Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
540
LUIKI.
Lund.
omskakning starkt vätesvaflad; dess smak
är icke stark och derföre ganska
lätt-drucket. Fastän vattnet ej är
märkvärdigt genom sin jernhalt, så innehåller
det likväl en sådan qvantitet salter, att
dess medicinska verkan öfvergår månget
annat helsovatten. I detta vatten är
äfven lithion, en beståndsdel, som ej förut
är funnen i något svenskt helsovatten
och blott i ganska få utländska. Vattnet,
som är kemiskt analyseradt senast år
1859, har visat sig såsom ett alltid —
och ofta i underbar grad —
välgörande läkemedel emot alla lidanden i
digestions-organerna, rheumatiska
sjukdomar, skrofulösa och kachektiska
sjuk-domsformer, maskplågor,
hemorrhojdal-samt andra stockningar i underlifvets
kärl, svagheter hos nerfsystemet o. s. v.
Omkring 8 alnar från helsokällan, från
IV2 abis högre botten än denna,
uppspringer en källa af det klaraste och
friskaste källvatten, öfver allt i orten
bekant för sin ovanliga godhet och renhet.
Dessa källor äro skiljda genom en snedt
mellan dem gående klippvägg. Den
sednare källans åder, vanligen kallad
sötkällan, ger ifrån sig med aldrig
minskad fart en vattenmassa af något mer
än 100 kannor i minuten. På mer och
mindre afstånd från dessa källor finnas
åtskilliga andra källor af mindre
rikhaltighet och intresse, af hvilka tvänne
four-nera de två badhus, som äro uppförda
nära intill brunnssalongen. Den
nedanför liggande parken, beväxt med både
barr- och löfskog, är väl icke stor, men
skuggrik. Jemte en högst treflig
belägenhet, eger stället en mängd vackra
och märkvärdiga omgifningar, såsom:
Kinnekulle, Warnliems kloster, Axevalla
hed, Höjentorps kungsgård, Huseby kyrka
m. fl., till hvilka 8 särskilda stora
landsvägar, dels invid, dels nära intill
brunnen, sammanstöta. Brunnens högländhet,
jemte ständigt friska vindar från den
närgränsande sjön Wenern, göra luften på
stället i högsta grad sund och angenäm,
fri för den de flesta våra helsokällor
åtföljande obehagliga och skadliga
sump-luften. Priessnitzska
vattenkurs-metho-den vid Gräfenberg begagnas ock
härstädes.
Lund. Två mant. säteri uti Ledsjö
socken och Skaraborgs län, har
ansenligt stor trädgård, god åker och äng,
samt eger tillräcklig skog af björk och
gran. Säteriet erhöll grefve Bengt
Oxenstjerna genom byte den 22 April 1613;
sedermera befinnes det, jemte underl. 1
mant. Lilla Lund, hafva tillhört slägten
Ekeblad; år 1813 öfverhofmästarinnan,
grefvinnan H. Pipers, född Ekeblad,
arfvingar; på 1840-talet
öfverstekammarjunka-ren grefve G. Piper; 1860 grefvinnan
Mörner och 1861 kapiten Tham;
tax.värdet var 19,500 rdr. Säteriet, med
underlydande 413/24 mant. samt 2
qvarnar och såg, utgör ett gods, taxeradt till
42,120 rdr rmt.
Lund. Ett och % mant. frälse uti
Ossmo socken, Sotholms härad och
Stockholms län, med naturskönt läge, till större
delen begränsad af Saltsjön, inom 5 mil
från Stockholm, 1/2 mil från kyrkan, i
närheten af Nynäs hamn och Walla
gästgifvaregård, har åtminstone delvis tillhört
slägten Yxkull, både fore och efter
reduktionen; egdes 1772 af en Lund,
sedermera af majoren Isaac Wilhelm von
Heland, död härstädes 1824; han hade 16
barn. Lund egdes 1850 af Collin, 1861
af hr Johan Schalin. Vid egendomen
skördas årligen omkring 200 parlass hö,
350 t:r spannmål, 100 t:r rotfrukter.
Jagt finnes, äfvensom ymnigt fiske.
Man-byggnaden, jemte 2:ne flyglar, innehålla
18 rum. Taxeringsvärdet år 1861 var,
inberäknadt frälseräntan af Skeppsholmen,
16,820 rdr rmt.
Lund. Nederlagsplats vid Storsjön
uti Brunflo socken och Jämtlands läns
Norra fögderi.
Lund eller Lundbo. Fem mant.
frälsesäteri uti Björklinge socken af Uppsala
län, lyder under Sätuna (Se den art.).
Lund eller L/undsholmen. Två mant.
frälse-säteri uti Ölme socken och härad
af Carlstads län, blef säteri 1645, egdes
af lagman Carl von Naumers, som dog
här 1763, af sonen assessor Olof Ulrik
von N., död här 1802, af dennes son
majoren Olof Ulrik von N. år 1825 och
1861 af häradshöfding Laurell;
taxeringsvärdet var 24,000 rdr och för
underlydande 5 mant., 31,950 rdr rmt.
Lund. Bruks- och landtegendom i
Lerbäcks socken, Kumle härad och
Örebro län, är vackert belägen vid en sjö,
% mil, från Askersund, 1/2 mil från
lastageplatsen Åmmeberg, vid Wetterns
strand, 4% mil från Örebro och l3/4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
