Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419 Lidköping.
Lidköping.
afstå trakten, så såg sig rikskansleren ej
i tillfälle att verkställa sin byggnadsplan
förrän efter dennes död, då han, 1670,
blef egare af jorden. Två år derefter
började grefven af egna medel och efter
en af honom sjelf uppgjord plan
uppbygga den del af staden, som ännu
kallas den Nya. Här voro nu således
tvänne städer, som erkände hvar sin
styrelse, men dock förenades genom
privilegierna, der kongliga regeringen
uppdrog gränslinien mellan kongliga och
grefliga rättigheterna. Bägge städerna
skulle vara en kropp och gemensamt
njuta allt hvad publikt var; bägges
vapen skulle förenas i ett, och det ena
alltid brukas som sigill; hvar stad skulle
hafva sin egen borgmästare, hvilka,
såväl som rådmännen, skulle tillsättas af
grefven på Läckö, som också hade att
utöfva alla en landshöfdings rättigheter
derstädes; men af kontributionen skulle
grefven endast hafva att uppbära
V3:del och af allt konfiskeradt gods
hälften samt kronan det återstående.
Grefven fick jus patronatus samt rättighet
att tillsätta så väl postmästare som
tull-kammar-föreståndare; men öfver den
sednare skulle generalinspektören öfver
tullarna, såsom det då benämndes, hafva
inseende. Längre än 11 år fick dock ej
den nya staden vara en grefvens
tillhörighet, ty 1683 hemföll, genom den
allmänna reduktionen, ej allenast staden,
utan hela Leckö grefskap, till kronan.
Sedermera finna vi tvänne svåra olyckor
hafva öfvergått staden; den första
inträffade 1848, då hela Gamla staden
eller en tredjedel af det hela nedbrann,
hvarunder kyrkan lades i aska och
omkring 800 personer blefvo husvilla; den
andra infann sig redan följande året, då,
efter en bal i Thuns hotell, eld utbröt i
ett uthus, hvarefter den spred sig med
sådan häftighet, att tvänne stora
angränsande qvarter med boningshus och
magasinsbyggnader, allt i Nja staden,
inom några timmar lades i aska.
Imellertid har staden blifvit reguliert och
prydligt återuppbyggd genom ett af
ständerna 1851 beviljadt lån af 120,000
rdr rmt. Benämningen af Gamla och
Nya staden har dock förblifvit
oförän-ändrad, till följd af stadens historia och
läge. Båda stadsdelarne äro förenade
med en prydlig jernbro öfver Lidaån,
förfärdigad 1855 i Motala och som kostat
32,000 rdr rmt. Som nämnda å utgör
gränsskilnad mellan Kållands och
Kinne-fjerdings härader, är Gamla staden
belägen i det sednare, men den Nya i det
förra. Lidköping intager en rymd af
58 tunnland, innehåller 187 hus och
tomter, med ett af de största torg i
riket, samt eger 2,072 tunnl. jord,
fördelad i 3 hemman, hvaraf 872 tunnl.
åker, äng, tomter och trädgårdar, 1,200
tunnl. skog och betesmark;
taxeringsvärdet för år 1860 var 1,699,960 rdr
rmt. — Bland stadens byggnader
märkas: Rådhuset, fordom grefve Magnus
de la Gardies jagtslott, beläget nästan
midt på det ej mindre än 46,000
qv.-alnar stora torget, skonades med
anledning af detta omtänksamma läge vid de
tvänne förut omnämnda eldsvåderna.
Öfverst är uppsatt rättvisans bild, men
föreställd med — förbundna ögon. Den
gamla Kyrkan, ombyggd under prosten
Budberi nitiska öfverinseende, och
hvilken äfven förärat kyrkan det dyrbara
orgelverket, som han med egen hand
förfärdigat, nedbrann, såsom förut
nämndes, 1848. Till uppbyggande af en ny
kyrka medgåfvo 1851 års ständer ett
statslån af 24,000 rdr rmt. Staden
utgör med annexerna Härened och Hofby
ett regalt pastorat af l:sta klassen i
Kållands kontrakt och Skara stift, med
en folkmängd år 1860 af 5,128
personer. Skolan, numera benämnd
elementarskola, inrättades af grefve de la Gardie,
som lät förflytta till sin nya stad den
skolanstalt han anlagt på Läckö, och
har skolan sedan dess liaft två lärare,
rektor och kollega. Ett nytt skolhus
uppfördes 1853. Barnhuset. Vid samma
tid som stadskolan inrättades, anlade
samma mecenat 1675 ett barnhus,
förmodligen det första i Sverige, för
vårdandet af barn från 6 år ända tilldess de
uppnått 16 års ålder. Till underhåll för
denna välgörenhetsinrättning anslog den
ädle stiftaren 103 t:r 18 kappar säd,
hvilket nu, efter reduktionen, utgår i
kronotionde. Derjemte åtnjuter
inrättningen årligen två kollekter, en från
staden och en från Läckö fögderi.
Antalet af underhållstagare är bestämdt till
12 från Lidköpings stad samt de för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
