Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lappland.
Lappland. 365
torde innehålla en areal af minst 200
qvadratmil, och i afseende på sjelfva
lappmarksgränsen är det en
anmärkningsvärd omständighet, att då inom hela
Westerbottens län samt de sydligaste
och mellersta delarne af Norrbotten
densamma endast är belägen omkring
10 mil från hafvet, blir denna gräns
inom den nordligaste delen af landet
undanskjuten, i Kalix ådal till 16 och
i Torneå elfdal och dess utgrening efter
Muonio elf ända till 30 mil från
hafvet, och sådant oaktadt, i följd af denna
nordliga belägenhet, förhållandet borde
vara omvändt. Härtill, anser
landshöfding Widmark i sin berättelse om
Norrbottens län, ingen annan
förklaringsgrund gifvas, än att, å den tid, då nämnde
gräns bestämdes, densamma afsåg
skiljo-märken emot det lappska nomad-folket,
som då ensamt innehade de så kallade
Lappmarkerna, och att redan vid denna
period den i Torneå-dal bosatta och
ännu derstädes bibehållna linska
folkstam hade trängt undan den lappska,
likasom i Kalix elfdal, hvarest de ännu
till vår tid bibehållna finska ortnamnen,
häntyda å det forntida förhållande, att
Finnar äfven derstädes utgjort den
rådande folkstammen, och att denna stam,
sedan den af Svenskar blifvit från kusten
undanträngd, i sin ordning längre upp
emot fjällen undanskjutit nomad-folket.
Meningarne hafva varit stridiga om nyttan
af nybyggares nedsättande i Lappmarken
— man säger: »såsom ringa beboeligt för
andra än lappar och för öfrigt föga
odlingsbart skulle landet, äfven af naturen
vara ämnadt endast för dessa sina
urinvånare och deras renhjordar, och för
dem böra bibehållas; de förnärmas af
nybyggarne i sina ursprungliga
rättigheter, och renarnes trefnad aftager».
Betydelsen af ordet Lappmark är ock
ganska obestämdt. Om man med detta
namn i inskränkt mening förstår endast
det högre liggande fjäll-landet, och icke
de lägre delar, som här gifvits namn af
skogsland, så torde den åsigten så till
vida kunna godkännas, att man med
största varsamhet bör gå tillväga, för
att ej genom nybyggens anläggande
uttränga Lapparne från begagnande af sina
forna renbetesland, utan att i anseende
till klimatets hårdhet, vålladt af de kalla
Ijällvindarne, de nybyggen, som deremot
tillkomma, någonsin kunna blifva trefna
bostäder för ett jordbrukande folk.
Förstår man åter med Lappmark både
fjäll-och skogsland, som vanligen förekomma
under denna allmänna benämning, då
är åsigten icke riktig, ty vidden och
utrymmet är öfverflödigt både för lappar
och nybyggare, hvilka icke böra komma
i någon förnärmande beröring, utan fast
hellre blifva hvarandra till stöd och
hjelp. Vill man åter med begreppet
om Lappmark uttrycka idéen om vildhet
och obeboelighet, kan det. ingalunda
lämpas till hela detta land, ty der
förekomma lägenheter, som i naturförmåner
täfla med kustorterna. Till närmare
kännedom af landet hänvisas till
Lappmarkernas särskilda beskrifningar. I
afseende på naturlagarne för vegetationen
må dock nämnas, att det är en falsk
tanke, att beräkna värmens inflytande
på vegetationen efter medeltemperaturen
för hela året, då man talar om de till
polen sig närmande länderne. Den
kortare sommaren ersättes genom dagarnes
längd, samt i Lappland särskildt af
intensiteten af de strålar, som träffa de
södra sluttningarne. Derföre mognar ock
kornet här under en kortare växttid
vid samma tid, som i södra Sverige.
Man sår d. 1 Juni, d. 10 Juni
framskjuter broddén; säden går i ax d. 20
Juli och inom medio af Aug. är man
redo till skörd. Kern är den
hufvudsakligaste sädesarten. Det gifver god
skörd, understundom 48:de kornet; men
o
är blottstäldt för augustifrosterne.
Åkerväxten utgöres i -främsta rummet af
potates. Rofvor växa ännu i Qvickjock
ända till halfpunds vigt. En icke ringa
förmån lemnar bärskörden, som fortfar
hela hösten ända in i September. Mot
slutet af Juli mogna hjortronen; man
skickar barn att skörda bären i tunntal.
Derefter komma smultron, vinbär, hallon,
lingon, blåbär, åkerbär, tranbär. — Det
lappska folket (redan beskrifvet under
artikeln Jämtlands lappmark), indelas i
trenne klasser, fjäll-, skogs- och
fiskare-Lappar. Den förstnämnda klassen är den
talrikaste och mest vidfarna. De
fördelas i särskilda s. k. byalag, rättare
stammar, som hafva hvar sina
sträckningar, eller flyttningsvägar, efter hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
