Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagga.
pes af allmogen, som erhåller 2 rdr rmt
stigen. Under bruket lyda Marieforss
och Lagforss finbladiga samt Nylands
grofbladiga sågar, tax. till 9000 rdr rmt.
Marieforss såg är flyttad från Laxsjön
och sammaubygd ined Lagforss såg,
som nu har 2 ramar och 900 tolfters
halfbotten-bräders sågrättighet. Nylands
såg med 2 ramar och 700 tolfters
sågrättighet inköptes till bruket år 1835.
Årliga onera för alla tre sågverken
uppgifvas till c:a 435 rdr rmt. Ett
tegelbruk är här äfven i sednare åren
an-lagdt, hvarvid tillverkas endast så mycket
tegel som tarfvas för brukets underhåll;
i brist på tjenlig lera kan det ej
drifvas i storrå skala. Brukets tax.-värde
är 1859 var 91,000 rdr rmt, (se vidare
Lögdöverken). Vid bruket upptäcktes
1764 en helsokälla, undersökt år 1768,
men hvilken nu mer icke begagnas.
Här föddes 1755 .Tonas Lidström, hvars
fader var inspektor vid bruket. Han var en af
sin tids förträffligaste mekanici;
kommenderades att undersöka nästau alla betydande hamnar
i Sverige och Finland samt att afgifva förslag
till deras förbättrande och ombyggande; gjorde
vid Carlskrona skeppsvarf åtskilliga mekaniska
inrättningar af egen uppfinning samt för
enskildas räkning ett stålsliperi i Lybeck,
tröskraa-chiner m. m.; anlade och byggde slutligen
obelisken i Stockholm, vid hvars fullbordande han
blef riddare och adlad med namnet
Lidströ-mer. Bruksförvaltaren C. G. Bergman var
fader till Carl Wilhelm Bergman, född här 1820,
och om hvilken se vidare artikeln Wiforss bruk.
Lagga Konsistorielt pastorat af
2:dra klassen, hörande till Waksala
kontrakt af Uppsala stift, utgöres af Lagga,
moderförsamling och Ostuna, annex samt
innefattar 857/16 mantal. Folkmängden
uppgick 1860 till 1,537 personer. —
Lagga socken uti Långhundra härad af
Stockholms län ligger längst i nordvest
af häradet, mellan Knifsta i sydvest,
Ostuna i sydost och Danmark i
nordvest, 11/4 mil s. o. från Uppsala — vid
100 fots höjd öfver hafvet — samt
omfattar en areal af 8,935 tunnl. hvaraf
1,677 åker, 1,670 äng och 5,247 skog;
184 tunnl. äro mossar och 75 tunnl.
sjöar. Landet är dels slätt och äfven
sidländt mot Funbo-ån, som utgör till
en del nordvestlig gräns, och kring den
deri utfallande Lagga ån, som kommer
från Ostuna; dels ock bergländig eller
kullig skogsmark mot söder, norr och
. särdeles nordost. Rådande jordmån är
Lagga. 343
dels lera, dels sand och mojord;
näringar äro åkerbruk, ängs- och något
skogsbruk. Socknen, som år 1805 beboddes
af 884 och 1860 af 798 personer,
består af 9l/4 mantal skatte, 3% krono,
29-% frälse och taxerades 1860 till
352,645 rdr rmt. — Laggahæred,
äfven Lafgeredh, nämnes oftare i 13:de
och 14;de seklerna, 1314 såsom
pre-| bende för Uppsala kapitel; dess
kyrkoherdar förekomma likaledes såsom
kaniker ända inpå 1400-talet, och namnen
Kanikängen, Kanikhagen in. fi., i
närheten af kyrkan bära samma vittnesbörd.
Kaplaner nämnas från 1593. Kyrkan
är af okänd ålder, oftare reparerad, såsom
1814—1816. leke mindre än 12
runstenar förekomma här i kyrkodörren,
i Mörby skog, på Mora äng, vid Karsby,
i Arby källaremur, i Osby backe, på
Marena och Olunda gärden, hvaraf den
sistnämda har inskriften: Dttrötarn x
i u’i x Ottfurötani x uR x TJtfaftr. tfjir.
riftu |ttri x ffjina x tftir x Dftrötaut
j x Gruffjur stn x J{ut(j i a(6i ans ool
UR sällt. Socknens största
märkvärdighet är Mora stenar på Mora ängar,
fordom skådeplats för svenska konungaval,
(se artikeln Mora stenar). En sägen
förtäljes än om Jätten, som ej vågat höra
den der bjellran i Lagga, utan lagade sig
till afiard, men tillspord af någon: »När
kommer du igen?» skall han svarat:
»När Lagga fjärd blifver åker och
Ost-tuna-sjön äng.» Nämde fjärd och sjö
I lära nu vara åker och äng, men jättens
! återkomst har ej försports. Ifrån
berget der jätten bott skola två
gångstigar gå under jorden, en norrut till
Kasby sätesgård och en söderut.
Af gårdar, byar, m. m. märkas: säterierna
Kasby, Öhrby, under sednare lyda 3/4 Sundby,
%/2 Mörby, 2 Laggahusby tax. till 51,350 rdr
rmt, se vidare artiklarne Kasby och Öhrby. —
1 mantal Laggahusby, ined Eggeby 5 sty.
ängs-’ fjällar, tax. till 8,325 rdr rmt, eges af hr A.
W. Nisbeth. — 1 mantal Laggahusby, tax. till
6,525 rdr rmt,o eges af fröken El. Stjernstedt.
— I mantal Ahrby, tax. till 8,250 rdr rmt,
eges af orgelnisten Frödin i Ostuna. — Ij|g
mantal Marma, tax. till 9,900 rdr rmt eges
af stud. W. Nisbeth. — 3/8 Olunda med 2
Eggeby och Wallox- Säby ängsfjällar, tax. till
5,305 rdr rmt, eges af kammarherre J. G.
Pay-kull. — Mora kungsäng tax. till 27,750 rdr
rmt, är utarrenderad i åtskilliga lotter. — 5/g
Olunda, tax. till 7,500 rdr rmt, är
kommini-stersboställe; Prestgården, 1 mant. tax. till
8,850 rdr rmt. — l/4 Husby, tax. till 860 rdr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
