Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
386 Leksand.
Leksand.
Tofrida egas af häradshöfding A. Ribbing på
Iiakarp. Dessa tre possessioner, som egas af
ståndspersoner, tax. till 35,125 rdr. —1 mant.
Bylxult, tax. till 6,300 rdr.; Poarp, tax. till 4,050
rdr., egas af bönder. Minsta brukningsdelen är
’/ö Lekeryd, tax. till 395 rdr.; P/g Brunstorp
var 1802 socknens bästa hemman ; här föddes då
40—50 nöt, 8 hästar, 60 får; såddes 10 tunnor
råg, der födde sig 9 åboer; hade 1860: 7 åboer
och taxerades till 7,875 rdr. — 1 ’/2 Wireda med
gästgifvaregård. — 1 mant. Lekeryd, tax. till
2812’/2 r(lr> pastorsstom ; */2 Lilla Lekeryd, tax.
till 1275 rdr., komministersboställe, är till
mangården nästan nybyggd af nuv. innehafvaren, förutn.
komminister Lagergren, som eger en vacker
mauu-skriptsamling. f/2 Ebbarp, */4 HuUseryd, 1 */4 O.
Hörda, militiæ-hemman. Här bodde bonden Jöns
Nilsson, g. m. Ingeborg Olofsdotter, hvilkas son
Peter, född 1683, blef med namnet Floderus
pastor i Skatelöf, afsade sig biskopsdömet i
Linköping 1786 och i Wexiö 1787. En man,
som ansågs vara «decus deliciæque generis
hu-mani» i sin tid. V2 Rönjane, länsmansboställe. —
Adress: Jönköping.
Leksand. Regalt pastorat af första
klassen, hörande till Leksands kontrakt
i Westerås stift, utgöres af Leksand,
modersocken, samt Djura kapell, och
innefattar 152Vg mant. Folkmängden
uppgick 1860 till 12,354 personer.
Leksand socken ligger uti Neder Siljans
fögderi af Stora Kopparbergs län, 43/4
mil v. n. v. från Fahlun, 18Y2 mil från
Westerås — vid 590 fots höjd öfver
hafvet — omgifven af Mora, Wenjan,
Rättvik, Åhl, Bjursås, Gagnef, Floda
och Jerna socknar; hon omfattar, på en
längd af 7 och en bredd af 3 mil, en
areal af 239,531 tid., hvaraf omkring
150,000 tid. skog samt 50,000 tid.
sjöar och kärr (efter Hahrs Statist, tab.
220,204 tid. hvaraf 11,201 tid. sjöar.)
Socknen, belägen vid en af Siljans södra
vikar, hvarifrån Dalelfven flyter, delas
i fyra fjerdingar: Härads eller rättare
Harås, som är störst och innefattar 1/3
af socknen, de öfriga äro Näsbygge,
Asbygge och Rönnäs. Marken är af
olika beskaffenhet; i Häradsfjerdingen
är den mycket jemn, i de öfriga
fjer-dingarna mer bergaktig. Den
betydligaste sjön är Siljan, som utgör i norr
en stor del af socknens gräns och
har en lång vik, kallad Hjortnäsviken,
sträckande sig i söder till kyrkan. —
De öfi •iga sjöarna äro Flaten, Snesen,
Djursjön, Styrsjön, Gopen, Röltsjön och
Er tan. Segelfart liar man från Siljan
längs ner efter Dalelfven, ända till
Gråda-fallen i Gagnef; den bedrifves
på Siljan af ett ångbolag med ett
ångfartyg om 15 hästars kraft, jemte
tillhörande 7 lastpråmar. De största och
högsta bergen äro: Åsledsberget,
Yxber-get, Hästberget, Björberg, Gränsberg,
Skidberg, Skinnaråsen, Ertknubben m. fl.
Från flera af dessa berg har man sköna
utsigter åt Dalelfven och Leksands-viken.
Denna trakt skall vara en af de
vackraste i Sverige. Såsom ett minne från
gamla dagar må här återgifvas en vers,
rörande denna socken, utur prosten A.
Wallenii visa om Dalarne:
Vid Leksand möter man Siljanom,
Den sjö sig så vida utsprider
I fyra de delar, soui löpa rundt om ;
Men österut Rättviken vrider.
Gud glädje och styrke de män, som der bo
Vid elfvom, på berg och i dalom!
Af mineralier har man i Skidberget
år 1756 funnit brunsten och
kopparmalm, i Näsberget äfvenledes brunsten;
det förstnämnda skall vara det äldsta i
landet, der brunsten funnits. — De ligga
nu båda obegagnade. I Åsberget finnes
kopparkis; jernmalm har träffats vid
Grytberget, Fregåsberget samt vid
Westann ors by. Ur Sörskogs grufvor
uppfordrades 1861: 61,192 centner
jernmalm. I Näsbyberget har brutits
silf-verhaltig blyglans. På myrar är ej brist.
Socknen, som år 1810 beboddes af 8,494
och 1860 af 11,380 personer, består af
1432431B1tj mantal bet. eganderättsafgift,
mant. boställshemman, och
taxerades jemte 16 lägenheter, 2 bergverk,
5 manufakturverk och 12 qvarnar till
1,066,074 rdr rmt, hvaraf för hemmantalet
929,275 rdr. — Ord. räntan är 1,394 rdr
12 sk. 6 rst. kr.värdi. I bevillning
j erlades 1860: 1,109 rdr. rmt;
bränvins-utskänkningsafgiften var 3,200 rdr.
Leksands allmoge utmärker sig bland
Dalallmogen för arbetsamhet och snygghet.
Näringarna äro åkerbruk, boskapsskötsel,
forsling, timrande, slöjd och arbete i
främmande orter. Utsädet är vårråg,
hafra, korn och ärter. — Ej obetydligt
humla odlas. Spannmål måste till en
del förskaffas från andra orter. Skog
växer tillräckligt för socknens behof,
ehuru ofta aflägsen från byarna. Kyrkan
är byggd af sten och mycket gammal,
belägen på en sandig udde vid
Dalelfven, som är utsatt för utskärning och
i måst skyddas medelst pålning. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
