Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
346
Lagnö.
Lagnö.
efter öfvergick det till riddaren,
riksrådet och riksföreståndaren Erik Axelsson
Tott genom hans gifte med dottern Clara
Mattisdotter Lillje. — Erik Axelsson
tillbyggde östra gafveln af Aspö kyrka (se
artikeln Aspö socken). — Efter Erik
Axelssons död öfvergick godset till Svea
Rikes Råd Erik Trolle till Ekholmen,
gift med Ingeborg Tott, dotter af
Danska riksrådet riddaren Philip Axelsson
Tott till Sandhuldt och fru Esmegård
Eggertsdotter Frilie. — Under det denna
familj egde Lagnö inträffade, att fru
Ingeborg under en resa mellan
Ekholmen och Lagnö drunknade jemte trenne
barn, derigenom att farkosten sjönk. —
Af en händelse qvarlemnades sonen
Gustaf vid passerandet af Strengnäs och
blef derigenom frälst, till föga fromma
för Sverige, emedan han var den sedan
så olyckligt namnkunnige erkebiskopen.
Nils Christiansson Oxenstjerna skall
ock hafva skrifvit sig till Lagnö
omkring år 1504. — Egendomen ärfdes
efter Erik Trolles död af dottern med
hans sednare fru Karin Eriksdotter Gvl-
•
lenstjerna, hvars dotter Ingeborg blef
gift med hertig Carls fursteliga råd,
Nils Erikum Ryning, död 1578. — Fru
Ingeborgs bild finnes uthuggen på
hennes grafsten i Aspö kyrka. — Kom med
dennes sondotter Elsa till
vice-gouver-neuren i Preussen, landshöfdingen Bengt
Bagges af Berga ego (född 1594, död
1660), derefter dennes söner Nils och
Peder Bagge efter hvarandra; sedermera
till den senares hustrus systerson,
riksrådet friherre Erik Wrangel af
Lindeberg, född 1686, död 1765; derefter
till sonen friherre Carl Otto, född 1723,
korporal vid Lifdrabant-corpsen, R. S. O.,
gift 1760 med grefvinnan Hedvig
Ulrika Posse, som under sin lifstid försålde
egendomen år 1800 för 40,000 rdr
specie, hälften i bankomynt och andra
hälften i gångbart riksgäldsmynt till sin
dotter Sophia Benedikta och hennes
man hr Ingemund Liljestråle. Efter
deras död ärfdes Lagnö 1828 af äldste
sonen löjtnanten Wilhelm Liljestråle och
slutligen efter hans död 1838 af barnen
löjnanten Richard Wilhelm, Sophia
Wilhelmina, gift med kapitenen frih. Knut
Henrik Posse, och Hedvig Ulrika
Wilhelmina, gift med löjtnanten Carl Arvid
Klingspor. — Baron Posse har sedermera
försålt sin andel, så att för närvarande
eges 5/8 af löjtnant Liljestråle och 3/8
af löjtnant Klingspor. — Som en
egenhet för denna egendom kan anmärkas,
att den ej på 500 år varit försåld,
undantagande en och annan gång löst
mellan föräldrar och barn eller mellan
syskon. — Det hela utgör ett gods af
197/i2 tiU 11 ll/io förmedlade mantal,
taxerade, enligt sednaste taxering, till
240,000 rdr rmt. — Arealen utgöres af
cirka 3,000 tunnland, derutaf mellan
12 och 1300 utgöras af åker och äng.
Åbyggnaden är af trä och af hög
ålder. En flygel begagnas sedan flera år
som bostad, och hufvudbyggnaden, som
är mindre än flyglarna, till gästrum.
Trädgården är betydlig. Väderqvarn
finnes till gården. Kalkbrott har fordom
funnits och bearbetats på Nonsta egor.
Utsädet för närvarande utgöres af
omkring 70 t:r råg, 20 à 30 t:r hvete,
12 à 16 t:r korn och omkriug 50 t:r
hafre förutom ärter och rotfrukter. —
Kreaturens antal 60 à 70 kor, 16 par
oxar och 6 st. hästar. Ungefärligen
halfva arealen är utarrenderad till
bönder och torpare, som utgöra dels
dagsverken, dels kontant arrende. Höfångsten
6 à 800 parlass hö. — Af
fornlemningar finnes den s. k. Gisslestenen, en
runsten af sällsynt beskaffenhet (finnes
aftecknad i Björnes häfdaålder, se art.
Aspö-sten). Enligt sägen skall fordom
funnits ett kloster vid Lagnö;
grundmurarna på hvilka flyglarna äro byggda
tyckas tillkännagifva, att något befäst
slott varit beläget vid Lagnö i fordna
tider. En Ryssgraf synes på egorna,
med stensättningar och grafkullar.
Lagnö Wester och Öster. Det
förstnämda två mantal frälse-säteri, det
sednare 1 mant. frälse, föras i kronans rä-
o
kenskaper under Kulla socken, Åkers
skeppslag af Stockholms län, men höra
i ekklesiastikt hänseende till Norra
Lju-sterö kapellförsamling, dit de ock äfven
efter deras läge höra. Säteriet lydde
1685 under Mälby, tillhörde omkring
1740 fru friherrinnan Clerck, omgift med
amiralen och presidenten Anders
Appelbom, kom med dottern Magdalena
Christina till landshöfdingen i Linköpings
län, friherre Gustaf Adolf Lagerfelt;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
