Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
424 Liljendal.
Liljestad.
stearin- och palmitinljus med en
tillverkning af 240,000 rdr; en såpfabrik med
en tillverkning af 30,000 rdr, egare af
dessa båda var fabrikör J. Michaëlsson;
en vinfabrik eges af ett bolag; en
jästfabrik, tax. till 26,000 rdr, egare herr
Lundholm. Här är nu äfven
jernvägs-station, 0,2 mil från hufvudstaden, 42,4
mil från Göteborg, med lokomotivstallar,
cokesmagasin och verkstad för rörliga
materialens underhåll. Denna verkstad,
till en början anlagd med afsigt att
framdeles flyttas till staden, har
imellertid fått den storlek och soliditet till
byggnadssättet, att den kan tjena till
centralverkstad för både norra och södra
stambanorna, om dessa framdeles medelst
en sammanbindningsbana genom
hufvudstaden blifva förenade. Strax söder om
denna station passeras en större
bergskärning och derefter, till venster utmed
sjöstranden, ett nyanlagdt etablissement
för cokesbränning, tillhörande ett engelskt
bolag och särdeles gynnsamt beläget för
leverans af cokes för jernvägens behof.
At samma sida möta omvexlande vver
o # •
öfver Årstaviken och, sedan dessa af en
djupare berg-genomsprängning blifvit
undanskymda, ingår tåget i iVy&oefa-tunneln
(se samma). Liljeholmsbron, som går
här öfver det s. k. Llorns-sundet, skall
blifvit anlagd under Carl XLs tid 1673
eller 1662. Denne konung önskade en
ordentlig väg från Liljeholmen till
Söder-Telje; en kronofogde åtog sig att
verkställa den; men en Göran Ulfsparre,
öfver hvars egor den nya vägen skulle
gå, och hvars envishet var känd, satte
sig emot det påbörjade vägarbetet, begaf
sig genast till konungen och anförde
klagomål samt stämde till tings
verk-ställarne. Rättegången försiggick i
konungens närvaro, och kronofogden dömdes
till plikt och skadeersättning, hvilket
allt konungen strax åtog sig att betala,
hvarefter vägen blef upptagen och bron
sedan anlagd.
Liljendal och Myhrmansfors.
Jernverk uti Räms socken, Philipstads
bergslag och Carlstads län, anlagdt i medio
af 1700-talet, på gränsen mot Dalarne,
af brukspatron Christoffer Myhrman,
består af stångjernsverk med 4 härdar enl.
bergskollegii resol, af d. 1 Maj 1849,
privilegieradt till 1,978 6 Itt stång-
samt 675 sktt ämnesjern; hvartill
komma privilegier å 1000 sktt
stångjerns-smide enl. bergskollegii resol, af d. 15
Juni 1846, allt vid en smälthärd och en
gas-vällugn, smidet sker af eget
tackjern; af manufakturverk med 1
knipp-och 2 spikhammarstockar samt 2
stålugnar; af ett gjuteri, 1861 tax. till 5,000
rdr rmt. Tillverkningen år 1860 uppgick
till 4,509 sktt 8 Itt stångjern, 177 sktt
1 Itt 15 tt spiksmide, och taxerades
till 227,286 rdr rmt. Tillhörande
landtegendom består af 13/32 mant.
Rämshyt-tan, tax. till 30,015 rdr rmt, 3/32 i
Dalkarlssjöhyttan, lägenheten Skärfjell,
Mairämsliytte tullmjölqvarn, en
husbehofs-såg; hela godsets tax.värde var 272,365
rdr rmt; egare Räms bolag, som under
åren 1855—60 på egen bekostnad
anlagt en jernväg och kanal mellan
bruket och Rämsjön för brukseffekters
fortskaffande. Bruket har flera stämplar
såsom L. D. med en uppstående pil
imellan och krona öfver, C M. C F W, samt
Tegnér. Båda bruken höra till s. k.
Räms verken.
Om slägten Myhrman underrättar oss
Fernow, Wärmlands häfdatecknare, att ofvannämnda
grundläggare af Liljendals manufakturverk och
gjuteri, som dog här 1775, var af alla kännare
godkänd för »professorsmessig» i de flesta lärda
språk och vetenskaper, hvarjemte han äfven skall
haft poetisk gåfva, isynnerhet uti latinet (hvarpå
hans verser på storklockan i Philipstad, som
brann upp 1726, var ett prof, som kunde
anses för ett mästerstycke). Han använde sin
tid, utom på bokliga studier, äfven på publika
nyttiga inrättningar, hvarför hau ock utnämndes
1772 till en bland de första riddare af
Wasaorden. Hans fru var Eva Chr. Bratt, en
hedersfru (skrifver nämnde författare), född 1720,
död 1752, som hufvudsakligen bidrog, att
Fernows beskrifning öfver Wärmland fick se
dagsljuset. Deras dotter, Lisa Cajsa M., var äfven
på sin tid ett sällsynt exempel på lärdom och,
såsom något ovanligt nämnes, att hon derjemte egde
hushållsvett, hvilka egenskaper nämnde författare
anser sällan vara förenade; hennes sunda
omdöme öfver de »benigaste saker» gaf hennes
Paqegyricus, magr Molin, anledning att på
hennes graf bland annat skrifva:
»I hennes sällskap blef man klok:
Dess vittra tal gaf visdom värde;
Af hennes bref jag oftao lärde
Hvad fåfängt söks i mången bok.»
Brukspatron Myhrman egde äfven två systrar,
kända för vitterhet, snille och högt förstånd.
Liljenfors, masugn, hörande under
Svansteins jernverk i Öfver-Torneå s:n.
Liljestad. Två och V4 mant.
säteri-rusthåll uti Skönberga socken,
Hammai-kinds härad och Linköpings län, har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
