Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kungshamn.
Kungsholmen. 287
åter föregifva, att hatten blifvit hitsatt
till minne af konung Erik Wäderhatt
och hans förmåga att skaffa vind och
väder när han ville genom att vifta
med sin hatt. Ännu en annan
berättelse, att en svensk konung, förföljd af
fiender, blifvit jagad till den höga
klippspetsen och var nära att blifva dödad
eller fången, men tvang sin raska häst
till ett språng öfver det närliggande
sundet, förlorade dervid sin hatt, men
blef sjelf räddad. Fordom har
Kungshatt hört under Gråmunkaholms (nu
Riddarholmen) hospital. På denna ö
firade påfvens sändebud, jesuiten
Posse-vin S:t Ignatii fest d. 1 Novemb. 1579,
under ett stort tillopp af hufvudstadens
invånare; vid samma tillfälle uppfördes
här åtskilliga hus och altaren.
Sedermera har ön utgjort en välbyggd
herregård och egdes 1685 af en Wrangel,
sedermera konung Fredriks älskarinna,
grefvinnan Taube, en Löwen 1772—
1820, grosshandlaren Patersen 1840,
A. Drotty år 1858. År 1859 egde
hr C. A. Edström en del af ön, tax.
till 15,000 rdr rmt, och fröken M. von
Stedingk en del, tax. till 6,000 rdr
rmt. Vid härvarande tegelbruk
tillverkas årligen cirka 150,000 st. murtegel.
— Midt emot Kungshatt ligga
Skärholmen och Johannisdal, och utanför
det sistnämnda höjer sig den branta
klippan Estbröte, der Esterna skola
hafva lidit ett stort nederlag genom
den af dem mördade Johan Knutsson
Folkunges enka (Dalin, Sveriges Rikes
Historia).
Kungshamn. Två mantal kr.-säteri
uti Alsike socken af Stockholms län, vid
Flottsund, 3/4 mil från Uppsala, nära
Ekolns norra ända, nämnas såsom köpt
af d:r Lars Wallius 1631, eges for
närvarande af samme egare som
Krusenberg.’ Här var det, som den sedermera
ryktbare mekanikus Christopher
Polhammar, adlad Polhem, började då endast
gårdskrifvare på godset, sina latinska
studier, emedan han hört att mekaniken
och dertill hörande vetenskaper skulle
finnas afhandlade i latinska böcker, och
besökte för detta ändamål, till fots hvarje
dag i 7 månaders tid, kyrkoherden i
Sorunda, magister Erl. Dryselius, som
bodde 3/4 mil härifrån.
Kungshamn, i Sikla församling af
Stockholms län, med ankargrund för
större fartyg. I Kungshamn utrustades
1156 kon. Erik den Heliges skepp och
der steg han ombord jemte biskop
Henrik och hans prester, på härnad mot
hedningarna i Finnland. Här låg år 1518
kon. Christian ILs flotta, då han genom
svek tog Gustaf Wasa m. fl. till fånga
och bortförde dem till Danmark.
Kungsholm. Fäste, se Carlskrona.
Kungsholmen Denna del af
Stockholm hette förut: Arnön, Lidarnön,
Liderne och Munkliderne eller Munklägret,
ända till år 1672, då den af Cari XI
erhöll sitt nuvarande namn. Dess
invånare hörde, enligt kongl, förordningen
af den 13 Juli 1529, till Storkyrkans
församling, samt sedan 1636 till Clara.
Men 30 år sednare var denna holme
så bebyggd och befolkad, att den
ansågs böra utgöra en egen församling,
hvarom kyrkoherden i Clara väckte fråga.
År 1671 inköptes vantmakeritomten i
qvarteret Ulrika derstädes, jemte en derpå
stående träbyggnad, hvilken inreddes till
provisorisk kyrka, som invigdes den 8
Sept. 1672. Solna socken förenades
med Kungsholms församling, och
magister Jonas Lille blef dess förste
kyrkoherde. Den 20 Mars 1679 förstördes
träkyrkan genom vådeld. Gudstjensten
förrättades derefter tills vidare uti en
vid bron belägen träbyggning, tillhörig
dåvarande kanslirådet Gripenhjelm. År
1673 var redan grunden lagd till en ny
stenkyrka, efter architekten Matthias
Spielers ritning. Byggnaden, som
bedrifvits ganska långsamt, påskyndades
genom träkyrkans brand och redan den 2
Dec. 1688 invigdes den nya kyrkan,
hvilken efter dåvarande drottning erhöll
namnet Virka Eleonora. Men i följd
af bristande tillgångar förblef kyrkan
utan torn ända till år 1810, då ett
sådant uppbyggdes, och ett jernstaket
uppfördes på kyrkogårdens s. sida. Är 1822
försågs kyrkan med altartafla målad af
Westin, jemte nytt altare och altardisk,
skänkt af nämnde konstnärs broder
garf-vareåldermannen Jakob Wrestin, hvartill
samma år kom en ny predikstol, skänkt
af sergeanten Johan Carlgren. Som
församlingen är den minsta i Stockholm,
hafva dess pastors inkomster varit så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
