Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lima.
Limmared.
433
utgör till längd 30 alnar och till bredd
13’/2 aln ÖCh skall vara påbegvnd 1414,
men ej färdigbyggd förrän omkr. 1500.
Förut var här en träkyrka, icke långt
från elfven och Limberget, som anses
blifvit uppbyggd i 13:de seklet under
den ll:te biskopens i Westerås tid,
Garolus. I kyrkan förvaras åtskilliga
konungabref för denna ort. Kyrkans
patron säges varit S:t Michael, och har
denna dag fordom blifvit så högtidligen
firad, att ock nästgränsande sockneboer
rest hit och i flera dagar hållit
gästabudsdagar (åtminstone ännu i slutet af
förra århundradet); hvarför de ock den
tiden, då de allmänt resa till Lima, säga:
Vi ska resa tä Michs-mässa. I
prestgård en förvaras en silfverbägare vägande
417/8 lod, som konung Carl XII skänkt
en bergsman, vid namn Jacob Ingelsson
från Falun, som på bergslagets vägnar
blifvit skickad till konungen, då han var
i Lund, att anhålla om försköning för
dragonernas presterande. Transtrands
kapell ligger 2 mil nordligare,
äfvenledes vid elfven, och är bygdt af trä.
Socknen, som 1476 var annex till
Malung, skall enligt sägnen vara utbruten
från Mora. Det förmenas, att Moraboer
i forna tider här haft sitt fiske; såsom
bevis dertill föregifves ännu en by vid
namn Bu, tv Bu eller Bud kallas här
fiskebodar. Innan Gustaf Wasa begaf
sig på väg till Norge, bivistade han
gudstjensten här i kyrkan och skall
äfven här talat till allmogen samt legat
om natten i en by, 1/2 mil härifrån,
kallad Storjonsbol, hvaraf knappast
namnet är öfrigt. Gustaf upphanns i
socknens öfversta by Sälen (SätranP)
—någon by med namnet Sälen finnes ej i
jordeboken — som ligger vid
Wester-Dalselfven, nära Norska gränsen, af
Dalallmogens utskickade, Engelbrecht och
Lars ifrån Kjettilbo, som hitkommit på
skidor ifrån Mora. De öfvertalade
honom att återvända och blifva deras
anförare mot Christiern. Hertig Gustaf
Adolf erhöll år 1610 Lima socken i
förläning. I.ima skans är anlagd i kon.
Carl XI-.s tid, år 1676, under kriget
med Danmark, för att hindra
Danskarnes anfall, men har sedan förfallit.
Hammarby gränsetidl var i socknen, men
är nu iudragen.
IV.
Gårdar och byar: Tändö by, om denna by
förmäles det, att en så häftig hagelskur fallit den
27 Augusti 1861, att 70 à 80 t:r spannmål
blifvit på marken uttröskade. — 1
manufakturverk vid Harmund, tax. till 2,640 rdr, med 31
sktl. 2 III. 3 il. smide. — Pastorsbostället, f/1ß
mant., tax. till 1,050 rdr. — Transtrands
prestgård, Vig mant., tax. till 75(1 rdr. — Öfriga
gårdars namn äro : Öfverfäll, Långstrand, Berga,
War der ås, Underhammar, Ilöknäs, Juhlslätt,
Wall-sjön, Söderaås, Riset, Grådalen, Moen, J/alen,
Husum, Backa, Skalmo, Arnäs, Heden, Näset,
Risätra, Littmon, Ofors, Biskopsby, som anses
fått namn af förutnämnda biskop Carolus.
Sägnen förmäler nemligen, att då biskopen varit
uppe i Lima, hafva bönderna i byn Lunden, som
då låg öster om elfven, beklagat sig öfver den
skada, som frost och elfvens uppstigande
förorsakat deras egor, då han gifvit det rådet, att
de skulle flytta byn på vestra sidan om elfven,
midt för morgonsolen, som de ock gjort och
derefter kallat nybygget Biskopsbyn. Efler 1825
års jordebok funnos här då 80 qvarnar och 73
fäbovallar. — Adress: Malung.
Limmared. Ett och v2 mant.
frälsesäteri uti Tranemo socken och Kinds
härad af Elfsborgs län, har tillhört Knut
Pedersson Ribbing, Svea rikes råd och
lagman i Nerike 1430; dennes brors
sonson Nils, slottslofven på Jönköping 1563,
skref sig till Svanseryd och Limmared;
efter Tuneld skall Gustaf I lemnat
egendomen åt honom i byte mot andra
lägenheter i Wartofta härad enligt ett
bref, dat. den 10 Mars 1553. Sonen
Christoffer dog 1602 på Limmared (efter
Anrep beläget i Långums socken i
Skaraborgs län). Säteriet kom med Anna
Ribbing i Carl Gyllenstjernas ego; han
var bisittare i Svea hofrätt och dog 1621
(efter Anrep skulle <let Limmared,
hvartill Gyllenstjerna skref sig, vara beläget
i Småland). Deras son, friherren till
Ulaborg, Erik Gyllenstjerna, president i
Åbo hofrätt 1654 och i
reduktions-kollegium 1655, egde Limmared såsom sin
mödernegård; död 1657. Sonen grefve
Carl Gyllenstjerna af Steninge, friherre
till Limmared, var akademi-kansler i Åbo
1719 och dog barnlös 1723. Han var
konung Carl XI ständigt följaktig i
slagen vid Lund och Helsingborg för att
bevaka hans lif. Efter Tuneld skall
presidenten G. Rålamb ock varit egare
af detta säteri. Öfversten Gustaf Skarp,
adlad Ruthensparre, skall ock egt
Limmared samt anlagt glasbruket af samma
namn, beläget i Åsarps socken. Han
bivistade, såsom frivillig, slaget vid
Helsingborg 1710; var 1711 med vid Stral-
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
