Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som kunna i ornamenters mångfald täfla
med Linköpings domkyrka, åtminstone
finnes ingen sådan i Norden, skrifver
nämnde författare, sedan domkyrkan i
Trondhjem blifvit till största delen
förstörd. Der råda in- och utvändigt så
skiljaktiga ornamenter, att man kunde
deraf samla en temligen fullständig
ornamentik för medeltiden. Domkyrkans
vattentak antändes 1416 genom ett åskslag
och lades helt och hållet i aska. En
eldsvåda skall äfven 1422 och en sådan
1490 härjat detta tempel, som genom
en dylik olycka 1546 förlorade både
koppartak och inredning. I följd af
Westerås recess 1527 afhände Gustaf I kyrkan
nästan allt hennes silfver, 500 mark samt
578 hela hemman. Ett pergamentsbref
i riksarchivet, dat. den 11 Dec. 1376,
upplyser huru en stor del af dessa
hemman, belägna i Westergötland och
Småland, lemnades till biskop Nils af
riddaren Mats Gustafsson, som vid sjelfva
högaltaret i domkyrkan mördat biskop
Gotschalk, såsom säkerhet derför, att han
eller hans arfvingar skulle stifta en
prebenda i domkyrkan för den ihjälslagne
biskopens själ. Efter förstörelsen 1567
låg det sköna templet länge i ödesmål,
tills Johan III år 1580 strängeligen
anbefallde kyrkans iståndsättande och lät
tacka den med brädtak i stället för halm,
men ännu 1598 begagnades den af
Sigismunds polska rytteri till stall. Gustaf
II Adolf lät åter täcka taket med koppar.
Tiden för domkyrkans uppförande anser
professor Brunius böra räknas från
1140-talet, då Gisle var biskop; byggnaden
fotsattes imellertid under biskop Carl
Jönsson Bååt, som dog 1338 och har
beredt sig ett ärofullt minne genom sin
patriotism i kampen mot Ryssland och
sitt nit för stifts-ungdomens undervisning.
Först under biskop Tidemanni tid (han
dog 1500) skall byggnaden blifvit
fulländad. Åren 1760, 1794—1804 samt
slutligen 1812 undergick domkyrkan en
fullständig reparation och nu senast 1849,
hvarigenom hon råkade i skuld till
staten för upptagna lån af 67,500 rdr rmt.
I stället för det dyrbara altarskåp af
Hemskerk, som Johan III år 1581 inköpte för
1,200 t:r hvete och förärade kyrkan, ser
man nu Kristus, då han instiftade
nattvarden, modellerad af Byström. Några
monumenter, såsom öfver hertig Johan
af Östergötland, Ulfsparreska grafvården
och Bjelkeska sarkofagen samt den öfver
biskop Terserus, äfvensom grafstenen
öfver biskop Pontinus förtjena
uppmärksamhet; hemförandet af Terseri sarkofag
från Italien och dess uppsättning skall
hafva medtagit hela arfvet efter Terserus.
Tornet, uppfördt mellan 1747 och 1758,
är i fransysk stil; murarne hafva en höjd
af 150 fot och äro 5 till 7 fot tjocka.
Uti dess öfra rum, som äro tämligen
stora och ansenligen höga, finnes en
boksamling och en mängd permbref och
handskrifter, hvilkas antal skall uppgå till
30,000 volumer. Ett myntkabinett, en
porträttsamling samt kuriosa och
antiqviteter äro härmed förenade. Bland
arbeten af den ryktbare Stenbock finnes der
en helt liten träbägare, hvilken innehåller
99 andra sådana; alla så tunna, som de
vore af papper. Af sin forna rikedom
eger kyrkan nu endast 197 t:r
kronotionde samt några öfriga mindre intrader
af 2:ne qvarnar inom S:t Lars socken.
Sedan 1814 har nya kyrkogården varit
begagnad; den utvidgades 1830, och
tillökningen invigdes 1833, då biskop
Wallenberg var den förste, som begrofs
derstädes. Domprosteriet är ett regalt pastorat
af 1:sta klassen samt har till præbende
S:t Lars landsförsamling, hvars kyrka
ligger inom staden; denna var i sin
gamla skepnad af hög ålder, blef
ombyggd vid midten af 1100-talet och
invigd 1160, sedermera flera gånger skadad
af eld, slutligen ombyggd 1798—1802
och fick namn af Fredrika Dorothea
Wilhelmina; den är 152 fot lång, 43 fot
bred och 24 fot hög till taklisten, har
predikstol midt öfver altarbordet, taflor
af Hörberg. Hospitalskyrkan. —
Biskopshuset uppfördt 1734. — Rådhuset, beläget
vid Stora torget sedan 1803. Gymnasium
vid Jerntorgets vestra sida. Detta
stiftades 1627 af Gustaf II Adolf. Antalet
af studerande ynglingar var på 1820-talet
120 till 150, men har de senare åren
nedgått till 70 à 80. Här finnas 6
lektorer samt 4 andra ordinarie lärare.
Lärdoms- och Apologist-skolan. Invid
biskopshuset uppfördes 1830 ett
tvåvånings stenhus till lokal för denna skola.
Frimurarelogen. — Assemblée- och
Spektakelhuset. — Badhuset öppnades till
allmänhetens begagnande d. 1 Okt. 1833.
Nya Hotelet, vid östra sidan af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
