Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
310
käfsjö.
Käggleholm
vara 300 t:r, upptages 1850 till 508
t:r och 160 t:r potates, sednare års
skörd uppgifves till 1,970 t:r säd och
893 t:r potates. Lin och hampa odlas
knappast till husbehof. — Kyrkan af
trä, skall vara tillbyggd 1775 och
undergått 1850 en betydlig reparation.
För barnundervisningen är en fast skola
inrättad invid kyrkan, hvilken förestås
af en examinerad lärare, som tillika är
klockare och har i årlig lön, enligt
kontrakt, endast 5 t:r säd, hälften råg och
hälften korn, samt 50 öre af hvart barn,
som under året bevistar skolan.
Skolbarnens antal utgjorde 1850: 20 à 30.
år 1859: 57. Någon särskild
fattigstuga finnes icke, utan äro de fattiga
spridda kring hela socknen.
Helsovården ombesörjes af den i Wernamo boende
läkaren, till hvars distrikt denna socken
hör. Käfsjö skrefs Kiæpsyo 1270,
Kep-siö 1299, Kapsjö 1300; ordet Kiæpsis
eller Kiæfris betecknar i Westgötalagen
den, som lefver tillsammans med en
frilla, och Wieselgren frågar: månne
ej sammankomsterna på Stråkeved kulle,
ännu sedan kristendomen antagits på
denna ort, vållat stället detta namn,
Stråkeveds kulle, på hvars höjd 3:iie
stenar stå resta, är nemligen sannolikt ett
urgammalt hedniskt kultställe, och folk-
O ’
sägnen berättar om densamma, att här
bott troll, som måste fly för den hvita
kon (kyrkan), särdeles sedan hon fick
bjällran (kyrkklockan). Vester om
Käfsjö förlägger sägnen äfven en stad,
kallad Alsike, som var i flor, då det stora
röret anlades i kyrkbyns skog. Detta
rör, på en kulle i skogen, af 160 stegs
omkrets och 7 alnars lodrät höjd
öppnades 1817; men sökarne (de voro 11
stycken och hade arbetat i 6 dagar)
funno der blott en stenkista, täckt med
tre flata hällar, och deri ett 16 tum
långt metallsvärd samt ett förrnurknadt
ben, som sannolikt varit svärdfäste. I
en åker på Käfsjö gärde står den s. k.
Hummesten, fyrkantig, hög, l’/o
aln bred. Å Stora Hanö, en mossö in- j
till Käfsjön, tillhörig hemmanet Svänö,
finnes på en liten kulle, en mängd
mindre stenar uppresta utan någon ordniug,
enligt sägnen, utmärkande en
begrafningsplats från hedendomen. A Lilla
Hanö, äfven en mossö, intill Käfsjösjön,
tilhörig Hädinge by, finnes ett mindre
berg, hvarest allmogen påstår den s. k.
Hanö käring har sitt residens; hon skall
enligt deras utsago visa sig flera
gånger om året, alltid försedd med ett stort
bloss; hvad käringen beträffar har
troligen ännu ingen skådat henne på
närmare håll, men blossets tillkomst är ett
fenomen, hvilket i våra tider helt
naturligen förklaras.
Hemmanen innehades 1850 af 92 åboer,
hvilka (med undantag af boställena, som
innehades af trenne arrendatorer) nästan alla voro
egna jordegare. De flesta hemman ha från
äldre kärida tider innehafts af bönder. Stråkeved
blef dock tidigt frälse-skatte. Dessutom funnos
11 ryttare- och soldattorp, 35 torpare,
I5back-stugusittareo och 12 bortförpantade lägenheter på
viss tid. Aboerria anses till flertalet vara
bergade, men torparne i mycket srna
omständigheter. Några af hemmanens egorymd, onera m. ro.
ses af följande:
areal. uts. onera.
natur. m:l. inb. tunnl. t:r. rdr.
Mjogaryd frälse i, 40, 616, 11, 100.
Svänö d:o 17, 827, 7, 48.
Uppebo d:o 1, 62, 942, 29, 181-
Flahult krono-skatte, 1, 63, 1,058, 28, 315.
Hädinge Söderg. d:o 28, 2,119, 23, 202.
D:o Mellang. d:o 16, 2,153, 14, 90.
Käfsjö Österg. sk.-rusth. 1, 49, 877, 28, 246.
D:o d:o skatte, 29, 809, 17, 109.
D:o stom för pastor . Q,8
i Aker, ’’ l~> ’ ’
Dessutom finnas 17 hemman, 3 st.
kronojordar. — Adress: Jönköping.
Käggleholm, (Käggelholm). Säteri i
Ödeby socken, Glanshammars härad och
Örebro län, 2% mil från Örebro, har
en naturskön belägenhet vid den vackra
sjön Wäringen. Ställets namn härledes
troligen af den närbelägna bergshöjden
Käglan. Godset är mycket gammalt
och skall redan på 1300-talet varit
bebodt af en hr Gudmar Månsson, som
fört ett lejon i vapnet. En saga
förmäler om honom, att han en julafton
ridit ut i sjön vid Käggleholm och icke
kommit igen förän andra året derefter
äfven på julafton, stannat med sin häst
vid förstugudörren, och ropat på de inuti
huset varande, att de skulle se ut; hans
fru skyndade genast till fönstret och
ropade med glädje: »Se, herr Gudmar!»
Men så snart lion sagt detta, vände han
om och hans häst slog tillbaks, så att
3 eller 4 stockar föllo in i stugan, och
sedan har han ridit sin väg utan att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
