Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518 Iiiiilgnii.
rdr 41 sk. 4 rst. kronovärdi. Hemmanet
är fritt för kronotionde. Ängen är
tillräcklig, mulbetet godt; något fiske finnes,
samt skog till husbehof. På 1820-talet
fanns prydlig mangårdsbyggnad af trä,
stor och vacker trädgård. Ilär var 1760
ett lädergarfveri, privilegieradt 1720.
LudgOü, Ludgo. Patronelt pastorat
af 2:dra klassen, hörande till Nyköpings
Östra kontrakt af Strengnäs stift,
utgöres af Ludgou, modersocken, och Spelvik,
annex, samt innefattar 487/g mantal.
Folkmängden uppgick 1860 till 1,489
personer. — Ludgo och Spelviks
socknar, sedan 1847 förenade, upptaga 0,919
qvadratmil land (efter Hahrs Stat. Tab.)
0,758 (efter Tham) 0,120 vatten, kring
Svärtaåns nordliga, och Båfvens
sydostliga tillflöden. Spelvik utgör en
mestadels jemn och enformig bygd, utan inre
vattendrag, och med lerhaltig jord, till
stor del upptagen till åker och äng.
Af Ludgo är sydligaste delen dels en
jemn, dels en bergkullig bygd omkring
Eknarens utlopp till Ludgosjön, och vid
båda sjöarne sjelfva. Men längre inuti
landet vidtaga mera höga och
berglän-diga skogsmarker, som ock fortgå mot
norr, kring de till Långviken utfallande
Endviks och Måssjöarne, och på
landtungan mellan Båfvens vikar, samt mot
gränsen af Björnlunda. I allmänhet
omvexla större och mindre slätter,
upptagna till åker och äng, med bergkullar
eller vidsträcktare utmärker, trånga
dalgångar eller större kärr, små gölar och
öppnare vattenytor. Rådande jordmånen
är i söder bättre, i norr sämre lera, eller
mossjord. Ludgou som år 1805
beboddes af 1,016 och 1860 af 1,188
personer, består af 63/4 mant. skatte, 3
krono, 247/g mant. frälse, och taxerades
1861 till 219,090 rdr rmt. Ordinarie
räntan är 151 rdr 33 sk. 6 rst kr.värdi.
Enligt 1825 års jordebok finnas 1
ålfiske, 5 utjordar, 3 qvarnar och 136
torp. Näringar äro åkerbruk, ängs- och
skogsbruk, fiske m. m. Hemmantalet
och gårdarne i Spelviks socken
uppgifvas under den artikeln. — Luthguthavi
cwn annexa in prepos. Nicopensi
förekommer omkring 1314 och oftare, hette
under medeltiden Ludgavi; Spieldavilc
särskild 1431; båda synas alltjemt ha
utgjort ett pastorat, hvartill nu patronat-
Ludgou.
rätten tillkommer skiftesvis Malma och
Ludgonäs säteris egare. En kyrkoherde
nämnes på 1300-talet, kaplaner från
1626. Spelviks kyrka är ödelagd, och
socknarne begagna från 1847 ge
mensamt Ludgo kyrka, som är af
gråsten, ombyggd från 1673 till 1678
genom fru Anna Maria Drakenhjelms
försorg, och har ett grafchor för denna
och Silfverstjernska slägten med
minnesvårdar öfver hofrådet Johan S., och
några af slägten Durell; den
förstnämndes anseende var så stort, att hans lik
på kongl, befallning till Amiral
itets-kol-legium blef på ett kronofartyg fördt
ifrån Halland till Stockholm, hvarefter
; det flyttades hit, der det, jemte hans
frus, är begrafvet i kopparkistor. Af
fornlemningar omtalas grafhögar och
stensättningar vid Malma, lemningar efter
en byggnad derstädes, enligt sägen en
hednisk helgedom; ruiner efter borgar
på flera höjder; en vacker och oskadad
skeppshög har nyligen blifvit funnen af
R. Dybeck uti Spelvik, der på flera
ställen finnas runstenar, äfvenledes vid
Lud-gou kyrka och prestgård, samt vid Aspa,
der ock en tingshög finnes; en dom är
är utfärdad in Aspulot, communi placita
provinciæ Rontunurn. Folkskolan, stiftad
1833 genom en donation af brukspatron
Groen, förtjenar att för en dess lärare
som verkat der, ifrån skolans början till
1858, närmare omnämnas, såsom ett
exempel hvad en sjelfuppoffrande kärlek
och ett tålamod som öfvervinner allt
förmår uträtta, äfven när den är inskränkt
j till så ringa yttre medel, som en
ambulatorisk eller flyttbar folkskola, hvars
lärare erhåller endast 2 à 300 rdr om
året i lön — ingen bostad, ingen kost.
Det oaktadt har denna skolas lärare, hvars
namn är Walker, kunnat årligen afsätta något,
så att det sammanlagda beloppet jemte ett litet
arf uppgått till 1,500 rdr rmt, hvarför han
inköpt och till skolan skänkt den gårdsdel (Vg
j mant.) med dertill hörande hus och åbyggnader,
hvars manbyggnad var förut mot hyra upplåten
till skolan; utom denna donation har han
hopsparat en lika stor summa, som
ofvannämnda,
och bestämt den till inköp af andra hälften af
samma gård, utom det att han anslagit 200 rdr
till ett nytt orgelverk för sockenkyrkan. Vid
ett besök i skolan 1854, kunde man då i yttre
måtto ej finna annat än samma fattigdom,
! samma trångmål som i våra andra folkskolor.
Methoden var den vanliga, Lancasters.
Vexel-| undervisnings-sällskapets tabeller, en karta och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
