Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lars Sst.
Larsbo. - 371
Gust. Dahlgren. — I Bankekinds härad:1 /j kr.
Böckestad, tax. till 3180 rdr,
komministersboställe; 1f/2 ibm med utjord tax. till 8,640 rdr,
är bondhemman. — I Åkerbo härad:
Kaller-stad, se den artikeln. — 3 Tor/vinge, rusthåll,
tax. till 13,400 rdr, har tre egare; t/Ji ibm,
immcdiate, tax. till 1,110 rdr eges af rådman
Lönnberg i Linköping. — 21/*» Ràberga,
rusthåll, tax", till 16,230 rdr, eges* af
hofrättsnota-rieu Svante Bergström, 1 mant. fr. ibm. tax.
till 5370 rdr, lyder under Gerstorp i Kaga
socken. — 1 mant. Kjöpetorp, */o Ràberga,
tax. till 26,390 rdr, äro hospitalshemman. —
Lägenheterna Akersberg, Stångebro eller Nedra
Ladugårdsbacken m. fl. tax. till 19,660 rdr. —
Minsta brukuingsdelen är Mörtlösa, tax, till
780 rdr. — Adress: Linköping.
Lars S:t, Källa. Flera källor i
riket äro uppkallade till åminnelse af den
helige Laurentius, en kristen lärare i
Rom i kejsar Valeriani tid, som led
martyrdöden för sin tro, och om
hvilken berättas, att, då lian en stund
legat öfver elden, han skall sagt till
kejsaren, som sjelf ville åskåda hans
plågor: »Nu tyckes mig den ena sidan
vara nog stekt, tag utaf den och ät,
medan den andra åt dig tillredes!» —
Sålunda skall han hafva tåligt aflidit,
den 10 Aug. prisande Gud; och har
alltsedan denna dag firats S:t Lavs’
messa. Bland de med S:t Lars’-namnet
uppkallade källor må nämnas en i
Ed-åsa socken, se den artikeln; en i
Mil-lesvik socken i Wärmland samt i Dalby
och i Kraftskyrkan under domkyrkan i
Lund. I bilderverk och å taflor samt
å runstafven utmärkes S:t Laurentius
med ett halster.
Larsansjö eller Lisjö. Bruks- och
landtegendom uti Munktorps socken.
Snäfringe härad af Westerås län, består
af Larsansjö stångjernsbruk och LisjÖ
säteri. Det förra är anlagdt år 1747
på Lisjö säteris egor af kammarrådet
L. .1. Adlerstedt och privilegierades för
2 härdar med 1 stångjernshammare till
912 SkU. årligt smide, men numera
för 1 härd med oinskränkt smidesrätt.
o
A-byggnaden, uppförd i senare åren, är
dels af sten, dels af trä, och i öfra
våningen finnes en kyrka, der predikan
hålles en gång i månaden. Bruket har
tillräcklig skog; tillverkningen för år
1859 var 353 SkU 12 LU. 7 U.
stång-jem. Lisjö säteri af 1 mant., med 2
mant. rå och rör, 1 mant. frälse, tax.
till 38,700- rdr, utgör med underlydande
, 3V4 mant. Hemlinge qvarn samt
jern-bruket, ett gods, tax. till 74,325 rdr
rmt. Riksrådet, friherre Christer Horn
utbytte Lisjö gård 1674 från kronan,
emot hemman i Bergs och Säby
socknar; försåldes af arfvingarne till
landshöfdingen, baron Jon Cedercreutz. Ar
1741 tillföll egendomen genom köp
hofjunkaren C. J. Falkenberg (död 1811,
96 år gammal, i Jakobstad i Finland),
som försålde den samma år till
förut-nämda kammarråd L. J. Adlerstedt, den
siste af ätten, hvilken begynte med hans
fader, kammarrådet Carl Banck, adlad
Adlerstedt, härstammande i tredje led
från en förmögen bonde i Småland, vid
namn Måns; år 1751 försålde denne
åter landtegendomen till presidenten,
baron Erl. Broman, hvilken äfven s. å.
afyttrade Lisjö till Archiatern N. Bosén
von Rosenstein, som utgifvit flera lärda
verk och handlingar, bland annat
compendium anatomicum samt rön om
maskar, för hvilket sednare han
belönades med Sparreska jettonen af guld.
Egendomen såldes efter dennes död 1773
till brukspatron Werner Groen, ärfdes
1803 af hans son bergsrådet A. H.
o ^
Groen. Ar 1860 var brukspatron
Zethelius egare jemte medintressenter i
Surahammars bruk. — Gården, med
ut-märkt vacker belägenhet mellan norra
och södra Lisjöarne, bebyggdes 1819
med en stor och prydlig
mangårds-byggnad; dessutom finnas här 4 flyglar,
samt ladugård af sten m. m.; ansenlig
trädgård finnes. Till godset hörer
vidsträckt skog och betesmark samt fiske
uti Lisjön, Norrsjön, Wågsjön och
Oje-björkssjön och Gryten, alla belägna här
omkring.
Larsbo. Jernbruk i Söderberkes
soc-ken, Westerbergslags fögderi af Falu län,
beläget i vattendraget mellan sjöarna
Jörken och Norra Barken, är anlagdt år
1592 för 3 härdar med 2133 SkU
privilegieradt smide; tillhörde då Carl
Je-deur, en af de Valloner, som under
Carl IX:S regering inkallades från
Frankrike. I fjerde led från honom
härstammar domprosten och riksdagsmannen
under åren 1800, 1809, 1810 och 1812
Thomas Jedeur. Bruket tillhörde 1689
o
assessor J. Funks enka. Ar 1708
emottog bergsrådet Jacob Tersmeden, adlad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
