Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kungsör.
Kungsör.
289
52 barn, medan 21 undervisades i
hemmet. Bland minnen från forntiden
räknas grafhögar med eller utan
bautastenar vid Gottsta i vester, Bjuggsta i
nordost och nära kyrkan, samt lemningar
efter en borg (Näsborg) vid Kungsbyn.
Sist anförda bynamn häntyder på en
f. d. kungsgård, och i ån visas ännu
pålar efter Kungsbryggan, som säges hafva
varit der. Socknen har ock kallats
Kongsaros. Aaros efter det gamla
svenska ordet aa == å och os utlopp. Här
går en å förbi Kungsbyn och så vidare
fram åt Köpsta i norr. Detta senare
namn, äfvensom Skeppstaviken och
Skeppshusa vid Mälaren, häntyder pä en
forntida segelled och handelsväg uppför den
nu mer ej segelbara ån. Att
kungsgården varit till ännu i senare tider, finnes
af att kon. Gustaf I förlänt räntan af
Kongsåra kongsgård åt Sewerin Jute,
som den tiden var befallningsman på
Westerås. (Palmschiöld, handskrift.) A id
Skeppshusa är en helsobrunn. På
Bök-sta egor är en kulle, på hvilken en stor
flat sten hvilar. En gammal qvinna på
stället berättade på 1840-talet, att, för
omkring 20 år sedan, stenen stått på
högen, men blifvit störtad af en
länsman, som sökt skatter under den. Vid
de kungligas förbifärder brukade man
pryda denna sten med blomster.
Gårdar: Prestgården, nära kyrkan, 1 mant.,
tax. till 8,775 rdr; 1 Kungsbyn, tax. till
2,850 rdr, är kommihisterboställe. —
Klockaregården, tax. till 975 rdr, Kilsta, 2 mant. skatte,
jemte 2 ’ 4 mant., tax. till 34,237 ’/o rdr, lyda
under Ängsö gård. Kongl. Akademien i
Uppsala eger 1 mant. Bjuggsta, 5,025 rdr rmt;
1 1 2 Berga, 21/3 Baby, samt 5 6 mant., tax.
till 25,775 rdr, egas af Jacob Carlsson; 2 mant.
Köpsta, tax. till 13.837V2 rdr; Kungsbyn, 4
mant. med 4 egare; minsta brukningsdeleu är
3/ir, mant. Fallet, tax. till 637 1 2 r(lr, räntan
af detta hemman, tax. till 645 rdr, eges af
Skultuna kyrka. — Adress: Westerås.
KliagSÖr. Kungsgård uti Carlskyrka
socken, Åkerbo härad af Westerås län,
IV2 från Arboga, vid Arboga-åns
utlopp genom Malma ås i Galten, en
vik af Mälaren, nu mer mestadels på
södra, fordom på norra sidan; har
hetat Ulfvasund, antingen deraf, att den
gamla ridderliga slägt, som kallat sig
Ulf, och redan långt före Christi
födelse florerat här i landet, intill
1500-talet, då den utgick, varit gårdens egare,
eller ock af Ulfvesundsfjärden; men
IV.
otvifvelaktigt är stället ett af ortens först
bebodda. Uti konung Gustaf Ls tid
har gården allraförst fått namn af Ör
och sedan Kungsör. Samme konung-
O o
hade här en afvelsgård, der han gerna
vistades för gårdens vackra belägenhet;
hans yngsta dotter Elisabeth föddes
här 1549; sedermera blef hon förmäld
med hertig Christoffer af Meklenburg.
Sedan hertig Johan år 1567 blef
lösgif-ven ur sitt fängelse på Gripsholm,
begaf han sig med gemål till det vackra
Kungsör, der konung Erik anvisat
I10-, nom en fristad. Uuder sitt vistande
härstädes påbörjade han här 1580 en
stor stenhusbyggnad, enligt sägnen en
kyrka, och hvarefter lemningar finnas
på norra åsen, bestående af en stensatt
korsbildad fördjupning, så framt de icke
! tilläfventyrs äro af det gamla Ulfvesund;
i närheten finnes en Trojenborg
(labyrint), som för närvarande är ett
förlustelseställe för bygdens ungdom. På Kungsör
afgåfvo erkebiskopen Laurentius i
Uppsala, biskoparne Nikolaus i Strengnäs
och Johannes i Westerås, den 13 Sept.
1569, sitt betänkande om konung Erik
o ^
XIV:s afdagatagande. Ar 1609 erhöll
hertig Gustaf Adolf gården m. m. i
förläning, och som konung lät han år
1622 der anlägga ett vantmakeri och
en klädesfabrik. Kungsör besöktes ofta
af konung Carl XI, som äfven under
sin sista sjukdom uppehöll sig härstädes
för att återvinna krafter. På norra
sidan om ån skall ännu finnas spår efter
grunden till en stad, som nämde konung
ämnade anlägga. Man vet än omtala
åtskilligt från konungens vistande härstädes,
hvarvid drag af hans lynne icke sällan
visats; så skall vid Carlskyrkas uppbyggande
följande tilldragit sig: En arbetare
inställde sig en afton hos konungen, som sjelf
gjorde utbetalningarna, med begäran att
utfå sin daglön. Konungen, som för
tillfället lärer haft åtskilligt att tänka på,
sade, att han hade inga penningar.
Arbetaren lät sig dock icke härmed
afspi-sas, utan förnyade flera gånger sin
begäran, tilldess konungen medelst en
väldig eldgaffel fick den enträgne på
dörren. Vid utgåendet mötte arbetaren
en i samma ärende stadd kamrat,
hvilken tillsporde honom, om han fått
penningar af konungen. Han svarade, att
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
