Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Luleä, Öfver-,
Luleå, Öfver-. 527
ofta uti de längst uppe vid elfven belägna
och kanske hvartannat år i vissa längre
från elfven och således på ännu större
höjd befintliga nybyggen. Här är den
korta sommaren ofta qväfvande het, mygg
och yrfä göra den ganska besvärlig och
för främlingen odräglig, hvarföre ock
vintern af mången är mer efterlängtad
än sommaren. Då jorden sofver i sin
vintersömn, är här fullt af lif och
rörelse. De många isbryggorna förkorta
för den resande afstånden och lätta
kommuniktionerna. Endast under
vintertiden finnas här banade vägar, som
hvimla af folk och transporter. Det
praktfullaste norrsken upplyser natten,
de af rimfrost öfverströdda träden,
belysta af solens eller månens sken, synas
såsom fullsatta med diamanter. Allt detta
gör vintern härlig, sinnet lätt och gladt,
fullt af mod och lefnadslust.
Helsotillståndet är i allmänhet ganska godt; men
det sätt, hvarpå de tyngsta bördor här
bäras, torde mycket bidraga till de ej
sällan förekommande bröstsjukdomarna.
På Mesen, 2:ne stycken 2 fot långa, 4
tum breda, på V2 fots afstånd från
hvarandra med 2 à 3 tvärslåar
sammanhållna träskifvor, fastknytes det, som
skall bäras, hvarefter den med i
densamma fästa smala bärremmar eller
snören fastsurras öfver bröstet. Då
allmogen, alldenstund sommartiden här inga
körvägar finnas, ganska ofta är
nödsakad att bära tunga bördor, så är intet
tvifvel, det ju detta sätt att göra ett
lastdjurs tjenst ganska ofta ger anledning
till lungsot. — Efter mantalslängden,
för år 1831, då denna socken skiljdes
från Neder-Luleå, uppgifves folkmängden
för båda socknarna gemensamt till 9,181
personer, hvaraf då räknades till denna
cirka 3,470; år 1855 utgjorde
folkmängden, enligt femårs ber., 5,055 och 1862
d. 1 Juli 6,000 personer. För år 1855
uppgifves personernas antal inom särskilda
stånd eller yrken till 16 af
presteståndet, 82 af ståndspersoner och borgare
på landet, 2,947 af bondeståndet, 258
soldater, 1,752 handtverkare, tjenare,
backstugusittare och inhyseshjon. Dessa
5,055 personer bildade 863 hushåll,
hvaraf 87 ansågs förmögna, 549 bergade,
207 hade af egna medel och eget arbete
blott en del af sitt uppehälle, och
20 voro i saknad af egna tillgångar
och försörjdes genom allmän och
enskild välgörenhet. Enligt
häradsskrifva-rens uppgifter utgjorde folkmängden s. år
blott 4,649.
Allmogens kropps- och
själsegenskaper, plägseder och bruk öfverensstämma
i allmänhet med länets öfriga befolknings.
Folket är dock här icke fullt så
storväxt som i Neder-Luleå. Orsaken
härtill sökes uti dess i barnaåren alltför
ansträngande och ofta, särdeles under
bergningstiden och vid nedflottningen af
skogseffekter, med nattvak förknippade
mödor och arbeten. Deremot äro denna
sockens inbyggare fullt jemngoda med
Norrbottens öfriga socknars uti de
egenskaper, hvilka i allmänhet äro
egendomliga för bergstraktens barn, nämligen
uti arbetsamhet, ihärdighet, fyndighet,
liflighet och gästfrihet. Detta tål dock
ett undantag i anseende till
arbetsamheten, hvilken bland den qvinliga
befolkningen nu, sedan mest fabriksarbeten
bagagnas till kläder, ej är så stor som
förr. Här, så väl som i andra socknar
inom länet, kan den forna tarfligheten
i lefnadssätt och klädedrägt nu mer ej
återfinnas, utan hafva öfverflöd och lyx
på sednaste åren betydligt tilltagit. Till
förklaring öfver huru allmogens
ekono-miska välstånd kan tåla de depenser,
som äro förenade med lyxen i kläder
och lefnadssätt, då den oftare, såsom
längre fram närmare skall anföras, af
åkerbruket och ladugårdsskötsel ej ens
kan påräkna en afkastning, tillräcklig
för eget behof, än mindre någon till
af-salu, må nämnas, att mången bonde och
nybyggare på de sista 15 à 20 åren
genom afyttring utaf skogsprodukter
haft vida större inkomster än länets
| flesta tjenstemän, eller 1,000, ja, ända
till 2,000 rdr rmt årligen. Med
undantag af åbyggnaderna på de s. k.
Gelli-vareverkens egendomar, hvilka till största
delen åtminstone 1855 varit högst
eländiga, uppenbarar sig uti byggnadssättet
fullt ut lika mycken lyx som i
Neder-Luleå socken. Hvarje gård har 2:ne
boningshus, ett för vintern och ett för
sommaren. Vanligtvis äro de uppförda
utan öfvervåning. I det förra, som be
står af förstuga, jemte 4 à 5 rum samt
ett mycket stort kök, eldas och bebos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
