Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ljushult.
Ljusnan. 491
fakturverket, allts. tax. till 68,700 rdr;
tillverkningen sistn. år var 1,345 fflr. 20
U af köpt ämnesjern. På hemmanets
äng, nära sjön Glan, märkas trenne s. k.
jättegrytor samt grifthögar.
Ljushult. Annex-socken till Sexdräga
pastorat, är belägen uti Kinds härad af
Elfsborgs län, 1% mil s. s. o. från
Borås — vid 460 fots höjd öfver hafvet —
och omgifves i öster af Hillared, i söder
af Sexdräga, i vester af Kinnaromma, i
norr af Toarp socken. Arealen är 11,270
tunnl., af hvilka 763 äro insjöar.
Marken är bergaktig. Jordmånen består af
moblandad svartmylla; ingen lera finnes.
Skogen, bestående af furu och gran,
uppfyller nödtorftiga behofvet. Socknen,
som år 1805 beboddes af 646 och 1860
af 1,126 personer, består af 715/16 mant.
skatte, 1% mant. krono, 57/g mant. frälse
och taxerades 1860 till 66,170 rdr rmt.
Kyrkan, belägen 1Jl0 mil från
moderkyrkan, afbrann först genom mordbrand
år 1656, är nu af trä och skall vara
byggd före år 1665.
Gårdar och byar: Arnäsholm, 3/g mant.
säteri, tax. till 3,750 rdr, eges jemte 1/JL
Lindbo-gärde af J. Håkansson, se för öfrigt artikeln
Arnäsholm. — V2 Klerhult med qvarn och såg,
tax. till 3,840 rdr. — V4 Gränd,
militiæhem-man. — Vg Ljushult stom, annex till
pastorsbostället i Sexdräga. — Vj Backa, tax. till
1,500 rdr, är komministersboställe. Öfriga
hemman äro: Bråten, Dröspult, Glofsered, Gastås,
St. Hökhult, Båholmen, Ruderne, Sibbarp,
Säfs-hult, Lönåsen, Apelryd, Berg, Björryd, Enekulla,
Fjösteryd, Grän, Halla, Krogstorp, Lanbogjerde,
Rossered, Sjögabo. I Backa by är gästgifveri.
— Adress: Svenljunga.
Ljusnan. En af Norrlands största
elfvar, har sin upprinnelse på Herjedalens
fjellar under 62 gr. 42 min. polhöjd,
genomflyter Herjedalen och Helsingland
samt har en längd af omkring 37 mil
och ett flodområde af 230 qvadratmil.
Den mellersta och förnämsta af dess tre
källfloder upprinner ur det på 2,674
p.fots höjd öfver hafvet belägna
Ljusne-kärnet eller Ljusnesjön, strax öster om
det lilla fjället Haftonstöten (på
hvilket 151:sta riksröset vid
rågångsdelningen mellan Sverige och Norge blef
uppsatt), sydvest om det 2,926 fot höga
fjället Skarstöten och nära Hyldsjön,
hvars vatten flyter in i Norge;
upptager flera smärre sjöar och vattendrag,
flyter genom Ljusnedalen förbi
Ljusnedals bruk (1,942 svenska fot öfver haf-
vet), får litet nedanföre detsamma
tillflöde ur Funnesdalssjön, utfaller
nedanom Tennäs kyrka, nära byn Wallmåsen,
i sjön Låssen, förenar sig här med den
södra källgrenen, Tennäselfven, som har
sin upprinnelse öster om Rutefjäll, ej
långt norr om den plats, der vägen ifrån
Norge går öfver gränsen, och hvilken
elf i sig upptager sjöarna Malmagen
(nära Fjällbolagssjön, 2,901 pariserfot
öfver hafvet, med utlopp åt Norge),
Svansjön, Tennsjön, Östra sjön, och genom
Myskel-åarne och Fröstå en mängd
andra vattendrag från gränstrakten mot
Idre i Dalarne. Den antager nu
namnet Ljusnan, upptager sjöarna Artans och
Ullstens vatten och förenar sig ej långt
vester om Långåskans med norra
elfgre-nen, Mittå-elfven, som äfven upprinner
vid fjällryggen ur Mittå-sjön i Storsjö
kapellförsamling, söder om Helagsfjällen
och helt nära Neasjön, som medelst
Nea-elfven genom passet Ekorrdörren
afbör-dar sitt vatten åt Norge. Mittåelfven
upptager vidare vatten ifrån kringliggande
fjällar, såsom Mjittå-klapparne, Axhögarne,
Skarsfjällen, Ahnfjället, Messlingesjön,
Grundsjöarne m. fl. Vid Långå skans
har den förenade elfven under sin väg
från fjällen, 5 mil, sänkt sig nära 1,300
fot; dess höjd öfver hafvet är här 1,383
p.fot (enligt Forsell) och vid Långå by
1,340 p.fot (enligt Hisinger), eller 1,465
sv. fot (enl. Westrell). Under sitt lopp
ifrån Långå till Kålsäter vid
Helsinglands gräns genom Hede, Wemdalens,
Linsälls, Svegs och Elfros socknar,
emottager den bland andra Serfån, Lunaelf,
den betydliga Wemån, Solnån och
Tvär-elfven från norr, och från söder Qvarnån,
Ràncla elf från Råndalen, Lina elf, Lofsån,
Herjeån m. fl. A id Kolsätter inträder
den i Ytter Högdals socken af
Helsingland, flyter derifrån vidare genom Färila,
Jerfsö, Undersvik, Arbrå och Bollnäs
socknar. Dess förnämsta tillflöde är
Wox-nari, som kommer ifrån norska
gränsfjällen och erhåller sin största vattenmassa
ifrån Siksjön i Svegs socken samt flyter
sedan längs gränsen af Orsa och Färila
socknar in i Ofvanåker, Alfta och
Bollnäs. Härifrån går den väldiga elfven
genom Hanebo, Segerstad och Söderala
och utfaller vid Ljusne masugn, ej långt
J från Söderhamn, i hafvet. Vid Ljusne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
