Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
284
Klingberg.
Runeberg.
söder. Hvarken pelare eller kyrkans väggar
synas hafva varit kalkslagna. I hvardera af
kyrkans tvänne sidochor qvarstår ännu grunden
af ett altare. I södra choret håller altaret 3
alnar 8 tum i längd, 2 alnar 8 tum i bredd och
omkring I Vg aln i höjd. Af högaltaret i
huf-vudchoret finnas inga lemningar i behåll.
Sannolikt har det stått öfver en källare, som
blifvit uppgräfd ända till botten, och hvilken håller
i längd 5 aluar 3 tum samt i bredd 3 alnar
22 tum. Djupleken af denna källare är på ena
sidan 2 alnar 20 tum och på den audra I aln
20 tum. Den är omsorgsfullt murad af tegel
med 3 nicher på östra sidan och en dylik med
trappstegslika afsatser i södra väggen. På norra
sidan är eu dörr, hvarifrån 5 trappsteg, murade
af tegel, föra upp i kyrkan. Det nedersta
steget eller tröskeln utgöres af en marmorsten. I
södra korsarmens östra hörn är en
genombrytning i muren, förmodligen en dörr till ett
förvaringsrum, som bildats af en yttre mur,
hvilken från korsets hörn löper parallelt med
kyrkväggen ända till östra gafvelu. Från norra
korsarmen, hvars murar voro väl bibehållna, ledde
en port till klostret, som hade gafveln mot
kyrkan. — 2:o Klostret. Dess storlek och
sträckning äro ännu till stor del obestämda, enär
detsammas grundmurar till betydlig del gå
under kungsgårdens boningshus. Hvad man deraf
kunnat upptäcka är vinkelrätt norr ut från
kyrkan, en byggnadssträcka af 54 alnars längd
och 2i alnars bredd; men en fortsättning häraf
går ytterligare fram och bildar en nuvarande
väl bibehållna potatiskällare med murade
tegel-hvalf. Härifrån synes en annan bygguad hafva
vinkelrätt utgått vesterut. Tydliga spår häraf
synas, förlorande sig under Kungsgårdens
mau-gårdsbygguad. — 3:o kyrkogården synes hafva
varit på kyrkans södra sida och omstängd af
en med kalkbruk murad bred gråstensmur,
hvaraf lemningar finnas på södra och östra
sidan, utvisande att kyrkogården varit omkring
50 alnar bred från norr till söder, samt minst
80 alnar lång från öster till vester. Från
kyrkogårdens sydöstra hörn löper en tunn mur
rakt ned mot sjön omkring 94 alnar lång.
Den stannar dock ett godt stycke från
nuvarande vattengränseu, som fordom varit högre
upp. Denna mur ’tyckes haft till bestämmelse
att från profana blickar och obehöriga besök
af-stänga den nedanför kyrkan och klostret i sjön
utskjutande udden, som nunnorna möjligtvis
begagnat som promenadplats. På omkring 250
alnars afstånd från norra kyrkoväggeu löper
äfven en ringmur nedåt sjön, hvarigenom
kloster-området på detta håll varit begränsadt. Några
särdeles märkbara fynd ha vid uppgräfningen
icke anträffats. De förnämsta ha varit: några
örtugar från Sturarnes tid samt ett öre från
Gustaf I:s med årtalet 1528; vidare nycklar och
ett lås af jern, saxar, större och mindre, till
form som nuvarande ullsaxar, spikar, dörrhakar
och andra byggnadsmaterialier, fragmenter i
sandsten, troligen af dörr- eller fönsterposter,
bitar af tjockt glas, af hvilka somliga synas
hafva varit målade och tillhört kyrkans fönster.
1 midten af kyrkan funnos en mängd menniskoben,
som kördes till Fogdö kyrkogård och nedgräfdes.
Om Wårfruberga klosters
grundläggning och första uppkomst känner man
I intet med visshet. Det var egnadt åt
Jungfru Maria och kallades ömsom
Af öns Mariæ, Mons beatæ virginis.
Cæ-nobium montis Marinianum och på
svenska Wårfruberga kloster. Det nämnes
först 1233, men synes då ha varit
beläget der nu Fogdö kyrka står, hvilken
! då begagnats som klosterkyrka. Att
klostret alltjemt varit åt Nunnor
upplåtit kan antagas bland annat deraf att
Birger Jarl, i sin sons K. Waldemars
namn, genom bref dateradt Stockholm
Juli 1252, förklarat nunnorna, eller som
de i urkunden kallas: «Dominas in Fotö
fria för ali kongl, rento och skatt,» och
hvilken skattefrihet bekräftades af
konung Magnus Ladulås uti bref dateradt
Dafvö den 11 Juni 1279, samt af hans
son kon. Birger den 10 Aug. 1296.
At hvilken klosterorden Wårfruberga
först blifvit upplåtet är obestämdt, men
säkert är att Magnus Ladulås 1279
utvidgat klostret och rikligen begåfvat
detsamma åt jungfrur af
Cistercienser-orden*) Måhända blef ock vid sistnämnde
tid klostret flyttadt ned till sjöstranden,
der de ofvan beskrifne ruinerna nu
finnas, ehuru ännu någon tid nuvarande
sockenkyrkan begagnats som klosterkyrka.
Ar 1289 efter den nya klosterkyrkans
byggnad bredvid klostret, öfverlemnades
den gamla klosterkyrkan till Fogdö
socken, hvilken både 1233 och 1311
nämnes vara klostrets præbende, likasom
Helgarö annex dertill. Förutnämnda
förhållande bestyrkas vidare genom
biskop Styrbjörns i Strengnäs bref af den
18 April 1310, (Sv. Diplomatarium N:o
*)Cistercienser- eller Bernhardiner-
orden blef 1098 instiftad af Benedictiner-munken
Robert, som var abbot i klostret Molesme. Han
anlade ett nytt kloster i biskopsdömet Chalon, på
en ort full med gropar eller grafvar — Cisternis —
hvaraf klostret blef nämndt Cistertium. Härpå
häntyder munkversen:
Anno mellenö centeno, bis menus uno,
Sub patre Roberto coepit Cistertius ordo.
Efter först Alberic och sedan Etienne, blef 1113 S.
Bernhard (född 1091) Abbot i Cistertium, som han
gaf nya reglor hvarefter orden ömsom efter honom
kallades Bernhardiner, ömsom efter stället C
i-stercienser. På några orter hafva dessa liten
skilnad i klädedrägt. Denna orden inkom i Sverige
1150 medan S. Bernhard ännu lefde († 1153). De
ras förnämsta munkkloster i Sverige voro Nydala,
Alvastra och Warnhem. Deras förnämsta
nunnekloster åter ha varit Wreta, Ask åby,
By-arum. Gudhem, Skog kloster, Wårfruberga
och Riseberga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
