Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520
Lugnet
Lule-elf.
1860 till 9,196l/2 rdr, af ett
manufakturverk till 15,963 rdr, af en qvarn till
3,252 rdr rmt. Folkmängden, som på 50 år
ökats med 16,000 personer, uppgick 1860
till 38,132. Utom åkerbruket, som är
hufvudnäringen, idkas fisket här i större
skala än annorstädes i länet, längs utmed
hela kusten eller på trakten omkring
Helsingborg, i Kullen och kusten
derintill, hvilken rörelse i anseende till
strändernas fiskrikhet skall vara mycket
lönande. Jordmånen består för det mesta
af en ovanligt styf, hård och ofta
sid-ländt lera, hvilken i så väl stark torka,
som långvarigt våtväder gifver en slät
afkastning; men deremot i goda år full
ersättning åt brukaren. Skogarne äro
mycket medtagna, så att en stor del
ved afhemtas, på flera mils afstånd, från
Christianstads län. Häradets sparbank,
stiftad 1848, räknade år 1860: 1,245
delegare, samt hade vid nämnda års slut
en kapitalfond af 140,131 rdr rmt.
Märkligare orter i häradet utom staden
Helsingborg äro: Höganäs, säterierna
Bälteberga, Krapperup,
Kulla-Gunnarstorp, Rosendal, Rosenlund, Rögla,
Knuts-torp och Gidsholm, (hvarom, se dessa ord).
Lugnet. En liten egendom i Siklaö
socken af Stockholms län, Vi 2
utanför Danviks tull, är belägen på en
sluttning vid stranden af den vackra
Hammarbysjön, omgifven af kullar, trädflockar
och vatten, består af ett tvåvånings
boningshus med några tillhörande uthus,
en trädgård, anlagd på strandens
sluttning, samt något obetydligt åker och
äng. Denna boning är sedan hösten
år 1856 upptagen af en skola och ett
barnhem för gossar, vårdadt af P. F.
Hjerta, som sedan år 1854 egnat sig
åt denna sak.
Redan långt dessförinnan, hade hos honom
närts en önskan och plan, att kunna bilda en
ehristlig uppfostringsanstalt för gossar,
isynnerhet för sådana, som voro i brist af vård i goda
hem; och han hade så småningom till detta
ändamål samlat ett litet kapital af sina ringa
besparingar. Efter att förut hafva försökt sig
med s. k. trasskolor, der han samlade omkring
sig några af Stockholms fattigaste och mest
vanvårdade barn, för att meddela dem
bibel-undervisniug, och besökte dem i deras hem,
begynte han år 1854 sitt barnhem först i ett
enda litet rum med 2 gossar. Hans inrättning
har sedan mer och mer utvidgats, och barn
hafva blifvit intagna stundom för intet, stundom
för 20 à 60 rdr rmt om året: och genom Her- ;
rans välsignelse och den yttersta sparsamhet
har bröd ännu icke fattats, utan skolan
fortfarande blifvit af välvilliga personer understödd.
Flera barn hafva gått ut i åtskilliga handtverk,
såsom i bundtmakare-, skomakare- och
snickarelära, och hafva godt vitsord om sig. Såväl
flere värnlösa gossar, som äfven en vanartig äro
intagne, och för närvarande utgöres skolan af
24 barn, från 7 till 17 års ålder. För öfrigt
öfvades under året 1862 sadelmakeri, snickeri,
skomakeri, skrädderi och något korgarbete;
egentligt landtbruk gifver icke den lilla egendomen
tillfälle att öfva, men trädgårdsarbetet skötes
flitigt, och en af gossarne ger hopp att snart
deröfver kunna sättas till monitor. Då inga
tjenare begagnas, hafva gossarne godt tillfälle
att öfva sig i hvarjehanda förekommande
göromål, der de lära sig att blifva raska
handtlangare — t. ex. i den tillfälliga sjukskötseln,
hvilken ofta kommer i fråga i ett så talrikt
hem. Kort sagdt, detta lilla barnhem är ganska
tarfligt, bristfälligt, ofullständigt och enfaldigt
— men det gör ett godt, hoppfullt intryck, att
se den lilla skaran af de raska gossarne, med
lydiga hurtiga anleten samlas kring sin glada
fostermoder, som med tacksägelse utdelar till
dem det tarfliga brödet; att se huru den lilla
skolan drager sig fram med så ringa hjelpmedel
och med så villig egen ansträngning.
Lugnas, se Lognås.
Lule-elf. En bland rikets största
floder, upprinner vid norska fjellryggen,
och utgjuter sig, efter ett lopp från n. v.
till s. o. af 36 eller 39 mil, i Bottniska
viken vid Luleå stad. Dess flodområde
utgör ej mindre än 210 qvadratmil.
Den största grenen, Stora Lule-elf, har
sina källor på gränsen mellan Sverige
och Norge under 67 gr. 55 min.
polhöjd vid foten af fjellet Lettnavardo, ej
långt från Manfjords kapell i Norge.
Den erhåller största delen af sin
vattenmassa från flera sammanhängande stora,
trappvis öfver hvarandra liggande och
genom våldsamma forssar och vattenfall
förenade, sjöar, som tillsammans utgöra
omkring 16 mil, och med ett
gemensamt namn kallas Stora Luleå-vattnen,
eller på lappska Lulejaur. Ett bland
de märkvärdigaste fallen i denna elf och
i hela riket är fallet Adria Muorhi Koski
eller Stora fallet, der sjön Kaskajaur i
tre afsatser utför en tvärbrant bergvägg
störtar sig rakt ned i sjön Paijeplolijujaur.
Endast den öfversta afsatsen är 80 fot,
enligt år 1805 skedd mätning. Midtför
tredje afsatsen nedfaller en betydlig elf
Wietesjolä i fallet ifrån norr och korsar
den stora vattenstrålen. Fallet är tätt
inneslutet af nakna och branta fjellar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
