Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
434
Limmared.
Lima.
sunds belägring; deltog s. år i kampanjen
på Norska gränsen samt 1712 i
skär-mytseln vid Damgarten i Pommern och
slaget vid Gadebusch och var 1713
äfven med vid Tönningeu, då ban väl
blef fången hos Danskarna, men rvmde
o ’ V
s. år till Sverige; bivistade fälttåget i
Norge 1716, då han, d. 22 April, vid
Odensta sund med 40 man fördref en
mångdubbelt starkare Dansk postering,
samt visade vid Fredikshall d. 24 Juni,
såsom alltid tillförene, en oförskräckt
tapperhet och frimodighet uti konung
Carl XILs egen åsyn, hvilken honom tätt
efterföljde; har slutligen lemnat d:r
Nordberg åtskilliga underrättelser till hans
Carl XILs historia; död 1749. Säteriet
kom med dottern Anna till
kontre-ami-ralen Carl G. Grubbe, som sålde
egendomen 1778 till öfversten grefve C. E.
Sparre, egare ännu 1829. Säteriet, tax.
1861 till 7,500 rdr, och med 3 V2 mant.
underlydande, Björdams qvarn och såg,
tax. till 17,430 rdr, eges af Salomon
Larsson. Här förvaras en hjelm,
stålskjorta och jernhandske samt 2:ne
uråldriga gevär. Till gården hörer den
vackraste trädgård i orten.
Limmared. Glasbruk uti Asarps
socken, Kinds härad och Elfsborgs län,
tax. 1860 till 45,000 rdr rmt, och med
2 qvarnar, såg samt ålfiske och 33/g
mant. underl. i samma socken, till 55,730
rdr, hvartill komma 41/2 mant. i Tranemo
socken, eges af ett bolag. Värdet af
brukets tillverkningar uppgafs på 1840-talet
till 30,000 rdr rmt. Eör närvarande
uppgår tillverkningen till omkr. 70,000
rdr, och sysselsättas här 45 arbetare.
General-adjutanten G.Euthensparre, egaie
af närbelägna säteriet Limmared uti
angränsande socken Tranemo, erhöll den
10 Juni 1740 privilegium till
glasbrukets anläggning.
Limsta. Två mantal frälse-säteri uti
Kila socken, Ofver-Tjurbo härad och
Westerås län, beläget 23/8 mil från
Westerås, lV4 mil från Sala, utgör med
V4 Lagbo en egendom, tax. 1861 till
20,732 rdr rmt. Limsta tillhörde 1674
generalen Thomas v. der Noth, till döds
slagen 1677, under Stettins belägring,
af en inkastad granat år 1695; enkan
Maria Hägerstjerna, som 1686 lät
bebygga Limsta till säteri; hon var dotter
af drottn. Christinas hofskräddare Claude
llocquette, som adlades (med namnet
Hägerstjerna) för de ansenliga
försträckningar han gjorde kronan. År 1739 var
baron C. J. Falkenberg egare; år 1741
brukspatron Peter Matthiesen, och var
gården då såsom fideikommiss förenad med
Skultuna bruk, derifrån den med kongl,
tillstånd år 1768 fick frånskiljas och
försäljas för att erhålla förlag, så att
Skultuna messingsbruk skulle kunna
drifvas, och kom då i öfverstelöjtnant Daniel
Brandts ego, hvars arfvingar sedan
försålde godset 1797 till bergsmannen Jonas
Hellström i Hästbäck, som innehade den
till 1810, då kapiten Gustaf Leijonflycht
köpte Limsta, der han dog 1833.
Gården såldes 1848 af löjtn. J. A.
Bill-mansson till nuvarande egaren
brukspatron J. W. Hedin. — Limsta är
be-bygdt med en tvåvånings manbyggnad,
innehållande 10 rum m. m., jemte 2
flyglar; år 1852 uppfördes en nv
ladugårdsbyggnad af gråsten. Utsädet vid
sjelfva gården uppgifves till 70 t:r utom
rotfrukter; skog växer till afsalu.
Underlydande hemmanet har 20 tunnl. åker,
10 tunnl. 27 kappl. äng och 54 tunnl.
21 kappl. skog.
Limsta. Fyra mantal frälse och 1
mant. skatte uti Ihrsta socken, Siende
härad och Westerås län, tax. 1861 till
17,850 rdr rmt, egdes under Gäddeholm
af grefve C. G. Lewenhaupt.
Limå. Jernverk, beläget i Leksands
socken af Falu län, vid Limåviken af
sjön Siljan, 6x/2 mil ifrån Falun, 17
mil ifrån Gefle, 20 mil ifrån Westerås,
5l/2 mil ifrån Laxsjö masugn, 372 mil
ifrån Tanså masugn samt 3V4 mil ifrån
Snöå bruk. Verkets första privilegium
utfärdades den 4 Mars 1805, då assessor
M. Hellsén och bergs-rådman D. Ström
erhöllo tillstånd att anlägga masugn och 2:ne
stångjernshamrar med 4 härdar för 1,800
sktt stångjernssmide vid åtskilliga här
i trakten varande vattendrag; år 1815
erhöllos ytterligare privilegier för
uppförandet af 3 spikhamrar för en
manufakturstock, jemte en ässja till förädlande
af 300 sktt ämnesjern; åren 1833 och
1839 erhöllos privilegier på ytterligare
900 sktt stångjernssmide, hvarjemte 1853
1 härd nedlades, så att verket 1858
bestod af masugn och 3 härdar med 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
