Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412 Lidén.
Liden.
då flodvattnet i elfven något sänkt sig,
försvåras flottningsarbetet betydligt, och
ej sällan händer, att mennskolif spillas.
Genom vattensänkning blottas en och
annan klippa vid forsshufviidet eller midt
i sjelfva forssén. Mot dylika klippor
samla sig de tunga och långa bjelkarna
samt binda sig hårdt tillsammans.
Hopen ökas stundligen och växer till en
ofantlig hög, som kallas »bråte.»
Härvid är den omständigheten, att det
oftast är blott 2 à 3 bjelkar, som binda
hela bråten, och vid hvilkas lossande
det hela ramlar och bortföres af
strömmen. Den minsta oförsigtighet af
bråtens lossare har till följd en
ögonsken-lig lifsfara. Nu mer har vanan danat
utmärkt skickliga flottkarlar, som med
lugnt mod och förståndig dristighet
verkställa sitt lifsfarliga göromål så, att
olyckornas antal betydligt aftagit. En
annan binäring är fisket, deraf laxfisket
idkas med synnerlig fördel i elfven, dels
medelst forssbyggnader, dels ock med
notdrägt. Inom. socknens område finnas
11 laxfisken af krono-natur, för hvilka
arrendet utgår, med 8 rdr 95 öre. Af
denna låga summa vill det synas, som
fisket ej skulle vara mycket värdt; men
det är ej händelsen, utan orsaken till
arrendets ringa betydenhet torde ligga
i det förhållandet, att bönderna sjelfva
hafva strandeganderätten. Sikfisket
be-drifves allenast med not höstetiden och
är förenadt med många besvärligheter,
då is redan kläder elfvens stränder, men
lemnar en god fångst; arrendet för
krono-siknotvarpen uppgår till 36 rdr 31 öre.
Approximativt beräknas näringarne gifva
en bruttoinkomst af 22,667 rdr 50 öre,
deraf på skogseffekter 10,000 rdr, 2,000
U ull 2,000 rdr, 150 Itl smör 1,500
rdr. — Socknens namn härledes af
några från ordet led (flexus), med
hänseende till elfven, som har sin led
härigenom ; troligare synes namnet hafva
afseende på ortens bergaktiga skaplynne,
enär man med ordet »lid» i folkspråket
betecknar backar och bergsluttningar.
Sockensigillet visar en lax. Gamla
kyrkan, hvilken för få år sedan nedrefs,
saknade ej märkvärdighet. I dess chor
stod följande inskrift: »Anno 1510 blef
denna kyrkan byggd af Domino Josepho.»
Denne Josephus var född Finne (se om
honom under artikeln Indals pastorat).
Nya kyrkan är uppförd på prestbordets
egor invid elfven, 2 mils väg från
moderkyrkan, på 150 fots höjd öfver
hafvet; den är enkel och i mängdens tycke
vacker. Byggnadsstilen är den här i
länet för de flesta landskyrkor antagna
»ladustilen», med långt, smalt skepp och
tornet på ändan öfver ingången.
Barnundervisningen bestrides i fast skola af
en examinerad lärare; år 1859 utgjorde
skolbarnens antal 254, hvaraf dock 126
undervisades i hemmet. I Böda by bodde
bonden Lars Nilsson, hvars son .Jonas
tog sig namnet Lidström efter socknen
och blef fader till den utmärkte
mekanikern Jonas Lidströmer (se art.
Lagfors). — Af fornlemningar omnämnas
endast lemningar efter en skans vid byn
Jerqvitsle, som der blifvit anlagd på
1670-talet under kriget med Danmark
af en borgm. Joh. Åhlander från Sundsvall,
som här kommenderade den uppbådade
allmogen. Skansen är längesedan förstörd.
(Se Rhyzelii Sviog. Munita pag. 96).
Med undantag af de hemman, som kommit
under sågverken, hvilka skötas af landtbönder,
begagnas den öfriga jorden af sjelfegande
bönder. Inom socknen äro bosatta 64 jordtorpare
och 16 backstugusittare; af de förra hafva 30
sina lägenheter afsöndrade för alltid och 34 på
viss tid. Ingen anmärkningsvärd olikhet
förefinnes i godheten mellan lika beskattade
hemman; endast de lägenheter, som genom 1853
års afvittring blifvit bildade af kronomarkerna,
kunna ej i godhet efter skatt på långt när
jemföras med socknens äldre, till följd af de olika
methoderna för skattläggning förr och nu. I
statsbidrag erlägges cirka 7,797 rdr rmt, deraf
bevillning 619 rdr, ständiga räntan 2,249 rdr,
arrendemedel för fisken 62 rdr 42 öre, kostnad
för rustning och rotering 550 rdr (socknen
underhåller 3 båtsmän), kleresi-statens underhåll
1,072 rdr, fattigförsörjning 178 rdr, skjuts
1,050 rdr, väghållning 1,279 rdr, diverse
afgifter och allmänna besvär 736 rdr.
Några af hemmanens areal m. m. år 1860
visar sig af nedanstående: o, , , ,
° aker, areal, utsk.
natur, mtl, åboer, tunnl., tunnl., rdr.
Backe A W.Flygge, sk. 12, 33, 5,283, 709.
Backe, |, 7, 79, 2,905, 386.
Jerqvitsle, |1)2S nß J9,343, 7Q,
Stensjöskog underd:ollö’ lö0> |5,081, ’
Märrgård, 1T1R, 94, 3,648, 453.
Sillre, m 14, 44, 9,411,1000.
Österflyg ge, 1, 6, 101, 3,967, 433.
Prestbordet, krono — 23, 217, 30.
Fjäll, d:o I — 12, 4,056, 81.
Anneberget *), kr.nyb. — 9, 1,313, 1.
Stubbhem2), ej bebygdt — 17, 2,456, —
Böda, kronoallmänning— — — 25,691, —
i) Med36frihetsår från 1854. a) Med48 d:ofrån 1854.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
