- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
411

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i

Liden.

Lidén. 411

de ogifta gästerna vid dessas bröllop.
Vid allmogens samqväm råder nu mer
ordning och skick, sedan
förbrukningen af bränvin aftagit.

I afseende på tjenstefolkets löner är
en drängs, utom kost och husrum samt
diverse klädespersedlar, mellan 50 à 80
rdr rmt, en pigas från 18 till 30 rdr.
Priset å dagsverken har på sednare
tider betydligt stegrats, och år 1860
fordrade en karl med kost 2 rdr rmt
under vår och sommartiden, 1 rdr
höstetiden och 75 öre under vintern; qvinnan
fick 1 rdr, 50 öre och 37 öre.
Medel-markegångspriset af de sednaste åren
för ett karldagsverke var 1 rdr 35 öre
samt för ett öke-dagsverke 2 rdr 70 öre
rmt. En olägenhet för landtmannen är
ungdomens obenägenhet att taga
års-tjenst, så länge de höga
dagsverkspriserna stå och arbetare äro eftersökta;
ehuru erfarenheten visar, att mer
välsignelse och behållning tillfalla dem, som
troget förblifva i bondens tjenst.
Hufvud-näringen är åkerbruket, som nu
bedrifves med mer ifver och framgång än
tillförne, hvilket tillökningen af årliga
utsädet från år 1815 mellan 2 à 300
t:r, nu 620 t:r säd samt 330 t:r
potates, utvisar; största utsädet är af korn.
Moderåkern brukas här i tvåskifte, så
att y3:del trädes och 2/3:delar besås
årligen; dess areal uppgår till 1,186 tid.
Rofvor och rötter begagnas litet, deremot
odlas hampa. Lin odlas väl, men
lemnar sällan skörd af god beskaffenhet.
Humle endast till husbehof. Träd- och
kryddgårdsskötsel finnes ej, då man
undantager prestgården samt Sillre och
Oxsjö herregårdar. Jorden är öfver allt
lättbrukad. Gödseltillgången ökas medelst
införande af torkad myr samt finhackadt
granris hvarftals i gödselrummen. Som
de flesta åkrarne här hafva ett skarpt
sluttande läge, och sand är deras
hufvudsakliga beståndsdel, så kan åkern ej vara
vattensjuk eller synnerligen lida af bristande
dikning. De sedvanliga
åkerbruksredskapen äro plog af jern, årder, mullstock,
klo och pinnh arf, sladd och rist.
Tröskningen sker för det mesta med
handslaga och kuggvagn; dock hafva några
tröskverk på sednare tider börjat
uppföras. Ängs- och boskapsskötseln är ännu
ej i det skick, man skulle önska. Än-

gens medeläring antages till 3 lass à
40 IM pr tunnl. Arealen af ängen
uppgår till 4,038 tunnl.; fodertillgången är
också fullt motsvarande åkervidden och
tillräcklig för kreaturens utfodring.
Mulbetet är fullt tillräckligt, ehuru mycket
göres till dess försämring. Här
vinterfödas 216 hästar, 44 oxar, 820 kor,
250 ungboskap, 1,437 får, 402 getter
och 139 svin. Boskapshjordarna
öfver-fallas ofta under sina
sommarvandringar i skogarne af björnen, järfven och
lodjuret. Kreaturen stallfodras från och
med November till och med Maj.
Rådande trädslaget är gran, dernäst tall.
Löfskog, såsom björk, al, asp, hägg,
rönn och sälg, finnes i tämlig mängd
omkring de många vattendragen. Skogarne
äro åtminstone ännu fullt tillräckliga för
husbehof och lemna dessutom mycket
till afsalu, oaktadt den oförsvarliga
misshushållning de äro underkastade.
Barrskogen tarfvar en återväxttid af 200 år
till timmer och 125 à 150 till ved.
Om bättre hushållning med de allmänna
skogarna är bättre hopp för framtiden,
sedan nu kongl. maj:t försett länet med
jägeristat. De enskilda skogarna äro
deremot helt och hållet prisgifna åt det
enskilda godtycket, vårdslösheten och
vinstbegäret. Till taktäckning användes
ännu mycket näfver och takved, ehuru
sticktak numer äfven börja begagnas.
Både näfvertägten och huggningen af
takved (ungskog i sin bästa växt), som
ock gärdsel- och störhuggning, hafva väl
en förstörande inverkan på skogarnes
framtid, eftersom allenast ungskog kan
härtill användas; dock herrskar en större
misshushållning med huggningen af
bjelkar, sparrar och timmer, hvaraf en
betydlig mängd här årligen afverkas. De
två förstnämda sorterna afsättas åt
handlande i Sundsvall eller andra i närheten
boende s. k. »trädpatroner.» Sågtimret
deremot har stark efterfrågan inom
socknen vid härvarande Böda, Oxsjö, Sillre,
Glimå och Backebäcks sågverk.
Flott-ningsarbetet på elfven är ett strängt
arbete, som, förenadt med många faror,
fordrar krafter och förstånd och betalas
derföre äfven högt. Det är ej ovanligt,
att dagsverken vid flottningen undei
brådaste tiden betalas med 3 à 4 rdr
pr dag. Mot slutet af flottningstiden,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:48:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/4/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free