Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344 Lagklarebäck.
rmt, är trumslagareboställe. — Klockaregården,
tax. till 3UD rdr rmt. — Moralund och Lilla
Morsaberg, tax. till 1,800 rdr rmt, äro två
skogvaktare-boställen. — Efter Afzelius i Sv.
~ q
Folkets Sagohäfder skola gardarna Ilögby, Olunda
och Marma här i socknen blifvit af Carl CaHsson
Gyllenhjelm gifna till tvänne ynglingars
underhäll vid Uppsala lärosäte. — Husaby m. fl.
gårdar förekomma omkring 1300. — Adress:
Uppsala.
Lagklarebäck. Landtegendom i
Fässbergs socken af Askims härad och
Göteborgs län, af V2 mant. frälse, V4 mil
från Göteborg, nära Mölndals å, med
utmärkt vackert läge, är väl bebyggd,
har stora trädgårdar med drifhus,
löfskog och godt fiske; tillhörde omkring
år 1829 grossh. N. F. Wahlberg, år 1860
stadsmäklaren J. Arvidsson i Göteborg;
beboddes af svärsonen ryttm. Tage Follin,
och hade 54 inb. Tax.värdet var 42,630
rdr rmt, inberäknadt frälseräntan.
Lagmansered. Annex-socken till
Mellby pastorat, ligger i Bjerke härad
af Elfsborgs län, 21/2 mil nordligt från
Alingsås, och lika långt från Lilla Edet
— vid 210 fots höjd öfver hafvet —
och omfattar en areal af 10,947 tunnl.,
af hvilka 972 äro insjöar. Socknen,
hvars namn härledes från ett härstädes
beläget urgammalt domaresäte, beboddes
1805 af 665 och 1860 af 1,111
personer; den består af 1 mant. skatte, 3/4
mant. krono, 111/8 frälse, och taxerades
sistn. år till 114,650 rdr rmt. — Kvr-
J v
kan, belägen 3/5 mil från moderkyrkan,
uppbyggdes af sten är 1639, genom
grefvinnan Sidonia Grips till Koberg
försorg, blef sedan förfallen, samt 1775,
1776 och 1802 reparerad, då ett baron
N. A. Silfverschiöld tillhörigt grafchor
uppl äts till sakristia.
Här märkas: Säteriet Koberg, taxeradt
ensamt till 54,830 rdr rmt, och med underlydande
1/2 Nohläng, 1 */2 Boryd, 3/g Bronan, V4
Carlstad, Vg Dahlén med qvarn, ®/4 Frugared
med qvarn, V4 Hülltorp med qvarn, 1/4
Granslätt, V4 Levestad, V4 Ramstorp med qvarn,
V2 Risàker, V2 Snuggebo, med qvarn, V4
Svensbo med qvarn, V4Sjöhult, V2 Wanderyd,
V4 Strömmen, V4 Björnstorp, Aspcis,
Lilla Ekeskogen, 1/2 Stora ibm, 1 ’4
Holmgärdet, V 4 Isterklefven, 1/4 Strömstorpet, f/2
Stensholmen, 1/4 Snippetorpet samt 15/g mant. i 10
andra hemmau, taxeradt till 107,210 rdr rmt.
Öfriga hemman äro: V4 Ambjörnstorp, med
garfveri, tax. till 2,250 rdr, 1 åbo; i/8Hulkås,
tax. till 1,060 rdr, 2 åboer; V8 Lunkelid, tax.
till 600 rdr, 3 åboer; »/« Draget, 1 åbo.
-V2 mant. Lagmansered och Högebräckan,
*) Här är från Göteborg 6:te jernvägsstationen och
Lagmausö.
tax. till 3,000 rdr, äro kronolänsmannens
boställe. — Adress: Sollebrunn.
Lagmaiishaga. Säteri af V4 mant.
uti Ljungsarps socken, Kinds häraf af
Elfsborgs län, tax. 1860 med qvarn
och såg till 6,000 rdr rmt, har tillhört
på 1690-talet öfverstelöjtn. Bengt
Belfrage, som dog härstädes 1726. Han
hade en son med namnet Hans, född på
Lagmanshaga 1683, som blef fången vid
Pultava och dog under rysk fångenskap.
Ar 1773 befinnes säteriet, enligt
anteckning i jordeböckerna, hafva tillhört
qvar-terrnästare Mentzer, åren 1805—1815
kapiten Björnberg, under hvars ego det
blef förmedladt från 1 till % mantal.
Egendomen tillhörde 1860 P. G.
Hoff-landers arfvingar.
Lagmaashoim. Två mant. säteri i
Fullestads socken, Kullings härad af
Elfsborgs län, beläget vid Säfve å, med
temligen ansenlig manbyggnad, en
vacker trädgård, är taxeradt jemte qvarn
och såg till 22,550 rdr, och med
underlydande 63/8 mant. till 52,700 rdr
rmt. — Säteriet har ursprungligen varit
hemmanen 1 mant. Björketorp, 1/2
Ug-geltorp och l/2 Berget. Riksrådet Erik
Abrahamsson Lejonhufvud, somdogl616,
skref sig till Lagmansholm; han var en
af de vid Linköpings riksdag 1600
anklagade riksråden; men fick nåd
hvarefter han lefde i stillhet på sina gårdar.
Friherre Axel Rosenhane, landshöfding
i Nylands och Tavastehus län, skref sig
till Lagmansholm; efter hans död 1685
egdes säteriet af enkan, friherrinnan Beata
Bonde, död 1694; deras son,
generalmajoren och riddaren af Svärdsorden
Göran Gustaf, blef derefter egare, död
1754. Säteriet tillhörde 1773—93
general Carl Hjerta, gift med den
sistnämnde egarens syster Fredrika Johanna.
Egendomen har åtminstone från 1815
tillhört kapiten J. R. Bauer. — Skogen
ligger ungefär 3 mil från gården uti
Skogstrakten Risveden. *)
Lagmansö. Två mant. frälse-säteri
med Österö uti Wadsbro socken, Oppunda
härad och Nyköpings län, beläget vid
ett sund och på en nu nästan landfast
ö i Långhalsen, utgör med ll/2
Dän-tersta, 2 Kasta samt frälseräntan af 2
mant. uti samma socken belägna, och
med likaledes derunder lagda 3Vs mant.
från Alingsås den Lsta på Vestra stambanan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
