Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
Landskrona.
Landskrona.
Carl Adlerfelt. Under hans tid hafva
enl. kongl. maj:t. utslag d. 27 Juli
1756 samt krigs- och
kammarkollegiernas bref af deri 18 Oktober
säterifriheten å hemmanen Eke och Wret
erhållits genom transport från frälsesäteriet
Frö i Skärkinds härad och socken,
hvilket sednare utgör ord. rotering för
hemmanen. Landshöfding Adlerfelt, som
bivistade fälttågen i Finland och
Pommern samt ådagalade mycken tapperhet
uuder sin tjenstgöring vid Franska
arméen, var sedermera en driftig
landshöfding (i Malmöhus län) och
upprättade bland annat af egna medel åtta
vackra gränsskilnadsstenar mellan de
båda skånska länen, äfvensom 1768 den
s. k. aStaf stenen vid Kempinge, till minne
af konung Carl XILs återkomst till
Sverige 1715, dog 1769 slutande ätten.
Arfvingarne sålde godset till kapiten J.
A. Kuylenstjerna, hvilken stiftade 1794
Landsjö till fideikommiss och dog
följande året, hvarefter brorsonen, major,
sedermera friherre J. C. Kuylenstjerna
blef fideikommissarie (död 1852).
Dennes brorsson, Joh. Wilhelm Kuylenstjerna,
är för närvarande innehafvaren af
fideikommisset. Egendomen utgöres af säteriet,
tax. till 19,200 rdr rmt, och 4V4 mant.
underlydande med hälften i Forssby
ålfiske i Motala ström. Abyggnaden är
af sten och trä ej betydlig; en i äldre
tider anlagd prydlig trädgård, som år
1777 tillöktes med en betydlig
fruktträdgård och i sednare åren med en i
engelsk stil anlagd park, ligga intill
gården; på egorna finnes m}rcket
löf-och barrskog. Till det som redan
blifvit nämnt under artikeln Kimstad, med
afseende på ställets fornminnen, må
tillläggas, att en ovanligt stor benknota,
som man tror af en jätte, förvaras vid
gården.
Landskrona. Stapelstad uti
Malmöhus län och Rönnebergs härad,
belägen vid Öresund, 4 mil från Malmö, 3
mil från Lund, 2 från Helsingborg och
59 mil från Stockholm, är först känd
under namnet Landora eller Landör,
vid hvilket namn en vidskeplig tradition
är fästad, att den af Danmarks
konungar, som derstädes landsteg, ej skulle
öfverlefva året. Liksom under hedniska
tiden tempel, lundar och offerkällor gif-
vit uppkomst åt mången stad, så hafva
äfven klostren under den katholska
föranledt mången sådan. Så äfven här.
Konung Erik XIII inbjöd år 1410
kar-melitermunkar från Tyskland att
nedsätta sig vid Södra Säby fiskläge och
lät derstädes åt dem uppföra ett
kloster. Klosterhuset utgör nu den äldsta
af de byggnader, som omsluta
fästnin-geus borggård. Redan tre år derefter,
förunnade samme konung det
köpstadsfrihet, kallade det Landskrona och
försåg det med privilegier lika vidsträckta
som Malmös. Härtill bidrog säkerligen
hamnen, hvilken bildas genom två åars
förening, mellan norra och södra
grundet, och hvars djup vid denna tid lärer
tillåtit de största örlogsfartyg att ingå
samt tillika kunde rymma hela flottor.
Den nyanlagda staden, såsom en af
Sveriges städer, hvilken de flesta gånger
fått ombyta herrskare, fick äfven ganska
tidigt vidkännas de hemsökelser, hvilka
äro en följd deraf. Erik XIII hade
nämligen sökt att genom Holländarne
bilda en motvigt till Hanseaterne och
ämnade derföre på de förstnämde
öfverflytta skånska handeln och sillfisket. Men
de Wendiska städerne utrustade en flotta
af 240 fartyg med 12,000 man
land-stigningstruppar, hvilka härjade och
brände danska kusterna samt 1428
plundrade Landskrona. Ett fjerdedels
sekel derefter skall staden varit föremål för
en dylik hemsökelse, enligt uppgift af
Hvitfeldt, som säger att Carl
Knutsson, under sitt härjningståg till Skåne
1452, äfven afbrände Landskrona, men
Jahn, en värderad, nyare författare,
uppger att staden undvek detta öde genom
att öppna sina portar för segraren och
hylla honom. Under derpå följande 73
år fick staden njuta lugn, under hvilken
tid den omfattades af danska
konungarne med mycken välvilja. Christian
gaf 1477 ett betydligt anslag till
Hel-geandshuset, stiftadt 1470 af
bröder-en Ake och Påvel Laxmand, och somnu
förvandlades till hospital. Konung Hans
skänkte till och med kongsgården
Erikstorp till staden, samt 3 bondgårdar i
Örja, tillsammans utgörande 2 hela
hemman. Fredrik I lät derstädes
anlägga ett mynthus, hvarest 4 olika
sorter silfvermynt slogs. Ett af dessa har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
