Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liljesta|].
Lillerud. 425
vackert läge nära Storån vid Göta
kanals utlopp i Slätbaken midt emot Mem,
har till Söderköping 1/2 mil och till
Norrköping 2 mil, 1/4 mil till kyrkan.
Den först kända egaren är riksrådet
Johan Axelson Bjelke, död härstädes
1576, och fader till Gunilla Bjelke, född
på Liljestad 1568, sedermera drottning
och konung Johan III:s gemål. Gunilla
Bjelke uppväxte såsom en fager lilja på
Liljestad och prisades af folket för sin
godhet och fägring samt kallades »Skön
Gunnel». Den unge Peder Liljesparre,
som tjenade i konungens gård, och skön
Gunnel, som var bland drottningens
tärnor, fattade kärlek till hvarandra. Så
gick en tid fram, och skön Gunnel fyllde
sina 15 år, då Hans Bödskägg — så
kallades gemenligen konung Johan af
folket — började fatta behag till den
vackra »Liljan från Liljestad»; men hon
skydde honom och sade i sitt hjerta,
att han aldrig skulle henne ega. Något
mer än ett år efter drottning Katharina
Jagellonicas död drog konungen ned
till Stegeborg och kom en dag till gäst
hos rika herr Johan och hans husfru
Margaretha på Liljestad och begärde
deras dotter till gemål, det de gladligen
bejakade. Men när den förskräckta
jungfru Gunnel kallades inför konungen, och
han tillsade henne sin hand samt att
dela hans thron, svarade lion, såsom det
heter i gamla visan: »Ditt halfva
Konga-rike jag passar inte på». Konungen fick
korgen, och blef han deröfver så vred,
att han slog henne i ansigtet med sin
stora handske. Men hon blef af sina
föräldrar och anförvandter tvingad och
öf-vertalad, så att lion slutligen med sorg
och tårar måste blifva konungens brud.
Omöjligt är det icke, att en gammal
folkvisa i Östergötland har sitt upphof
af detta frieri. Den börjar sålunda:
Konungen han vaknade, i högan loft han lag.
»Och hvem är det, som så på gullharpan slår?» —
Så stolt var den Gundela.
Ungersven och vi: vi vinna henne aldrig.
slutet lvder så:
+
Konungen tog stolts Gundela allt uti sin famn,
Gaf henne gullkrona och drottningenamn.
Liljestad kallas 1689 drottning
Gunillas arfvegods, men hörde då under
Stegeborg, såsom vederlagsgods för
pfalz-grefve Johan Casimirs brudskatt.
Re-duceradt och berustadt, kom det
sederiv.
mera åter i enskildas ego; tillhörde på
1750-talet ryttmästaren S. Båmark, 1783
krigskommissarien Carl Fr. Palmblad, gift
med Eva Fahlstedt, med hvilken han
hade 13 barn, hvaraf det ellofte var
prof. Wilhelm Fredrik Palmblad (om
hvilken hänvisas till Biografiskt Lexikon
II Band); egdes från 1819 af grefve
C. Ph. v. Schwerin, 1850 af L. C. F.
af Segerström; 1853 af friherre F. W.
llehbinder; 1861 under Bolltorp af frih.
F. A. Funck. Liljestad är prydligt
be-bygdt med manbyggnad af 2 våningar,
nedra våningen af sten och den öfra af
trä, beklädd med tegel, innehållande 16
rum, utom vindsrum m. ra., tvänne
flyglar af trä, beklädda med tegel, innehållande
! 7 rum, logar med nytt tröskverk m. m.
Trädgård omgifver gården. Skog växer
till husbehof. Ärliga utsädet var 1760:
30 t:r, är nu c:a 90 t:r. Kalkbrott
finnes i närheten af gården. 1861 års
taxeringsvärde var 45,000 rdr; onera för
egendomen utgöra c:a 900 rdr rmt.
Liliaryö. Ett mantal frälse-säteri uti
Götheryds socken af Sunnerbo härad och
Kronobergs län, taxeradt år 1860 till
2,480 rdr rmt, har mjölqvarn och såg
samt vadmalsstamp, tax. till 1,990 rdr;
godset lyder under Delary (fordom Ity ds)
jernbruk. Säteriet tillhörde, efter Tunelcl,
år 1770 domprosten i Lund, sedermera
Ambr. Westrings arfvingar, år 1828
under By ds bruk, se ofvan.
v ’
Liil-elfven i Dalarne, som från sjön
Bunn löper förbi Thorsångs kyrka, faller
i Dalelfven. Sedan Gustaf Wasa lemnat
sin klenmodige vän på Bankhyttan och
begifvit sig på vägen till Ornäs, hände
sig, att, då han om qvällen skulle gå
öfver den nyss sammanfrusna Lillelfven,
brast isen under honom, och han störtade
i vattnet; men vigt och hurtigt svängde
han sig upp igen och gick tillbaka till
den i närheten belägna färjekarlens stuga,
hvarest han stannade öfver natten och
torkade sina kläder. Dagen derpå kom han
till Ornäs, der hans fordne Uppsalavän,
i den nu Kristian tillgifne Arendt Persson
Örnflycht bodde.
Liilerild. Ett mant. skatte uti Nors
> socken, Grums härad af Carlstads län,
tax. 1861 till 18,000 rdr, hvaraf u/12
mant., jemte Norra och Södra Wahlum,
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
