 14 alnar och djuplek 8V2 alnar. Kyrkan
kan således i storlek icke täfla med våra gamla
kathedraler, men står dock framom en del af
våra andra medeltids kyrkor. Murarne äro 2
alnar tjocka, uppförde af tegel på det sätt, att
yttre och inre sidan hafva en tegelstens
tjocklek och rummet derimellan är fyldt med
gråsten och sand. Tegelstycken och kalk funnos
ock derimellan, men troligen nedrasade vid öfre
delen af murarnes nedrifning. Murarne hvila
på en tjockare fot af huggen granit med
kalkbruk förträffligt lagd. På östra gafveln är, i
anseende till markens sluttning, denna stenfot
1 aln 18 tum hög i dagen, och på denna
gafvel qvarstår äfven grunden till tvänne
sträf-pelare, 1 aln 21 tum breda, utstigande 1 aln
20 tum från gafvelmuren. Hela östra fotens
bredd utgör 33 alnar 14 tum. De qvarstående
murarnes höjd voro vid uppgräfningen å norra
sidan 2 à 3 alnar. På södra sidan voro de
ned-rifna till stenfoten. I södra korset och derifrån
till östra gafveln hade de en höjd af 1 à 2
alnar. Nu mer är nästan allt som var qvar af
tegel förvittradt och nedfallet. En af kyrkan«
pelare var så oskadad att man deraf kuude
sluta till deras byggnadsform. De ha varit
murade af tegel, fyrkantiga, bredare i norr och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
