Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
528 Luleå; Öfver-.
Luleå, Öfver-.
dock sällan mer än köket och ett
derintill beläget rum. I sommarboningen
finnes blott förstuga och ett stort rum
med bakugn och spisel. Denna
byggnad utgör ena flygeln till
vinterboniri-gen, den andra utgöres af
ladugårds-och stallbyggnaden. Fähuset är försedt
ined spisel, hvaruti är inmurad en stor
gryta, i hvilken kokas åt kreaturen.
Tröskladan (logen), der tröskningen
verkställes med tröskvagn och häst, är
antingen en åttkantig eller ock en 120
à 140 fot lång, 20 à 24 fot bred
byggnad, hvilken under sommaren äfven
användes till sofrum. I vinterboningen
äro fönstren stora, oftast mer än
tillräckligt många och rummen följaktligen
mycket ljusa. Dessa äro ej sällan
tapetserade och försedda med ganska snygga
möbler, uti hvilkas anordning dock föga
smak röjes. Alla husen äro täckta med
näfver och takved. Dessa tak äro
kostsamma, skogsförstörande och ej vackra.
Till stort melin för jordbruket stå uti de
större byarne åbyggnaderna på flera
hemman tätt med hvarandra sammanpackade,
och har i allmänhet vid uppförandet af
de dyrbara boningshusen
proportionsläran blifvit ganska mycket förbisedd. —
Tjenstehjonens löner utgå i penningar
och klädespersedlar, till en dräng med
150 rdr, eller med kost, som här på
orten och i dessa tider kan ej
beräknas till mindre än 40 öre pr dag, med
ett sammanräknadt värde af 300 rdr.
Till en piga betalas 30 à 45 rdr, eller
med kost cirka 175 rdr.
Dagsverken betalas mycket olika på olika
trakter. I öfra delen af socknen är under
slåttertiden priset å ett karldagsverke
2 à 2V2 rdr och på ett qvinsdagsverke
1 rdr rmt.
Någon bergshandtering drifves icke;
man har väl på åtskilliga ställen
upptäckt jernmalm; men i anseende till
Gellivare grufvors rikhaltiga och outtömliga
förråder, hafva de andra ej ansetts lönande.
Den enda grufvan, Grufveberget i Säfvast,
hvilken blifvit arbetad, är nu mer
öfvergifven. Ä Masugn uppfördes vid
Ede-forss i slutet af förra århundradet utaf
Gellivare verkens dåvarande egare, friherre
S. G. Hermelin. Stora hopar af till
kolning upphuggen, nu förruttnad ved ligga
öfver allt häromkring, och masugnen qvar»
står obegagnad såsom ett monument
öfver sin driftige anläggare, vittnande
om hans verksamma och patriotiska själ,
ehuru här väl ej blef någon blåsning
företagen och till och med det 4 mil
nedanför anlagda Svartå bruk raseradt,
utan malmen forslas nu med stor
kostnad från Edefors 11 mils väg till
Se-lets bruk i Neder-Luleå socken. Att
likväl vid Edefors, der vida större
skogstillgång finnes, malmen skulle med
mindre kostnad beredas till tackjern, och
att transportkostnaden för den förädlade
varan blefve vida mindre än för
malmen, lärer vara obestridligt. Ilär,
såsom i allmänhet uti nordligaste Sverige,
såddes för ej långt tillbaka nästan
endast korn. Man har väl nu börjat inse
nyttan utaf omvexling med sädesslagen
och jordens trädning, hvarföre,
synnerligast i mer befolkade och odlade trakter,
visserligen ännu sås mest korn, men ock
något hafra, äfvensom råg på trädesjord.
Jordfrukter, förnämligast potates, odlas
ock mer än fordom. Dock har
jordbruket på sednare tider, af orsak, att
arbetskrafterna till öfverdrift blifvit
använda på binäringar, gjort föga
märkbara framsteg. Lin och hampa odlas
ej; ärter mogna ej. Såningstiden för
vårsäd och jordfrukter inträffar merändels
under första veckan i Juni. Rågen sås
vanligtvis i början af Augusti. I medio
af denna månad infaller ock
skördetiden ; såledeso mognar kornet pä 9, högst
10 veckor. Åkern upptager 2,933 tunnl.,
ängar och hagmarker 26,259 tunnl. Af
skogens produkter (bjelkar, sparrar,
plankor, bräder och tjära) har socknen
hittills egt sin största inkomstkälla, den
dock slöseri och misshushållning hota
att snart uttömma. Mer än allt annat
hafva likvisst de svåra skogseldar, hvilka
i senare åren härjat Norrbottens skogar,
bidragit till dessas förstöring. På ömse
sidor och närmast Lule-elf har fordom
funnits en ganska vacker barrskog, men
är nu denna snart sagdt tillintetgjord. I
den mån skiftesförrättningarne hinna
afslutas, bör man vänta, att vid stegrade
värden på skogseffekter den enskilda
omtanken skall äfven här framkalla
bemödanden för nu saknad skogsvård. Af
kronoskogar återstå här ännu
odisponerade 118,562 tunnland. På de högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
