Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lappland.
Lappland. 366
de med sina renhjordar, ena året på
lika sätt som det andra, framtåga. Dessa
fjäll-lappar uppehålla sig i början af
sommaren å högsta fjällryggen, och
begifva sig derifrån inåt Norge och allt
ned till hafvet, hvarifrån de i Sept.
återvända till svenska sidan, och
fortsätta med vinterns inbrott sitt
flyttningståg in i skogslandet, mången gång ned
till kustsocknarne, derifrån de vid Maj
månads ingång återtåga till fjällen, för
att med sommarens ingång derifrån för
hvarje kommande år hafva enahanda
flyttningsfärder. Fjällapparne bo både
sommar och vinter i tält. Deras kåtor
utgöras af några stänger, öfver hvilka
ett skvnkc är utbredt, så att det hela
bildar en kon, öppen i toppen; det är
en krinolin i stort. Skogslappens
hemort är i den nedra delen af
Lappmarkerna, eller inom skogslandets gebit.
Detta land har ifrån uråldriga tider
varit indeladt i vissa, till gränser
bestämda, så kallade lappskatteland, men
denna indelning är i närvarande tid
endast bibehållen inom en del af
Arjeploug, och i Arvidjaurs socken.
Skogslapparne bo om sommaren, då deras
renar äro, som man säger, släppte i
villan, uti fasta kåtor, upptimrade i
form af en fyrkantig pyramid. På en
af de sluttande sidorna är dörren
anbragt och uti toppen ett större hål
ut-göraude på en gång fönster och skorsten.
Något annat golf än marken har man
icke. Den betäckes med risqvistar och
derofvanpå läggas renhudar, lapparnes
divaner. Eldstaden är i midten af
kåtan och endast bildad af några mindre
kullerstenar. Skogslapparne sysselsätta
sig om sommaren med fiske, (äfven
perlfiske i den deraf benämnda
Perlelf-ven, ett litet vattendrag som Lilla Luleå
elf upptager), stundom något åkerbruk,
men om vintern föra de ett nomadiskt
lefnadssätt, ehuru de icke företaga så
långväga flyttningar som fjäll-lapparne.
Fiskarelapparne hafva inga renar, utan
lefva uteslutande af fiske. De sätta sig
ned vid de stora sjöarne och hafva
vanligen mer än en kåta, för att kunna
uppehålla sig der fisket för tillfället är
mest lönande. Fiskarelapparne äro de
uslaste, emedan de för det mesta utgöras
af sådane Lappar, som genom någon
olyckshändelse förlorat sina renar och
för att kunna lifnära sig nödgats slå sig
på fiske. De mindre fattiga hafva
getter, och dessa äro då, tillika med
hundarne, inhysta i samma kåta som
lappfamiljen, der menniskor och djur under
det rökiga och smutsiga skynket
trängas omkring brasan, bland grytor,
kaffe-kittlar, träskålar, fiskredskap m. m.
Renskötseln är lapparnes
hufvudnäring, hvarifrån de nästan uteslutande
hemta alla sina lefnadsbehof. Åtskilliga
; lappmarks-nybyggare ega äfven
renhjordar. För att tillerkännas benämning af
rik, måste en lapp hafva en renhjord af
1,000, minst 600; men den rike
Lap-| pen kan snart blifva fattig, när hans
hjord hemsökes af farsoter, eller issvall
(»flen») betäcker marken, så att renarne
icke åtkomma mossan, eller hjorden
skingras och utdödas af rofdjur, och
han tvingas då att öka antalet af
fiskarelappar, eller inom kustlandet taga tjeust
som vallhjon, eller söka sitt uppehälle
! genom bettlande. Lappmarkens
skogsland är företrädesvis af naturen danadt
för skogsproduktion, och de till odling
tjenliga lägenheterna äro i jemnförelse
med den stora vidden af skogs- och
hedmarker samt flacka kärr- och
myrtrakter ringa. Den hastiga tillväxt, som
landet erhållit under sednast förflutna
sextio år, utgör dock ett talande bevis,
att landet icke saknar tjenliga platser
för nya odlingar och bostäder, och till
hvilkas upptagande förnämligast
bidragit de naturliga gräsfält och
ängslägenheter, hvilka inom de vidsträckta
skogarne förefinnas. Så lyckliga utslag .
också erfarenheten må hafva å särskilda
ställen gifvit rörande möjligheten och
fördelarne af åkerbrukets framsteg inom
Lappmarkernas skogsland (bland lokaler,
som äro befunna fördelaktiga för
åkerbruk är Björkholmens hemman, liggande
inom Skalkaträsk i Lilla Luleå vàttnet.
samt åtskilliga högt liggande gärden i
Arvidsjaurs, Jockmocks och Gellivara
socknar, der grödan af frost i
mannaminne aldrig skadats), lärer man likväl
få antaga, att detta i allmänhet ej kan
blifva något mera än binäring.
Boskapsskötselns befrämjande synes deremot
påkalla en närmare uppmärksamhet och
böra utgöra egentliga syftemålet för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
