Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lokehall.
Lomiua. 511
1807 till minne af generalmajoren m. m.
C. G. Wennerstedt. Loka är isynnerhet
besökt för dess förträffliga gyttja. Enligt
den kemiska undersökningen af
densamma, som doktor Berlin anställde år
1840, innehålla 100 delar af den torra
gyttjan: extraetivämne 1,125, svafvelsyrad
kalk 0,25o, svafvelsyradt jern 0,125,
kol-haltigt extraetivämne 35,050, jernoxid
4,300, lim 1,875, kolsyrad talk 0,r>oo,
kiselsyra 55,800, spår af kolsyrad kalk,
förlust 0,975. Gyttjan, som utmärker sig
för mycken finhet och ringa grad af
inblandning utaf heterogena ämnen,
såsom sand och sönderdelade ämnen,
upptages från det intill brunnshuset
närbelägna kärret medelst en jernbo.rr på
10 à 12 alnars djup. Helsokällorna äro
två, af hvilka blott den ena, Nyhrunn,
begagnas, och hvars vatten är
jernhal-tigt. Källan, hvar ur dricksvattnet
hemtas, innehåller, enligt Berzelius, det
renaste källvatten, som hittils är bekant.
Flera nya anläggningar äro gjorda på
de sednare åren. Bland byggnader må
nämnas den ovanligt stora och rymliga
brunnssalongen, hvilken rymmer närmare
600 personer; en ny lazarettsbyggnad
med 64 sängplatser, uppförd år 1860.
Brunnsgästernas antal har uppgått på
sednare åren till 250 i medeltal, hvaraf
nära hälften varit medellösa. Närbelägna
vackrare egendomar, hvartill
promenader vanligen göras af dem, som besöka
detta ställe, äro Hellefors och Elfstorps
jernbruk.
Lokehall. Dyrhus, se Hångsdahla
socken.
Lokrume. Annex-socken till Fohle
pastorat, är belägen på Gotland uti Wisby
läns Norra härad och Bro ting, 1V2
mil o. n. o. från Wisby, vid 150 fots
v ’
höjd öfver hafvet, samt omfattar en areal
af 6,037 tunnl., af hvilka 1,504 äro
insjöar. Socknen, som är 1805
beboddes af 300 och 1860 af 412 personer,
består af 13’/4 mant. skatte, taxerade,
jemte 3 lägenheter (380 rdr), till 84,250
rdr, 3/g krono, annexhemman, hvars värde
upptages i tax.längden under
prestgår-dens. I bevillning erlades sistn. år 90
rdr 50 öre. Kyrkan, belägen 2/5 mil
från moderkyrkan, är byggd af huggen
kalksten år 1260.
Gårdar och hemman: 5/8 maut. L:a Mörby,
tax. till 15,000 rdr, tillhör Myrodlingsbolaget.
7/8 Stora Mörby, häraf ee;es 7/16 mant., tax.
till 10,000 rdr, af konsul Eneqvist. Dessa äro
socknens största possessioner. Minsta
bruknings-delen är i/iG Ahner, tax. till .290 rdr. öfriga
hemmanens namn äro: Stora och Lilla Haltarfve,
Björnungs, Kroks, Nyplings, Hammars, Gunnar fve,
Stenby, Laucks, Gransne, Suderbys, Tomasse. —
Adress: Wisby.
Lomma. Annex-socken till Fjelie
præbende pastorat, är belägen till större
delen i Bara härad af Malmöhus län —
vid 25 fots höjd öfver hafvet — och
omfattar en areal af 1,226 tunnl., hvaraf
410 tunnl. fast land och 23 tunnl.
vatten inom Torna härad (hela arealen
uppgifves af Forsell till 3,217 tunnland).
Marken är af olika beskaffenhet, mer och
mindre bördig, men nästan öfver allt
jemn. Jordmånens beskaffenhet
uppgifves nedan i sammanhang med byarna.
Socknen, som år 1805 beboddes af 654
och 1860 af 1,129 personer, består af
77/16 mant. skatte, H7/io krono
(häraf höra l13/i6 mant. med cirka 180
inb. i civilt afseende till Fjelie socken
af Torna härad); taxeringsvärdet 1860
var 183,060 rdr rmt. Folkets lynne är
redbart, arbetsamt och godmodigt,
kanhända något raskare och bestämdare,
såsom alltid hos kustboer. Under den
tid, då Skåne lydde under. Danmark,
kallades socknen Lummæ, i slutet på
1600-talet Lommå, ännu af allmogen
Lomme, och har från äldsta tider varit
moderförsamling till Fledie. Kyrkan,
belägen något öfver 3/4 mil v. s. v.
från Lund och 1 mil från Malmö, är
byggd i rundbågsstil, med ett
tvåqvadra-tiskt skepp och ett enqvadratiskt chor,
samt halfrundt utsprång. Ett torn
höjer sig i vester, hvilket röjer
spetsbågsstil. Skeppets och chorets takhvalf äro
i öfvergångsstil. Kyrkan, såväl som
tornet och nedersta delen af vapenhuset,
befinnas byggda af huggen sand- och
kritsten, men sakristian och öfre delen
af vapenhuset äro af tegelsten. Hon
är belägen några famnar från
Wärpinge-ån, nära dennas utlopp i hafvet. Denna
å skall, enligt en i orten allmän sägen,
varit segelbar ända upp till Lund. 1
stark nordveststorm höjes ännu vattnet
i ån till det V4 mil från staden belägna
herresätet Würpinge (nu mer Trolleberg).
Namnet Wärpinge skall ock vara
härledt från ordet varpa, emedan man der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
