Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undervisningen upplåtne uti Kuggeboda ra. fl.
uti Warubvgden belägna byar och
hemman. Hvarken sockenmagasin,
sparbanks-inrättningar eller direkta åtgärder till
arbetsföre fattigas förseende med
arbets-förtjenst hafva, till följd af bristande
tillgångar, omtänksamhet och enighet,
blifvit inrättade uti socknen. Bland
fornlemningar får anmärkas ruinen af S:t
Claras kloster eller kapell på den i
skärgården belägna ön Thorkö. Sjelfva
grundstenarne och stensättningen på jordytan
visar en areal af 425 qvadratalnar, som
utgjort planen till byggnaden, hvilken
varit uppförd af kullersten med fast
murbruk af kalk, och hvars väggar på norra
och vestra sidorna ännu trotsa
förgängligheten, ehuru både tiden och
förstöringslystnaden gjort sitt bemödande att
utplåna detta minnesmärke. från en
försvunnen tid. Inuti ruinen vid vestra
gafvelu, som haft en höghvälfd
ingångsport, är ett provisionelt bränneri samt
en liten svinbod inrättad, hvilken
inredning både profanerar och störer
utseendet, vid minnet af hvad denna byggnad
fordom varit, kunnande med rätta
härvid tillämpas det gamla ordspråket —
O tempora! O mores! — Norrom Thorkö,
på 190 alnars afstånd uti hafvet, ligger
den lilla vackra underlydande ön, Helgeö
kallad, hvars mellersta del utgöres af en
herrlig gräsbeväxt dal, der frodiga
björkar och väldiga ekar växa, och utbreda
sin svalkande skugga öfver betande
fårahjordar, som på norra sidan af ön hafva
tillgång på sött vatten uti en straxt vid
hafvet belägen källa. På östra sidan
uppstiger ur hafvet ett nästan lodrätt
berg, e:a 60 fot öfver vattenytan, som
vanligen benämnes helig Ars; men
lärer rättare vara helig kors. Traditionen
förmäler, att i forna tider ansågs denna
ö for ett heligt ställe, och på flera af
dessa öar sägs, att gudstjenst varit
förrättad, hvartill anledning gifves på en
ifrån Listerbylandet framskjutande udde
eller halfö, Blötö kallad, hvilket torde
vara detsamma som Blotö eller Offerö.
För omkring 30 år sedan fanns ännu
några qvarlemningår på platsen, der ett
altare förmodades hafva stått. Flera
stenkummel firmas äfven, hvaribland Höga
Rör: ett gammalt råmärke i södra
egoskillnaden mot Förkärla socken, med
omkring 30 fots höjd och 20 i
diameter. — Assars Rör i rågången mellan
denna och Hjortsberga socken, samt det
höga röret i Listerby, å M 12
Rörbackens egor, hvarest enligt berättelse —
en viking vid namn Lijster, äfven Listrung
kallad, förmodas vara begrafven — och
efter hvilken både byn och socknen
blifvit uppkallade. Denne viking berättas
haft en dotter vid namn Yxna, som
innehaft Yxnarum, samt en son, kallad
Folke, efter hvilken sednare, namnet på
annexet förmodas uppkommit. Uti
Styrsvik, den sydligaste udden af socknen,
som kallas Lindö, fordom kringfluten,
efter hvad lokalen ännu bär vittne,
finnes i foten af ett skrofligt berg en
cirkelrund, alldeles slät uthålkning, en s. k.
jättegryta om 18 tums djup och 16 tum
i diameter. Ett stycke nordvest
derifrån, på en vid hafvet sluttande hall
ses märken efter en s. k. lindorm, dels
utsträckt, dels i bågform. Traditionen
berättar, att 2:ne lindormar fordomdags
anländt med ett skepp, och den ena af
dem tagit sin vistelseort här, men den
andre på Lindholmen vid Carlskrona,
och skulle derigenom bägge dessa
ställen erhållit sina benämningar. Vare
härmed huru som helst, så finnes äfven på
senare stället fragmentet af en större
sten, hvaruti i spiralform märket af
liksom en större orms omlindning finnes
intryckt. Jätte- eller bautastenar finnas
på Listerby åsar, samt flera
stensättningar derinvid. De märkligaste äro Rune
Hallar eller Gatte stenar, som utgöra
råmärke mellan Listerby, Björketorp och
Leråkra byar. Dessa stenar äro icke 4
som Sjöborgs historia öfver Blekinge
omförmäler, utan 3:ne, hvaribland den
mellersta bär märken efter runskrift, som
genom petrificerad mossa blifvit oläslig.
För öfrigt finnas på den förut omnämda
Backåsen flera bautastenar uppresta både
söder och norr om det på säteriet
Johannishus’ egor utmärkta domaresätet.
Vid anställd odling på
kronolänsmans-bostället Kärragårdens egor, nära intill
Listerby åsar, påträffades för 12 år
sedan uti ett stenröse några förrostade
lemningar af en jernkask och svärd,
hvaraf man kan sluta, att dessa
minnesstenar blifvit uppresta för att utmärka
stället, der forna tiders kämpar stridt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
