Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landskrona.
Landskrona. 355
Oldenburgska vapnet och konungens
namn på ena sidan samt på den andra
3 lejon i en sköld med omskrift:
Mo-neta nova Landskron. 1524. Under
första hälften af 16:de århundradet
inträffade emellertid åter en svår tid för
staden. Severin Norrby, Christierns
nitiske kämpe, efter dennes afsättning och
flykt, eröfrade och befästade år 1525
Landskrona, som strax derefter
belägrades och intogs den 29 Juni s. år af
Fredrik I:s höfvidsrnän, Johan Rantzau
och Tyge Krabbe. Hårdt måste nu
Landskronas invånare plikta för sitt
ofrivilliga brott. Alla, både män och
qvinnor, måste ovannämnda datum, S:t
Peders och S:t Pauls dag, infinna sig i
fiendtliga lägret, med knäfall afbedja
stadens affall och slutligen med ed
för-pligta sig till trohet för framtiden.
Der-fö rutan ålades borgerskapet en krigsgärd
af 4,000 mark, af hvilka dock
konungen skänkte 1/4:del åt borgmästaren
Rasmus Henningsen, såsom ersättning för
lidna förluster. Ej längre än 9 år
härefter undergick staden samma öde uti
den s. k. Grefvefejden, då år 1534
Bastian von Jesse, i såld hos grefve
Christoffer af Oldenburg, bemäktigade sig
densamma. Grefve Christoffer inlade i
staden en garnison af 500 knektar och
60 ryttare under öfverste Remmer von
Waldes befäl, väl behöflig, då staden i
början af påföljande år belägrades af
danska hären under Holger Ulstand
och Mogens Gyllenstjernas anförande.
En del af staden blef väl, i början
deraf, af bränd och en betydlig förlust af
boskap försvårade äfven i hög grad
invånarnes ställning genom den brist på
lifsmedel, som deraf uppkom, men icke
dessmindre höll staden sig i :{/4:dels år.
Först S:t. Dionysii dag eller den 9
Oktober 1535 kapitulerade densamma.
Staden lades nu under konungens
fatabur, tillförsäkrades om sina privilegier
samt fullkomlig tillgift, fick behålla sina
fästningsverk, till och med sina kanoner.
För att i en framtid bättre kunna
försvara denna vigtiga plats lät samme
konung 1543 nära Westerport och
Kar-ni eliternes kloster, men inom vallen,
uppföra ett fyrkantigt fäste med runda
hörntorn, hvilket inom få år
fullbordades. Hamnen kom konung Christian
III till gagn, när danska flottan under
Peder Skräm sökte vinterqvarter. Både
danska och svenska flottorna
öfvervint-rade der, sedan de förut, i förening med
preussiska flottan, hade slagit den
Liib-ska, och i Köpenhamn inspärrat de
öfriga fiendtliga skeppen. Mot medlet af
17:de seklet inträffade åter en period af
stort betryck för denna stad, uti s. k.
grefve Horns krig. Ar 1643 inföll Horn
uti Skåne, intog den 7 April 1644
genom stormning Landskrona, men slottet
höll sig en längre tid, hvarigenom
staden råkade mellan tvänne eldar,
emellan fienden å ena sidan, hvilken med
stormaude hand tagit densamma, samt,
å den andra, dess egna landsmän,
hvilka från slottet besköto staden.
Slutligen gaf sig befälhafvaren på detsamma,
Henrik Hvitfeldt, med vilkor att fritt få
aftåga med bibehållande af gevär och
nödig tross. Staden hade emellertid lidit
betydligt. Öfver 240 gårdar lågo i
ruiner, dels uppbrände, dels nedskjutne,
också säger en samtida författare, kunde
Landskronas ömkliga tillstånd icke
beskrifvas. Äfven under det krig, hvilket
Danmark 1657 förklarade, och "som blef
så olycksbringande för detsamma, fick
Landskrona lida. Omkring 30 hus hade
blifvit afbrända, förmodligen då
holländske amiralen Ruyter inspärrade svenska
flottan i dess hamn. Att Danmark,
efter freden i Roeskild, skulle uppbjuda
allt, för att återvinna de af Sverige
eröfrade provinserna, var naturligt, också
upplågade kriget ånyo 1676; i
detsamma bemäktigade sig fienden Landskrona
genom öfverrumpling. Detta tillgick
så-lunde att, då öfverste-löjtn. Metzack på
en rekognosering öfverfölls af en
öfverlägsen fiendtlig styrka, drog sig tillbaka,
inträngde fienden på samma gång som
han i staden och bemäktigade sig
densamma. Under försvaret pliktade
den tappre Metzack med lifvet för sin
oförsigtighet. Påföljande året var,
synnerligen för Landskrona, ganska
märkligt, ty staden såg då, nästan under
sina murar, tvänne krigshändelser
inträffa, hvilka båda, hvar och en för sig,
hade betydligt inflytande på Krigets
utgång. Carl XI hade slagit läger vid
Rönneberga högar, 1/2 mil från
Landskrona, och danska arméen, som nyligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
