Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
288
Kungshult.
Kungsåra.
knappa, att till deras förbättring Brorama
pastorat blifvit anslaget såsom annex.
Men efter kyrkoherden Fuchs’ död, år
1846, begärde Bromma’ församling att
få sin egen pastor, hvilket af Kongl.
Maj-.t beviljades. Kungsholms
församlings folkmängd, som år 1805 var 2495,
uppgick 1855 till 4,129, enl.
mantals-längden för s. år 3,737, och enl.
folkräkningen den 31 Dec. 1860: 5,216
personer.
KungShuIt. By uti Allrums
socken, Luggude härad af Malmöhus län,
utgöres af 10 nummer, 7/g mant. skatte,
1/4 krono, 3/g frälse, 4 torp; häraf eges
%0 i M 6, tax. till 1,370 rdr rmt, af
kommissionslandtmätaren O. Gustafsson,
l/2 mant., tax. till 6,200 rdr, eges af
riksdagsmannen Ola Jönsson; 5/s mant.
jemte 3/4 mant. Pilshult, som är välbygdt,
allts. tax. till 26,370 rdr, eges af Wilh.
Stridde i Preussen. Byn med 60 inb.
har ek- och surskog samt torfjord.
Kungshögen i Leksands socken i
Dalarne, är en af kärr omgifven kulle,
så kallad alltsedan Gustaf Wasa der
uppehöll sig någon tid på sin flykt år 1520
från Isala — se den artikeln — till
Rättviks kyrka. Kullens skapnad är sora |
en ättebacke af 9 alnars höjd och
omkring 40 alnar i diameter; öfverst på
kullen är en vacker plan, der fordom
stått en tall, ristad med namn af dem
som besökt stället; detta träd är
längesedan kullblåst och murknadt. Om
Gustaf Wasas vidare uppehåll i socknen,
under denna sin flykt, är omnämndt
under artikeln Leksand.
Kungsnäs. By af 48 mål eller 1
mantal skatte uti Selångers socken,
Medelpads fögderi och Wester-Norrlands län,
är taxerad till 4,150 rdr, med 43 inb.
Byn uppgifves på 1700-talet utgöras af
en egendom om 1 mant. frälse, belägen
straxt vid kyrkan, kallad Kungsgården,
hvilket namn påminner om något här
beläget konungasäte i hedendomen, och
påstås att en konung Godmund af
Glysisvall haft sin gård vid Selångers eller
det Sälla Häradets sund. Lemningar
finnas här ännu efter tingshög och
murar. Byarne Qvarnsätter, Kålstad och
Hoff skola ock lydt härunder. Förste
kände egaren är major Jacob
Wellams-son på 1620-talet; lagmannen Joh. Ad-
lerström 1720. Genom gifte med den
nes stjufdotter, Marg. Gripenklo, blef
kyrkoherden Isac Bisberg egare,
sedermera försåldes egendomen af dennes
arfvingar. Gården afbrann 1664 genom
vådeld och led 1721 vid Ryssarnes
infall i landet. Ar 1860 hade byn, sora
består af 85 tunnl. åker, 43 tunnl. äng
och 63 tunnl. skog och betalar cirka
300 rdr i utskylder, 3 åboer. Här är
gästgifvaregård, hvarifrån skjutsas till
Sundsvall i nordost 5/8 mil, och till
Wattjom i sydvest lV8 mil.
Kungsåra. Konsistorielt pastorat af
2:dra klassen, hörande till domprosteriet
i Westerås stift, utgöres af två
socknar: Kungsåra, moderförsamling, och
Kärrbo, annex (enl. Kongl, bref af den
19 Maj 1853, skola vid nästblifvande
komminnistersledigheter församlingarne
åtskiljas och båda Sacellanien då
indragas), samt innefattar 53 53/96 mant.
Folkmängden, som på 50 år ökats med 70
uppgick 1860 till 1,158 personer. —
Kungsåra socken, den östligaste uti
Siende härad och Westerås län, ligger
1 3/4 mil öster från Westerås, l½
från Enköping — vid 50 fots höjd öfver
hafvet — mellan Granfjärden i söder,
Björksta socken i Ytter-Tjurbo härad i
öster och norr, Badelunda i nordvest,
Ihrsta i vester, Kärrbo i sydvest och
upptager en areal af 6,017 tunnl. fast
land (enl. Forsell äro 50 tunnL sjöar
och kärr). Landet är mestadels en
slättbygd, med lerhaltig jordmån, dock ej
utan bergländig skogsmark utefter
gränserna, Ett litet vattendrag går från
norr till fjärden. Ortens hufvudnäring
är åkerbruk. Socknen, som år 1805
beboddes af 484 och 1860 af 525
personer, består af 19 1/3 mant. skatte, 1½
krono, 5 13/16 frälse, och tax. till 169,640
rdr rmt. — Socknen förekommer i
äldre handlingar under namnet Harus och
Arhos, först i slutet af 1400-talet finna
vi namnet Kongsarhus, hvilket med tiden
blifvit förändradt till Kungsåra. Kyrkan,
som ligger på en kulle, anses
ursprungligen vara från 1200-talet, men är
ombyggd 1752, och senare reparerad. Af
kyrkoherdarne är en och annan känd
från 14:de seklet, kaplaner från det 17:de.
Barnundervisningen bestrides i fast skola
af en examinerad lärare för (år 1859)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
