Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
370
Lars S:t.
Lars S:t.
in något bergig; den från Slaka
kommande, dock äfven i sin början, i den
nu mer nästan igenvallade Roskällasjön,
hit hörande Tönneröbäck förenar sig
med Stångån söder om staden. Rådande
jordmån är dels lera, dels svartmylla
och dungjord; ängen tillräcklig, betet
knappt, skogen högst ringa; i öster
är en del af f. d. kronoparken Östra
Malmskogen, i söder en f. d.
härads-mark, kallad Häradskärret, båda
uthuggna, och blott smärre kungsparker finnas
qvar. Socknen, som består af 55Vs
mant., hvaraf 22% skatte, 5Vg krono,
53/8 frälse uti Hanekiiute härad, 16Y4
sk., lVo kr., 2V4 fi’- i Åkerbo och 1
sk., V2 kr., Vo fi’- i Bankekinds
härader, taxerade med qvarnar och
lägenheter till 568,110 rdr rmt, beboddes
1805 af 1,525 och 1860 af 2,114
personer. Ordinarie räntan är 1,017 rdr 46 sk.
9 rst. kr.värde. Hufvudnäringen är
åkerbruk, med någon boskapsskötsel samt
bränvinsbränning; både ån och sjön
Roxen borde gifva anledning till fiske,
men begagnas dertill föga; åns
vattenfall hafva deremot alltsedan uråldriga
tider framkallat en alltjemt fortfarande
binäring af fabriksrörelse, i det socknen
räknar 43 par qvarnstenar, utom andra
vattenverk det vid Tanneforss, som är
en af länets största qvarnbyar. Två
lielsobrunnar, ej bland de mer besökta,
finnas här, Ekkällan i söder om staden,
Ladugårdskällan i öster. — S-.t Lars
socken är sannolikt bland de äldsta i
stiftet; dess kyrka, belägen inom
Linköpings stad, har blifvit invigd 1160.
Redan under katholska tiden hafva
medlemmar af domkapitlet varit
församlingens kyrkoherdar, och sedan
reformationstiden är den prebende för
domprosten. Från tiden före kristendomens
utbredande i landet vill man finna spår
i stensättningar vid Åleryd i sydost.
Bland det, som efter olika tiders skiften
nästan blott är qvar till namnet, är
forna kungsgården Stång, öster om ån,
som 1381 utbyttes af konung Albrecht
till domkyrkan, nämnes sedermera åter
som kungsladugård under Linköpings
slott, men hör nu till sina särskilda
delar till stadens egor eller är i
stadsboers händer. Vid Tinderyd här i
socknen skall biskop Gotskalk i Linköping
blifvit mördad 1374 af en rik riddare
Matts Gustafsson, emedan lian
återfordrade det, som var afsöndradt från
biskops-i bordet, och hvarmed denne Matts riktat
sig. Vid Stångebro stod det
namnkunniga Stångebroslag, se detta ord.
Den ojemnförligt största delen af henimaueu
var under katholska tideu genom testamente,
1 gåfva, köp, byte m. m. kommen under
domkyrkans prebenden och andra andliga stiftelser,
tillsammans 61 mantal af 81 V4 enligt 1700
års jordebok. Närmast före reduktionen hade
adeln slagit under sig mycken jord här, mest
slägterna Lagerfelt och Gyllenadler, dock utan
att bilda något större sammanhängande gods.
Hvad kronan återtagit från kyrka och adel, har
mestadels spridt sig i euskildas händer;
emedlertid disponerar domkapitlet ej få
prebende-gårdar. Bland gårdar, verk och byar må
nämnas i Hanekinds härad: P/4 Ryd, frälse-säteri;
1 mant. Rosenkälla rusth. säteri, hvarunder lyda
V4 Räf vantorp, V4 Lilla Bråstorp, V4
Ræels-torp, 1 /’4 Kråksätter, allts. tax. till 12,000 rdr
rmt; se artiklarne Ryd och Rosenkälla. 3/4
skatte Tanneforss, med 9 qvarnverk af tills.
33 par stenar, utom en af 4 par stenar i
A-kerbo härad, samt såg, grynqvarn och
pappersbruk ; alla verken äro taxerade till 66,890 rdr
rmt; har flera egare. Bo Jonsson köpte 1384
en qvarn af Harald Bagge; en del af hemmanet
donerades 1651 till skrifvaren Anders Olofsson,
reducerades 1682; tre qvarnar donerades till
kammarrådet Joh. Ehrensköld 1680, tre till
kyrkoherde Simonius 1672, två kommo genom
förpantning till biskop Enander; blott de sista
undgingo reduktionen; en lydde och lyder under
hospitalet i Linköping; pappersbruket, grundadt
af biskop Brask 1523, var en tid i enskilda
egares händer, kom derpå till domkyrkan, som
1634 köpte ståth. E. Ulfsparres andel, och har
stannat i besittning af det hela. — Ramstorps
lägenhet nära Tanneforss har tillhört och varit
bebodt af biskop Terserus. Stångs- och Ny qvarn,
sammanbygda vid staden, tax. till 15,000 rdr;
Nyqvarns tegelbruk tax. till 7500 rdr. — Stora
och Lilla Djurgårdsängen med Djurgårdstorpet,
\ax. till 9000 rdr, disponeras af landshöfdingen. — ’
1/2 Berga, tax. till 3440 rdr, 1 Widingsjö, tax.
till 6900 rdr, 1 üllevid, tax. till 5960 rdr, äro
prebende-hemman, det första af gammalt för
domprosten, de andra för lektorer; 1 Säby, V2
St. Bråstorp, tax. till 8580 rdr, lydao under
Linköpings konsistorium. — 1 mant. Anestad,
tax. till 7500 rdr, är häradskrifvareboställe. —
27/8 Walla, tax. till 24,390 rdr skatterusthåll,
köptes från kronan till en del af Stjernfelt
1629, egdes 1860 af hr J. L. Westman. —
1 mant. Smestad skatte-rusthåll, tax. till 10,140
rdr, har varit doneradt från kronan 1648 till
sekreteraren Sam. Kylander, reducerades, egdes
1860 af enkefru öfverstinnan M. Nisbeth. —
2 mant. sk, Åleryd, 1 mant. fr. Spångerum,
tax. till 26,980 rdr, lyda under Ekholmen i
Landeryds socken. — 1 V2 sk. Blästad, t/i fr.,
tax. till 23,370 rdr; hvaraf det förra varit
prebende, donerades som krono 1645 till Abr.
Plagman, reducerades; båda egdes 1860 af hr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
