Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kungsberg.
1664) der det säges: «att Wårfruberga
kloster af ålder haft kyrkan i Gomla
kloster till klosterkyrka,- conventucilem
ecclesiam —. I ett bref af deri 8 April
1311 kallas gamla klosterkyrkan Fogdö
eller Fodhöö-kyrka — Till det som
blifvit nämnt om klostret under Fogdö,
få vi här tillägga att sista abbedissan
var år 1524 Märta Hendriksdotter, som
blef vittne till klostrets upplösning och
de under trenne århundraden med så
mycken möda samlade, med så mycken
omsorg förvarade rörliga och orörliga
egodelarnes förskingring. Efter
Vesterås recess 1527 blef äfven detta kloster
upphäfdt, sjelfva klosteregendomen blef
indragen till kronan och blef
kungsgård under namn af Wårfruberga gård,
men den del af öfrige under klostret
lydande jordagods återgåfvos till de
slägter, som kunde bevisa sig hafva dem
till klostret gifvit. Den förste som fick
denna kungsgård till förläning var Söfren
Arvidson år 1529. Om sjelfva
klosterbyggnadernas öden efter klostrets
upplösning sväfvar man i okunnighet. Det
är icke osannolikt att så väl klostret
som kyrkan härjats af eld, enär vid
ut-gräfning af den dörr som från kyrkans
norra korsarm ledde till klostret,
träffades i gruset nära golfvet en svart
rand med lemningar af sot och kol.
Den slutliga ödeläggelsen skedde
omkring 1537, då konung Gustaf I lät
härifrån, såsom redan är nämndt under
Fogdö kloster, bortföra
byggnadsmaterialier af tegel och dylikt, för uppförande
af Gripsholms slott vid sidan af det
gamla Griptornet. Förmodligen har
man då börjat nedbryta de qvarstående
murarne för att borttaga de hela
tegelstenarna, under hvilket arbete alla i
murarne liggande stenar och grus
nedrasade och betäckte nedre delarne af
murarne. Då man icke ansett det löna
mödan att undanrödja dessa stenmassor
Tör att åtkomma stenen i väggarnes
nedre delar, hafva dessa af sådan
orsak qvarstått intill dess, som förut är
nämndt, efter att under tre århundrande
varit gömde och glömde, desamma åter
uppgräfdes och gåfvo en någorlunda
fullständig upplysning om detta
märkbara klosters storlek. — Enligt kongl,
brefvet d. 8 April 1544 fick hr Hans
Kimgsforss. 285
! Garstenberg, konungens hofmarskalk, i
förläning »War och kronones gård
Wår-frueberg, liggande på Fogdön, med åker,
äng, skog, fiskevatten och ali annan
lägenhet, som under förenämnde
Wårfrue-berg-klosters sätesgård allenast nu
tillägger eller af ålder tillegit hafver.» Den
25 Jan. 1545 fick samme hr
Garstenberg under Wårfruberga gård Edmada
rättaredöme i Wansö socken. Ar 1560
förekommer första gången »Kungsberga
gård.» Kungsgården innehades 1577 af
J. Herbouille och sednare af amiral
Scheel. Från 1619 innehades
kungsgården af Enkedrottningens hofmarskalk
Didrik von Falkenberg, samt från 1645
af rikscancelleren Axel Oxenst erna.
Ef-ter Carl XLs reduction kom aen under
kronans omedelbara förvaltning och har
alltsedan varit på arrende för kronans
räkning upplåten. Den nuvarande
ar-rendatorn hr A. Söderholz har från det
stora lägervall hvari jordbruket och den
allmänna förstörelse hvari gårdens hela
åbyggnad vid hans tillträde af arrendet
sig befunno, satt jordbruket i utmärkt
godt skick, samt ånyo uppbygdt
hvartenda till kungsgården hörande hus.
Kungsberg har 146 tunnl. åker, 227
tunnl. äng, och 1,111 tunnl. skog och
hagmark. Dagsverkstorpen äro 5.
Taxeringsvärdet inber. för underl. 1/8
Smedstorp var 1860: 26,320 rdr rmt. På
hemmanet K alby, gränsande till
Kungsberg, träffar man i skogen en af de
märkvärdigaste skansar i Södermanland,
och ingenstädes finnas så stora och väl
bibehållna murar som der.
Kimgsforss. Jernbruk beläget i
norra delen af Ofvansjö socken,
Gestriklands fögderi af Gefleborgs län,
anlades år 1839 af handelsbolaget D.
Elfstrand & Comp. i Gefle och brukspatron
Th. Petré. Nämnda år den 4:de
Februari erhölls Bergs-Collegii privilegium
för anläggande af 3:ne stångjernshärdar
och 2:iie hamrar for en årlig
tillverkning af 1,800 sktt emot 27 skU
hammarskatt, hvilken dock år 1842
förändrades till 18 skU. Från och med året
1848 blef årliga smidet, genom
tillökning från ürforss bruk, 2,400 skU med
24 skU hammarskatt. Efter det bruket
år 1851 erhöll obegränsad smidesrätt,
förändrades år 1853 smidesmethoden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
