Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kiifsjö.
Käfsjö.
309
underlydande 55/8 mant., ett gods, tax.
1860 till 48,630 rdr (hvaraf sjelfva
säteriet 27,540 rdr rmt). Efter
anteckning i jordeboken har hr Conrad
Falkenberg (troligen son till
rikskammarrådet Leonard Falkenberg, död 1654)
tillbytt sig denna egendom 1667; den
är efter reduktions-kommissions bref af
den 20 Dec. 1689 förklarad som pur
frälse. Hvem som innehaft egendomen
o
vid den tiden kan ej med visshet
uppgifvas, då efter Tuneld och Tham m. fl.
det skall varit landsh. Lennart Ribbing,
hvilken dock var död 1687, ofvannämde
Conrad Falkenberg dog 1688. År 1694
befinnes en fru Catharina Falkenberg
vara egarinna af godset, detta har.
troligen varit landshöfding Ribbings enka,
som var syster med ofvannämde Conrad
Falkenberg, och troligen den som
grundadt säteriet. Hon skall sedan sålt
egendomen 1705 till öfverste Jacob
Lilljeström, inom hvilken slägt den
alltsedan förblifvit och egdes 1860 af
majoren F. D. Lilljeström.
KäfsjÖ. Annex-socken till Åkers
pastorat, ligger i Östbo härad af
Jönköpings län, 6 mil sydvest från staden
Jönköping, samt 8:l/4 mil från Wexiö,
gränsande i norr och öster till Åker, i
söder till Wernamo, i vester till Kull-
o
torp, Gnosjö och Asenhöga, har en areal
af 22,290 tunnl., hvaraf 1,221 sjöjord,
som genom Häradsö och Käfsjö-sjöarnes
sänkning blifvit gagnelig, 383 tunnl.
åker, 7,067 tunnl. skogs- och betesmark,
7,883 tunnl. mossar och 2,901 tunnl.
sjöar, gölar och bäckar. Socknens norra
del är högland och utgöres till en stor
del af skogbeväxta bergshöjder,
hvaremot den södra är mycket lågländ och
består af nästan en enda slätt, hvaraf
den s. k. stora mossen upptager största
arealen. Sjöarne och gölarne inom
socknen, jemte de i gränserna belägna,
utgöra tillsammans 19 st. Största
vattendraget kommer från Långasjön, och rinner
derifrån under namn af Lagan genom
flera sjöar samt faller slutligen ut vid
Liljenäs i sjön Bolmen. Några vackrare
utsigter har icke socknen; men färdas
man fram häradsvägen från
Skillinge-ryds åt Höckhults gästgifvaregård har
man från backen nära sistnämda gård
en fri utsigt af hela slättlandet, då kyr-
kan presenterar sig rätt fördelaktigt i
fonden mellan de stora mossarne.
Jordmånen är i allmänhet mycket svag.
Åkerjordens beskaffenhet omvexlar
mycket, den består dock till största delen
af svartmylla, blandad med sand på
sandbotten, pä några färre ställen i norra
och vestra delen af socknen förekommer
. äfven god lerjord på sandblandad
ler-botten. Ängsmarken, som upptager 2,805
tunnl., alltså öfverstiger i vidd mer än
7 gångar åkern, är till en stor del af
sämre beskaffenhet, bestående af sanka
slottermyror, hvaraf somliga oröjda; den
bästa ängen äro de intill sjöarne och
åarne belägna Wekarne, hvilka hvarje
år öfversvämmas, hvarföre de äro ganska
fruktbärande och gifva godt hö.
Bergarterna bestå af vanlig gråsten. En
mineralkälla är för några år sedan
upptagen, innehållande Clilor natium,
jern-chlorid samt något svafvel, och har
begagnats med synnerligt välgörande
verkningar. Den är belägen 1/4 mil från
kyrkan strax intill Storån; tillgång på
tjenlig badgyttja finnes äfven. Vildgäss
tillbringa i ymnighet sommaren i
Käfsjö-sjön, det enda ställe i denna trakt, der
man känner att de uppehålla sig. Flora
är i allmänhet fattig på rara alster;
gården Svänö, en riktig mossö, utgör
likväl ett undantag; der träffas
nemligen alla i södra Sverige vildt växande
trädslag. Klimatet är godt och
helsosamt; friska vindar blåsa öfver de större
slätterna och de öfriga gårdarne ligga
högländt; sällan har har afhörts någon
farsot. Folkmängden, som år 1805
utgjorde 563, år 1850: 850, då här voro
92 husbönder, 68 tjenare, 159 par gifta,
uppgick 1860 till 956 personer.
Hemmantalet är 11 sk., lV«> krono, 3 frälse,
taxerade till 66,600 rdr rmt, inber. för
12 lägenheter, 1 manufakturverk och 1
qvarn. Folket är i allmänhet flärdfritt,
hvartill dess aflägsenhet från stad torde
i sin mån bidraga. Hufvudsakliga
näringarne äro åkerbruk och
boskapsskötsel; förnämsta binäringen är att
förfärdiga vagnar, hvilka i betydlig mängd
härifrån afyttras, och inbringa socknen
en årlig inkomst af omkring 1,500 rdr
rmt. Handeln med viktualievaror har
deremot på sednare tiden betydligt
af-| tagit. Utsädet, som år 1810 uppgifves
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
