Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagunda.
Laholm.
347
efter Tham skall han varit egare deraf
1772, men är, efter Anrep, redan
afliden 1769; troligen har säteriet
förblifvit inom slägten tills det på 1820-talet
befinnes vara stvckadt och hade år 1860,
v
tax. till 8,330 rdr rmt, 5 egare, deraf
V2 mant. af Carl Leczinsky.
Frälsehemmanet var 1860 tax. till 9,520 rdr rmt
och skiftadt mellan 6 åboer. På båda
hemmanen bodde sistn. år 68 personer.
Lagunda, fordom Laglmnd. Härad
i Uppsala län, är beläget norr om Håbo,
Trögds och Asunda härader, och
omgifves i norr af Hagunda, i vester af
Thors-tuna härad, det sistnämda i Westerås
län. Större delen af häradet utgör, i
långsträckt form från vester till öster,
en mestadels skoglös slätt, med låga
åsar och enstaka bergkullar; dessa höra
till den mångenstädes knappt märkbara
landtrygg, som skiljer Orsunds-åns
vattendrag från de åt söder till den
egentliga Mälaren flytande, och som först
följer häradets södra gräns, derpå stryker
längs igenom detsamma. Hit höra 9
socknar och delar af tre (se Uppsala
läns indelning) alla af Lagunda prosteri,
och af Lagunda-, Hagunda-, Ulleråkers
eller 3:dje fögderiet samt Medlersta
Upplands domsaga med tingsställe vid
Tu-nalund i Hjelsta socken. Häradet
om-fattar en areal af 41,678 tunnl., hvaraf
I,687 vatten, 12,596 tunnl. odlad jord,
5,129 tunnl. naturlig äng, samt
innehåller 26429/32 mantal. Medelvärdet af
ett hemman i 3:dje fögderiet taxerades
1860 till 7,280 rdr rmt, frälseräntan af
ett mant. till 3,490 rdr, 1
manufakturverk till 8,550 rdr, 1 lägenhet till 1,030
rdr, 1 qvarn och såg till 2,980 rdr rmt.
Folkmängden har i detta härad på 50 år
ökats med omkring 300 personer och
var 1860: 4,757.
Lahoe (Lane). Härad i Bohus län,
det sydligaste i nuvarande Wiken, som
stöter till Tunge, Walbo och Inlands
Fräkne härader och skiljes från
Stångenäs af Gullmarfjorden, från Oroust af
Kolje- och Kalfö-fjord, eller det gamla
Lanasund. Det upptager en areal af
79,935 tunnl., hvaraf 1,203 äro insjöar,
II,807 odlad jord, 1,637 naturlig äng,
och innefattar en stad, Uddevalla, samt
Norra llyr, Büfve, Herrestad, Skredsvik,
Högås, Bogenäs och Dragsmarks sock-
nar, med 1957/g mantal, taxerade 1860
till 1,507,370 rdr rmt (medelvärdet för
ett mantal alltså cirka 7,690 rdr), 81
lägenheter taxerade till 31,270 rdr, 8
qvarnar tax. till 8,070 rdr, och 5
manufakturverk tax. till 100,500 rdr rmt.
Häradet, hvars namn är måhända lånadt
från någon af de deruti belägna
gårdarne Lanehed eller Laneberg, hör till
Sunnervikens fögderi och Lahne
Sörbyg-dens domsaga, med tingsställe i
LTdde-valla. Vapnet är ett tremastadt skepp.
Laholm, fordom Lagaholm. Sjöstad
uti Hallands län, 527/g från
Stockholm, är belägen mellan Karups och
Tjärby gästgifvaregårdar, 3/\ mil från
Laga-åns utlopp, från hvilken hon
erhållit sitt ursprungliga namn, likasom
hela trakten omkring staden och slottet
efter densamma erhöll benämningen
Lagaholms län. I Waldemars jordebok
skrifves det äfven Lagæholm äfvensom
Laveholm, Lougholm. Att orten redan i
13:de århundradet var befäst, intygas af
Hvitfeldt, hvilken an förer, att slottet
blifvit nedbrutet i det krig, som år 1280,
hvilket dock måst hafva varit 1284,
under Erik den II presthatarens regering,
utbröt mellan de Norske och de
Danske, ty historien känner ej till något
annat krig vid denna tid. Men att
slottet och förmodligen äfven staden
uppstått ur sina ruiner synes deraf, att det
1318 ånyo eröfrades af Erik Menveds
trupper från hertig Christoffer af
Söder-Halland. År 1383 inryckte konung
Albrecht med en betydlig härsmakt i
Halland och eröfrade Laholms slott med
storm. Men då drottning Margaretas
och konung Olofs härar nalkades, drog
Albrecht sig tillbaka öfver småländska
gränsen. I slutet af 14:de och i början
af 15:de århundradet innehade den
beryktade Abraham Brodersson, Margaretas
gunstling, bland annat äfven detta slott
i förläning. Att ur konung Eriks och
de Danskes våld återfå de svikligen
förkomne länderna Halland, Bleking och
Skåne, tyckte redan Engelbrecht tiden
vara inne. Den fasta borgen Lagaholm,
med sina fem utanverk murade utaf sten,
ansåg han såsom nyckeln till denna
segervinning. Derföre tågade han 1436
skyndsamlingen genom Skåne, belade
I Lagaholms stad med en tillräcklig hop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
