Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418 Lidköping.
Lidköping.
vidgad på 1690-talet och 1756, försedd
med tom 1718, nyligen med nytt altare.
Hemmanen äro ä Lidingön i ganska högt
värde och eftersökas gerna af Stockholmsboerna
under sommarmånaderna. Bellman har med sin
enkla och naturliga pensel uti följande bekanta
rader tecknat Elf vik:
»Glada bygd, så täckt belägen
Midt i vattnets djupa våg!
Dina åkrar pryda vägen
Med en hög och gulnad råg:
Dina vikar tyst förära
Fångst af gädda, mört och mer,
Öfverallt i dälden nära
Man de röda smultron ser.»
Och man kan med skäl innesluta de öfriga
hemmanen i denna nätta tafla. Gårdar och
lägenheter: V4 Elfvik med V8 Långnäs, Vg
Räf-viken och Vg Yttringe, allts. tax. till 38,130
rdr, egdes 1860 af herr A. F. Stahre; vid
Elfvik har funnits en större klädesfabrik, hvilken
förstördes genom vådeld 1823.— V4 Gångsättra
med Vl6 Bodahl, tax. till 16,000 rdr, egas af
en bonde. — 6/ifi Baggeby, tax. till 11,180 rdr.
— 3/4 Boo med 3/g Liljegärdet (Lisselgärdet),
båda fr.-säteri, tax. till 36,450 rdr, egdes af
kapiten gr. F. B. Schwerin; de tillhörde 1779
frih. Pfeiff, 1849 frih. Raab. — 5/« Brevik med
Vg Käpala, tax. till 36,450 rdr rmt, egas af
enkefru Nordvall. — 1/4 Gåshaga med V4
Kil-Unge eller Cathrinelund, tax. till 19,580 rdr.
egas af herr G. E. Witte. — Herrsby (se samma),
med underlydande 1 Viß mant., och Ekholmsnäs
samt Sticklinge, tax. till 88,760 rdr, egas af f. d,
riksdagmannen Zetterberg. — Vg Mölna med
vatten- och väderqvarn, ångsåg och qvarn, samt
färgstoftsfabrik (tax. till 16,500 rdr), allts. tax.
till 32,950 rdr, eges af handl. Rosengren. —
Fjäderholrnen, tax. till 5,350 rdr, eges af
Stockholms stads drätselkommission. — 1/4 Östra
Yttringe, nära Hustegafjärdens norra strand med
3/16 Hustega, tax. till 19,680 rdr. — 3/4
Skårsättra, otax. till 36,450 rdr, tillhörde 1860
baron K. Akerhjelm, år 1849 frih. Adlersvärd.
— 1/8 Rudboda, V8 Sundby, tax. till 19,800
rdr. — 7/16 Stockby, tax. till 18.900 rdr, eges
af herr K. R. Tisell. — ,/8 Söder garn, eges af
baron Höpken. — f/iG Kottla, tax. till 5,550
rdr, egare grefve Hamilton. — Vg W. Yttringe,
tax. till 6,860 rdr, egare justitiæborgm. Gråå.
— Tranholmen, tax. till 4,690 rdr, Höggarn,
tax. till 6,860 rdr, m. fl. lägenheter. — Vg
Grönsta, vid Askrikefjärden, tax. till 3,000 rdr,
är kaplansbol, doneradt på 1600-talet från
Djursholm. — Adress: Stockholm.
Lidköping. Uppstad i Skaraborgs ;
län, är belägen 36 V4 mil från
Stockholm och 5V2 mil från Mariestad, vid
Kinneviken af Wenern och vid utloppet
af Lidaån, hvilken delar staden i östra
eller Gamla, samt i vestra eller Nya
staden. Tiden för gamla stadens
anläggning är okänd; troligen räknar den sin
uppkomst från 12:te århundradet. En
sägen förmäler, att det goda läget: för
fiske hitlockat de första invånarne, och
med anledning af att staden bär i sitt va-
pen bilden af en biskop, vill man för
moda, att den blifvit anlagd af någon
af Skara stifts äldsta biskopar, hvilket
äfven synes sannolikt deraf, att Husaby,
der den första christne konungen i Sverige
offentligen antog christna läran och der
sedan de första biskoparne residerat, är
beläget blott lV2 mil härifrån. Det
första af stadens privilegier man känner
är imellertid utfärdadt 1446 utaf konung
Kristoffer af Bayern, hvaruti han, emot
en årlig skatt af 2 t:r smör,
tillerkänner den samma friheter, som andra
köpstäder i Westergötland. Det enda man
känner om gamla stadens historia är, att
den brändes af Danskarna 1566 och
liade 1611 likaledes ett besök af samma
fiende, hvarunder följande skall hafva
tilldragit sig. Då konung Kristian med
ett litet följe ditkom och fann hela
staden nästan öde, emedan invånarne
med sin redbaraste egendom flyktat till
Tiveden, hade han slutligen, efter
mycken möda, påträffat en gumma, hvilken
han frågade, om lion kunde ge honom
mat. Kungen åt med aptit af den
limpa och honing hon framtog, och
sade då han slutat: »Säg nu ditt folk,
när de komma hem, att af denna
limpa har konung Kristian ätit och
doppat i denna honingen.» En annan
berättelse förmäler, att då Danskarne vid
samma tillfälle ej fingo annat, plundrade
de kyrkan och medförde en af klockorna.
Men då de kommo till Härenheds bro,
3/4 mil från staden, stannade oxarne, och
allt bemödande att få klockan från
stället var förgäfves. Danskarne måste nu
öfvergifva henne, hvarpå hon ganska lätt
kunde föras tillbaka och hänger ännu i
kyrktornet.
Ar 1651 skänkte drottning Kristina
alla kronans inkomster af staden till
riksrådet och general-fältherren grefve
Jacob de la Gardie, som förut erhållit
kringliggande härader eller Leckö län
och slott till grefskap. Efter hans död
.erhöll sonen, rikskansleren, grefve Magn.
de la Gardie, tillåtelse att anlägga en
ny stad inom Lidköping. Härtill
ansågs nu Lid ans vestra strand för
tjenli-gaste stället; men som jorden tillhörde
säteriet Agården, hvars egare,
vice-presi-denten i Göta Hofrätt Carl Månesköld,
ej mot något vederlag kunde förmås att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
