Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lutlgou.
Luggude.
519
en räknetafla på väggarne. Intet yttre tecken
till att skolan eller läraren var »före sin tid.»
Allt såg helt vanligt ut. Men nu skulle barnen
låta höra sig, då förmärktes skilnaden i
methoden ... hvad lärarens oemotståndliga kärlek, nit,
ordningssinne, tålamod uträttat; här fick man
ej väuta på barnens svar, som med leende blick
hastigt besvarade frågorna. Ordningen i skolan
kunde tjena till föredöme för alla skolor.
Böcker, inköpta vid skolans öppnande, funnos, efter
dagligt begagnande i 25 år, ännu i brukbart
skick. Sjelfva griffelstumparne voro föremål
för den strängaste omvårdnad m. m., samma
noggrannhet i allt. Anteckningsböckerna voro
förda med den yttersta punktlighet. Denna
folkskolelärare framstår såsom en mönsterbild.
Den stränga sparsamheten mot sig sjelf tillämpad
på hvarje det minsta föremål äfven inom skolan,
— den stränga ordningen, iakttagen i egna
lefnadsvanor och dagligen ingifven barnen, — den
allvarligt glada laglydnaden, ådagalagd i en
vandel, som icke tillåtit den åldrige läraren (född
1786) ens försumma en enda offentlig predikan,
hurudan väderleken än måtte vara, och som han
9Ökt ingjuta hos barnen såsom deras första
medborgerliga pligt, och under allt detta, fromheten,
ödmjukheten, mildheten, förnöjsamheten, glädjen
i allvaret, allvaret i glädjen. Fråga någon bland
det under hans tid uppväxta slägtet i hela
socknen — fråga någon bland dessa, som möjligen
rönt hårda ord af den gamle läraren för någon
olat, något fel, fråga någon af de föräldrar, som
han möjligen tillrättavisat för bristande tukt och
vård om deras barn — ty den milde saktmodige
läraren kunde äfven vara sträug — och man
skall erhålla samma svar: Gud välsigne den
gode och fromme Walker för allt hvad han oss
lärt så i ord som handling. Ära och
välsignelse öfver hvar och en, som så verkar rätt och
godt för sin tid och sin om äfven aldrig så
ringa krets. Deras gerningar följa dem efter. —
Fem större egendomar märkas: Aspa,
Sophie-lund, Öster Malma, Trollesund (förut Ludgonäs),
Ryssinge (se dessa artiklar); de upptaga 150,000
rdr af socknens tax.värde. Aspa, tax. till 12,000
rdr, eges af f. d. serganten O. W. von
Ehrenheim. — 1 Ryssinge, med såg, V4 Stene, egare
herr C. W. Kindstrand. — Under Sophielund
lyda: 1 Mallinge, 1 Starrfinne, 1/n Udden, V 2
Tyfvik med säg, egare löjtnant J. M. Arnqvist.
— Under Trollesund lyda: x/2 Karkulla, 1/2
Dahl, V4 Kryckeläng, t/i Stocktorp. — Under
Öster Malma, tax. till 16,620 rdr, lyda
säterierna: 1 Transätter och 1 Torpesta, med
underlydande V4 Böhlsätter, 1 /2 Fnånska, V4 Hult,
Vg Humledahl, V/g Penningby, V4 Råg
gärdsvik, V2 Sjögedahl, V4 Skinnartorp, 1 /g
Skogstorp, x j2 Tofvetorp, V4 Tor pestanäs, 3 Wester
Malma, 1 Wärlund, V4 Långbro, Torpesta qvarn,
Transätters tegelbruk (4,500 rdr), det hela tax.
till 66,430 rdr, — 1 mant. Edeby (se den art.),
tax. till 7,080 rdr, kapitensboställe. — f/2
Kårtorp, x/2 Stene, militiæhemman. — 1 mant.
Da-vik, kyrkoherdeboställe, urgammalt. — i/2 mant.
frälse Ön, har mestadels haft samma egare som
Aspa. Öfriga hemman äro: Bogslund, Juresta,
Löthen, Selberga, Ansund, Bysjön, Stockeltorp,
Sättra, Uggelkulla, Ödesbrunn. — Adress:
Nyköping.
Ludvigsberg. Två och 2/3 mantal
frälse uti Muskö kapell-socken af
Sotholms härad och Stockholms län, är
grundadt af A. L. Lewin på 1770-talet
på Skarpa egor och är fideikommiss inom
nämnda slägt (se Arbottna säteri).
Närvarande innehafvaren är kapiten O. L.
Lewin. Abyggnaden är af tegel, har
trädgård m. m. Egendomen utgöres
dessutom af 4n/24 mant. underlydande och
Wahlinge qvarn, alltsammans tax. till
53,830 rdr (hvaraf 20,250 rdr för
liufvudgården).
Ludvigsborg. Egendom uti
Fulltofta socken, Frosta härad och
Malmöhus län, utgöres af 1 ’/g mant. i byn
Röinge samt 3/ie mant. i byn Huggenäs,
med 2 qvarnar, och taxerades 1860 till
17,850 rdr. På 1760-talet har häraf %
mant. uts. frälse tillhört fru majorskan
Burghausen.
Ludvika, se Lodevika.
Luggude. Härad i Malmöhus län
af Skåne, kallas i konung Waldemars
jordebok för år 1231 Lyutligud eller
Lydgöthe härad och har detta såväl
som andra ställens namn varit föremål
för författares på mer eller mindre
tillförlitliga grunder stödda gissningar,
såsom Lydgöthe af lyda och således efter
ett under Göterna lydande folk, eller af
Lydz lyssna, de på vakt och utkik, dels
vid Rå, och dels vid Kullatrakten
liggande Göter, eller af ljod, sång,
skaldestycke och således efter de poetiske göter,
hvilka antagas varit de första som
antagit christna läran. Häradet, beläget långs
utmed sjöstranden, skjuter med en
ganska spetsig och bergig udde ut i
Kate-gatt, men vidgar sig betydligt ned åt
fasta landet och innehåller i längd
omkring 5 mil, i bredd 2. Arealen är
127,263 tunnl. fast land, hvaraf 68,301
beräknas vara odlad jord och 23,223
naturlig äng, sjöar upptagas i Hahrs
Stat. Tabeller till 0,on qvadratmil eller
255 tunnl. (Hos Forsell upptages hela
arealen till 141,057 tunnl.) Häradet
omfattar staden Helsingborg och 25 hela
samt delar af 6 socknar (se vidare tab.
öfver Malmöhus läns ekklesiastika,
administrativa och juridiska indelning), med
536^ mant., 82 qvarnar, 4
manufakturinrättningar och 718 skattl. lägenheter.
Medelvärdet af ett helt hemman taxerades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
