Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
510
Loista.
Loka.
ning, träffas mellan kyrkan och Råby
uti denna bys åkergärde. Troligtvis ha
ännu flera funnits, men nu mer blifvit
förstörda. Vid eller norrom Gribby
tomter (en utbyggd del af Råby),
finnas jemväl några bautastenar, hvaraf
en är särdeles hög. Dylika stenar
finnas ock på prestgårdens mark.
Lemningar efter en förment vikingaborg
finnas på Lilla Borrholmsberget vid sjön
Falken å Hållsta egor, der en längre
mur anträffas, som efter gammalt kallas
Borgholms fästning, eller endast
fästningen. En sägen förmäler, att på nämnda
berg skall en större jernring, fastsittande
i berget, hafva blifvit anträffad under
olika tider af flera personer.
Beloppet af stats- och komuuala afgifter
uppgick 1850 till 9,645 rdr rmt, deraf ordinarie
räntan till cirka 3,600 rdr, bevillning cirka 840
rdr, kostnad för rustning och rotering cirka
720 rdr, klerecistatens underhåll cirka 1,720,
fattigförsörjning c:a 690 rdr, skjuts 250 rdr,
väghållning 650 rdr, diverse afgifter och
allmänna besvär 550 rdr; kronotionden utgår med
35 t:r 253/s kappar, hälften råg och hälften
korn. — Gårdar och byar:
areal. åker. onera.
Christineholms säteri 2A,
D:o sk.rusth. 1, [ 3,340, 136, 560.
D:o skatte ;
Hållsta 4f, 1,280, 127, 1,150.
Hammarby frälse 1, 259, 40, 166.
Prestgården ekkles. 575, 54, 170.
Nyby kommn. -Jr, — 11, 27.
Himmine frälse 3|, 379, 95, 900.
Undra d:o 4, 570, 162, 1,020.
Loskälfva skatte 3^, 303, 105, 930.
3V2 Söderby, 3 Vo Kragsta, 13/4 Råby, 2
Nyc-kelby i 4 delar, tax. till 19,320 rdr, 2 Skjulsta,
Klockarebordet, en lägenhet. Minsta
bruknings-delen är V5 mant., tax. till 1,160 rdr rmt.
Enligt konungens befallningsh. resol, den 30
Oct. 1858 är för Christineholm JYs 1—5 om 4
mant. faststäldt, att återbetalning af lånet för
sjön Erkens sänkning skall utgå med 79 rdr
88 öre från åren 1861 till och med 1874 samt
från 1875 med 41 rdr 92 öre. — Adress:
Norrtelje.
Loista, se Löjstad.
Loka. Helsobrunn, belägen å
bergsmanshemmanen Landshöjdens och
West-götetorps egor i Grythytte socken, på
sjelfva gränsen mellan Westmanland och
Wärmland, der Kroppa socken, uti det
sistnämnda landskapet, på 1/i mil stöter
intill vestra delen af Grythytte socken,
Örebro län och landskapet Westmanland,
på en något sänk äng mellan tvänne
tunnl. tunnl. rdr.
sjöar, Norra och Södra Lokarne, af hvilka
källan fått sitt namn. Afståndet härifrån
till Grythytte sockenkyrka är V4 mil,
till Örebro 9l/s eller 8V4, till Nora 51/.»
till Linde 10l/8, till Stockholm 271/»,
till Göteborg 32V8 och till Westerås 16
mil. Belägenheten är något Ödslig, uti
en kärraktig skogstrakt, och stället
domineras af tvänne stora höjder, likvisst
saknas icke en yppig och behaglig
natur. Klimatet är, såsom i allmänhet uti
bergslagen, kallt. Loka är en af rikets
äldsta och mest besökta helsobrunnar,
har förmodligen förr varit en offerkälla,
men kom först 1720 uti ett allmännare
och rättare bruk, sedan en brukspatron
Lönnbergs 17:årige son, hvilken var lam
och vid denna tid fördes till Loka,
blifvit genom badning och brunnsdrickning
fullkomligen återställd till helsan. Ar
1725 befallte kon. Fredrik I archiatern
von Bromell att resa hit och undersöka
vattnet, hvarefter han utnämndes till
brunnsmedikus, och genom
landshöfdingen baron Conrad Ribbings försorg blefvo
genast flera goda anstalter vidtagna till
ställets iståndsättande, såsom sjövattnets
bortledning från källan m. m.
Brunnshus och åtskilliga byggnader på de
hög-ländare ställena kring brunnen blefvo
snart derefter uppförda, och »Loka
in-gärdning» förklarades för kronoegendom.
Stället har för mindre kriminella mål
sin egen jurisdiktion (forum
privilegia-tum) samt förvaltas af kongl,
riksmar-skalks-embetet. I slutet af förra och
början af detta århundrade uppdrogs åt
h. exc. riksrådet grefve F. Ridderstolpe
detta öfverinseende, och år 1821 åt
h. exc. m. m. frih. Carl Bonde, som
afled i Oktober 1840.
Brunnsintendenten och predikanten tillsättas af
konungen. Stället prydes af trenne monumenter
af huggen och slipad sten med
inskriptioner, hvilka förvara minnet af några
för stället märkvärdiga personer och
händelser. Det första är upprest af
drottning Lovisa Ulrika till minne af
archiatern A. Rosén von Rosenstein, som skötte
konung Adolf Fredrik under dess
vistande här åren 1761, 1762 med den
påföljd, att konungen återvann helsan.
Det andra är uppfördt år 1786 till
minne af grefvinnan Stina Oxenstjerna, född
Mörner. Den tredje stenen restes år
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
